Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnkolera - Barnkommunion. Se Nattvarden. - Barnkorståget - barnkrubba - Barnmorska, examineradt kvinnigt förlossningsbiträde. - Barnmorske-bref. Se Barnmorska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barndomen; den förekommer vida vanligare och
förlöper svårare hos barn, som uppfödas på olämpligt
sätt (sakna modersmjölken) samt för öfrigt lefva under
olämpliga hälsoförhållanden.
Avn.
Barnkommunion. Se Nattvarden.
Barnkorståget kallas en rörelse, som 1212 grep
omkring sig i Frankrike och Tyskland samt utgick
från den tron, att det heliga landet endast genom
oskyldiga händer kunde återeröfras. Tusentals barn
samlades i Marseille och Genova för att inskeppa sig
till Palestina. Många dukade under för ditfärdens
ansträngningar, andra föllo i händer på slafhandlare,
de öfrige återvände hem. Jfr Korstågen.
Barnkrubba har i Sverige blifvit benämningen på
anstalter, hvilka under den del af dagen, då
föräldrarna äro bundna af lönearbete, mottaga icke
skolpliktiga barn (vanligen från 2 till 6 år) till vård
och tillsyn samt ofta äfven, ehuru ej på skolmässigt
sätt, meddela barnen en efter åldern lämpad
undervisning. Andra benämningar på dylika anstalter
äro barn-asyler och småbarnsskolor;
besläktade därmed äro barnträdgårdarna
(se d. o.). Inrättningar af sådan art funnos på
1700-talet i Holland under namn af "lekskolor".
Pestalozzi förordade anordnandet af små
vårdhem, där fattiga mödrar, som voro upptagna af
lönearbetet, kunde under dagens lopp få sina små
omhändertagna. År 1779 inrättade den elsassiske
kyrkoherden J. F. Oberlin i Steinthal den första
barnasylen; den förestods under 55 år af hans trogna
tjänsteflicka Luise Scheppler med en hängifvenhet,
som förskaffade henne Franska institutets dygdepris.
I Tyskland vann det i allo lyckade försöket efterföljd
först då den människoälskande furstinnan Pauline af
Lippe-Detmold år 1802 grundade en barnasyl
(kinderbewahranstalt). Största utbredningen fingo
barnasylerna i Stor-Britannien. Skotten Robert Owen
inrättade 1816 för sina fabriksarbetares barn en sådan
asyl (infant-school) under ledning af den utmärkte
barnavännen James Buchanan,och lord Brougham
lyckades till den grad vinna parlamentet och
allmänheten för saken, att barnasyler snart funnos i
det förenade konungarikets samtliga fabriksstäder,
understödda af det 1825 stiftade "Infant-school
society". I Sverige inrättades den första
"barnkrubban" 1854 i Kungsholms församling i Stockholm.
F. n. (1904) har hufvudstaden 8 s. k. barnkrubbor,
underhållna af de särskilda församlingarna. –
Danmarks första barnkrubba, "Börneasyl", grundades
1828 i Köpenhamn af kvinnligt välgörenhetssällskap,
nästa år uppstod Caroline-Amalies asyl, uppkallad
efter sedermera drottningen med detta namn, som
alltid omfattade asylsaken med varm kärlek. I
Köpenhamn och Frederiksberg finnas f. n. (1904) minst 20
sådana, hvilka kunna mottaga 3,500 barn. Asyler
finnas dessutom i de flesta landsortsstäder samt här
och där på landsbygden; de äro allestädes stiftade
och underhållna genom enskildas gåfvor, stundom
med bidrag från kommunen. – På liknande sätt
förhåller det sig med Norges "barneasyler", af hvilka
den första grundades i Trondhjem omkr. 1835 och
den andra i Kristiania 1839. – Äfven Finland eger
barnkrubbor af detta slag. I Jyväskylä och Ekenäs
funnos sådana till för några år sedan i förbindelse
med därvarande seminarier för utbildning af
folkskolelärarinnor.
