- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
951-952

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnbördshus, sjukvårdsinrättning, där barnaföderskor emottagas, erhålla skötsel och förlösas. - Barndiet - Barndop. Se Dop. - Barne. 1. Härad i Skaraborgs län. - Barne. 2. Kontrakt i Skara stift. - Barnekow, dansk-svensk adlig ätt. 1. Kristian B., f. 1556. - Barnekow. 2. Margareta B., föregåenden sonsons sons hustru. Se Aschberg. - Barnekow. 3. Kristian B., f. 1837, musiker. - Barnekow. 4. Kristian Fredrik Kjell B., friherre, landshushållare och riksdagsman, f. 1839. - Barnkällegrottan, i Kristiansstads län - Barnes, Robert, Luthers vän och reformationsanhängare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för praktisk undervisning i barnförlossningskonst
(jfr Allmänna barnbördshuset). Om
barnbördshuset Pro patria i Stockholm se Pro
patria
.

En öfversikt öfver omsättningen å barnbördshusen
i Sverige under år 1902 meddelas i förestående tabell
å sp. 950. Året då de särskilda anstalterna
inrättades är äfven angifvet.

Barndiet, den för barnaåldern lämpliga
anordningen af födan. Se härom Barnavård.

Barndop. Se Dop.

Barne. 1. Härad i Skaraborgs län, ingår i Åse,
Viste, Barne och Laske domsaga samt i Barne fögderi
och omfattar socknarna Eling, Lekåsa, Barne-Åsaka,
Fåglum, Kyrkås, Essunga, Ryda, Södra Kedum,
Naum, Long, Skarstad, Hällum, Önum, Vara.
31,916 har. 12,219 inv. (1903). – 2. Kontrakt i
Skara stift, omfattar de sex pastoraten: Levene,
Sparlösa, Long och Slädene; Saleby, Trässberg och
Härjevad; Järpås, Ufvered och Häggesled; Ryda,
Naum och Södra Kedum; Skarstad, Hällum, Vara
och Önum; Jung, Öttum och Fyrunga. Areal 44,621
har. 17,273 inv. (1903).

Barnekow, dansk-svensk adlig ätt, som härstammar
från Mecklenburg. Släkten förekommer redan
på 1100-talet, men i oafbruten följd kan den ej ledas
längre tillbaka än till en Henrik Barnekow, som
lefde i början på 1300-talet och var hertig Albrekt
den stores af Mecklenburg förmyndare. En son till
honom, Ravn B., var Svea rikes råd omkr. midten
af 1300-talet. En gren af ätten bosatte sig i Danmark
och blef med Kristian B. 1664, efter Skånes afträdelse
till Sverige, introducerad på svenska riddarhuset.
Dennes sonson generalmajoren Kristian B. blef 1751
svensk friherre och dennes sonson hofmarskalken
Kristian B. 1816 grefve.

1. Kristian B., f. 1556, tillbragte tiden från
sitt 18:e till sitt 35:e år på utländska resor,
hvarunder han bl. a. studerade i Jena, Ingolstadt och
Padova samt besökte Grekland, Turkiet, Syrien,
Palestina och Egypten. Han var mycket rik, egde
godsen Birkholm (nu Lövenborg) och Töllöse på
Själland, Vidtsköfle i Skåne, andel i släktens arflän
Ralswik på Rügen samt en gård i Köpenhamn, efter
hvilken ännu en gata kallas ”Kristen Bernikows
gade”. Efter hemkomsten från sina resor blef han
1593 hofjunkare och användes i en mängd
beskickningar (till Skottland, England, Holland, Polen och
Brandenburg). B. stupade natten mellan 21 och 22
febr. 1612 i träffningen på Skällinge hed i Halland,
där Kristian IV öfverraskades af en öfverlägsen svensk
härstyrka under hertig Johan af Östergötland och
med nöd undkom. Om B:s död förtäljer en sen sägen,
att han offrat sitt lif för att rädda Kristian, åt hvilken
han skulle ha öfverlämnat sin häst med orden:
”Kongen min hest, fjenden mit liv og Gud min
sjæl”. Denna sägens trovärdighet har blifvit ifrigt
omstridd. Samtida danska källor, såsom Hans Resens
likpredikan öfver B. (utg. 1613), känna härom intet,
och Kristian IV gaf vid inkräfvandet af en den
fallnes skuld till räntekammaren intet tecken till
erkänsla mot honom som sitt lifs räddare. Sägnen
tyckes ha uppstått på platsen och lär i sin äldsta
form finnas bevarad i en anteckning från 1600-talets
slut, i Hvalinge sockens arkiv, samt omnämndes i
tryck först i en dissertation af J. Grimbeck under
Sv. Lager Brings presidium (Lund 1751). Sägnen
har sedermera upptagits i en mängd arbeten och i
en kritisk undersökning försvarats af C. Paludan
Müller (i ”Nykjøbings kathedralskoles program”,
1870), hvaremot C. F. Bricka (se uppsats af honom
i Dansk hist. tidskr., 4:e række, 5:e bd, 1873) samlat
skälen mot dess trovärdighet och betecknat den som
”i högsta grad osannolik”. Vid Frägnared visar man ännu
B:s blod på en sten, och Hallands fornminnesförening
lät där 1866 inhugga en inskrift till hans minne.