I Frankrike och Tyskland menar man med
barnkrubba (fr. crèche, ty. krippe) sådan anstalt, som
mottager späda barn (under två års ålder). Den
första "barnkrubban" i denna betydelse inrättades
1844 i Chaillot af sakföraren J. B. F. Marbeau,
som genom den valda benämningen ville påminna
om den krubba, hvari Kristusbarnet hvilade. Han
utgaf 1845 en skrift öfver ämnet ("Traité des
crèches"), hvilken belönades med montyonska priset.
Ett 1846 i Frankrike bildadt sällskap ("Société des
crèches") har oaflåtligt verkat i samma syfte. År
1855 funnos öfver 400 barnkrubbor i nämnda land.
År 1856 förklarades dessa anstalter för
"établissements d’utilité publique" (inrättningar af nytta
för det offentliga), hvilket medförde rätten att
mottaga legat, donationer m. m., och ställdes under
statens öfverinseende. – Det från Frankrike utgångna
föredömet vann snart efterföljd i andra länder. Så
inrättades redan 1849 i Wien den första tyska
barnkrubban, och två år därefter öppnades i Dresden
en annan, i förening med en barnasyl. Numera
finnas sådana inrättningar i de större städerna i flera
länder, dock ej i Sverige. I Danmark kallas de
"vuggestuer". Barnkrubbornas anordning är nästan
öfverallt densamma. Barnen, som inlämnas på
morgonen hvarje arbetsdag – på helgdagarna är anstalten
stängd – och afhämtas på aftonen, tillses, ansas,
födas och få någon gång äfven kläder. Om de icke
äro afvanda, böra mödrarna vissa tider på dagen
infinna sig för att gifva dem di. Sjuka barn mottagas
icke. Afgiften är olika på olika ställen, men öfverallt
obetydlig. Barnkrubborna hafva varit till stor
välsignelse för fattiga späda barn, som i dem räddats
från undergång genom orenlighet, vanvård och
olycksfall.
Frv Brg.
Barnmorska, examineradt kvinnligt
förlossningsbiträde. Barnmorskeyrket är bundet vid koncession,
och förrättande af förlossning är annan person
förbjudet vid bötesansvar för både hjälperskan och för
den, som påkallar hjälpen, utom i nödfall och då
läkare eller examinerad barnmorska icke kan
erhållas. Barnmorskeelever undervisas vid särskilda af
staten bekostade läroanstalter, i Stockholm, Göteborg
och Lund. Undervisningen är kostnadsfri, och en
del elever, s. k. frilärlingar, få understöd af
statsmedel. Kursen, fördelad på 2 terminer, räcker minst
9 månader. Undervisningen omfattar utom den
egentliga barnmorskekonsten äfven vården om späda barn
samt ympning af "skyddskoppor". Efter slutad
kurs hålles afgångsförhör, och den examinerande
läraren utfärdar barnmorske-bref. Efter
vederbörlig anmälan äro de examinerade legitimerade
såsom barnmorskor och kunna sedermera, såvida de
ådagalagt berömliga insikter, få genomgå en kurs i
den instrumentala förlossningskonsten. Godkännandet
i examen tecknas å barnmorskebrefvet af lärarna
och berättigar till utöfning af operativ
förlossningskonst efter den fastställda handbokens föreskrift.
Nu gällande barnmorskereglemente af år 1856 är
under omarbetning (1904), och beslut är fattadt om
inrättande af en pensionsanstalt för barnmorskor.
Enligt medicinalstyrelsens cirkulär 13 juni 1881 är
barnmorska pliktig att föra dagbok, hvaruti antecknas
alla af henne verkställda förlossningar. Vid 1902
års slut var antalet barnmorskor i Sverige 2,831. Af
dem hade under årets lopp utförts 363
instrumentalförlossningar.
Jhm.*
Barnmorske-bref. Se Barnmorska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