V. S–g.

2. Margareta B., den föregåendes sonsons
sons hustru. Se Ascheberg.

3. Kristian B., musiker, f. 1837 i S:t
Sauveur i Pyreneerna, kom efter faderns död 1839
till Köpenhamn, där han blef student, men tillika
studerade piano, orgel och musikteori samt
slutligen egnade sig helt åt konsten. Han har komponerat
en pianotrio, en sextett, fyrhändiga pianostycken,
en kantat samt diverse en- och flerstämmiga
sånger.

A. L.

4. Kristian Fredrik Kjell B., friherre,
landthushållare, riksdagsman, f. 26 nov. 1839 å
Sinclairsholm i Kristianstads län, blef student i
Lund 1856 och underlöjtnant vid skånska
dragonregementet 1860, men lämnade militärtjänsten 1870
för att egna sig åt skötseln af sin egendom Åraslöf
i Kristianstads län. 1877 invaldes han af samma
läns landsting i första kammaren, som han tillhörde
till 1895, då han, ehuru återvald, lämnade detta
mandat och i stället blef Västra Göinge domsagas
ombud i andra kammaren, där han ännu har plats.
Han slöt sig i första kammaren till den s. k. skånska,
i samförstånd med andra kammarens landtmannaparti
arbetande, fraktionen och ådagalade i fråga
om den politiska och kommunala rösträttens
utsträckning, vidgad religionsfrihet m. m. reformvänliga
tendenser. Vid tullstridens utbrott ställde sig B.
å den protektionistiska sidan, men kunde ej rätt
förlika sig med dennas i rent politiska frågor
konservativa kynne, utan var under sin sista tid i första
kammaren i färd med att söka bilda en moderat
fraktion, mer än en gång brytande en lans med
Reutersvärd och Alin. I andra kammaren har han
med sina utpräglade landtmannatendenser och sin
misstro till städerna slutit sig till landtmannapartiet
och tillhör dess förtroenderåd. Ledamot af
bevillningsutskottet 1880–82 och 1884–93, var han 1888–91
dettas vice ordförande samt majriksdagen 1887 och
1892–93 dess ordförande. Från 1896 har han haft
plats i konstitutionsutskottet (från 1900 som vice
ordf.). B., hvilken sedan 1883 är vice ordförande i
Kristianstads läns hushållningssällskap och sedan
1892 ordförande i dess landsting, var 1888, 1893,
1898 och 1903 ledamot af kyrkomötet och arbetade
1880–82 i sjöförsvarskommittén. 1898 blef han
ledamot af Landtbruksakademien.

V. M.

Barnekällagrottan, i Kristianstads län, ö. om
Ifösjön, är en till sitt uppkomstsätt med
Balsbergsgrottan (se d. o.) analog grottbildning inom
kritsystemets skalgruskalk, ehuru betydligt mindre. Den är
hufvudsakligen bekant på grund af sin stora rikedom
på väl bevarade kritfossil. G. De Geer, som
upptäckt och beskrifvit grottan, har anfört ej mindre
än 125 arter från densamma, hvilket antal genom
senare insamlingar ytterligare ökats.

A. G. N.

Barnes [ba’nṡ], Robert, Luthers vän och en
af reformationens anhängare i England, f. 1495.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free