- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
961-962

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnsängsfeber l. Puerperalfeber - Barnträdgård, benämning på ett slags uppfostringsanstalter för barn, som icke hunnit till den egentliga skolåldern. - Barnu. Se Bornu. - Barnum, Phineas Taylor,amerikansk reklammakare. - Banrvatten, den vätska som inneslutes inom ett fosteräggs inersta hinna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

städse varit. År 1664 iakttogs barnsängsfebern på
Hôtel Dieu i Paris, och sedan har den åter och åter,
i större eller mindre epidemier, hemsökt nästan alla
världens och äfven åtskilliga gånger Sveriges
förlossningsanstalter. Man lärde emellertid småningom
känna sjukdomens spridningssätt. På flera ställen,
särskildt i England, lade man märke till att
barnsängsfeber ofta angrep ett antal barnaföderskor, som
betjänats af samma barnmorska eller samme läkare.
Synnerlig förtjänst i fråga om barnsängsfeberns
bekämpande inom förlossningsanstalterna inlade
Semmelweiss. Han framställde 1847 den åsikten att
sjukdomen berodde på en förgiftning med likgift och
framhöll det farliga uti att läkare eller studerande
sysselsatte sig med anatomiska dissektioner eller
liköppningar under den tid de hade sin verksamhet
på förlossningsanstalterna. Han kunde äfven med
statistiskt material bevisa att smittämnena från en
patient öfverfördes med de undersökandes fingrar till
friska barnaföderskor och kom slutligen till ungefär
samma uppfattning om sjukdomens natur som man
hyser i vår tid. Huru barnsängsfebern i vårt land
aftagit såväl inom som utom förlossningsanstalterna,
sedan man lärt sig iakttaga den samvetsgranna
renlighet, som i våra dagar betecknas med orden
antiseptik och aseptik (se d. o.), framgår af följande
tabell, meddelad af doktor Wretlind i "Jordemodern"
febr. 1904:

År Antal i barnsängsfeber döda bland 1,000 barnaföderskor
Å landsbygden I städerna Å barnbördshusen
1861–1865 0,8 8,1 56,1
1866–1870 1,2 7,8 38,6
1871–1875 2,2 7,3 32,2
1876–1880 2,0 5,1 12,8
1881–1885 1,8 3,4 2,6
1886–1890 1,6 2,3 1,0
1891–1895 1,7 2,0 1,3
1896–1900 1,1 1,2 0,7

J. E. J–n.

Barnträdgård, benämning på ett slags
uppfostringsanstalter för barn, som icke hunnit till den
egentliga skolåldern. Barnträdgårdarnas syfte är
att väsentligen genom lek på ett naturenligt och
allsidigt sätt utveckla barnens förmögenheter. De
små sysselsättas växelvis med samtal, lekar och sånger
samt med åtskilliga sinnrikt uttänkta arbeten
(ritning, läggning med pinnar, flätning, utstickning,
modellering m. m.). Med hvarje anstalt af detta
slag bör enligt dess idé alltid vara förenad en
trädgård (detta är anledningen till namnet), i hvilken
barnen dels få leka, dels sysselsättas med att gräfva,
plantera m. m. Den första barnträdgården
("kindergarten") anlades 1837 af den tyske pedagogen
Fr. Fröbel. Idén, som i början rönte likgiltighet och
motstånd, omfattades sedan med stigande intresse.
Sällskap ("Fröbel-vereine") bildades, hvilka främjade
saken genom penningunderstöd, barnträdgårdars
anläggande, skrifters utgifvande äfvensom genom
upprättande af seminarier för bildande af lärarinnor
("kindergärtnerinnen"). Äfven utom Tyskland hafva
dessa anstalter omfattats med lifligt intresse, i
synnerhet i England och Nord-Amerika. I förstnämnda
land finnes en för saken nitiskt arbetande förening
("Fröbel-society for the promotion of the
kindergarten system").

Om nyttan af barnträdgårdar äro meningarna
delade. Under det att Fröbel och hans anhängare
betrakta dem såsom normala anstalter och ett
nödvändigt led i hvarje fullständigt uppfostringssystem,
anse motståndarna, att barnet intill 6–7 års ålder
normalt tillhör hemmet samt att barnträdgårdarna i
likhet med barnasyler, barnkrubbor och
småbarnsskolor äro berättigade endast såsom surrogat för goda
hem. Om deras syfte och inrättning se vidare
Friedrich Fröbel, "Gesammelte pädagogische schriften"
(1869–74), B. von Marenholtz-Bülow, "Die arbeit
und die neue erziehung nach Fröbels methode" (1866)
och "Erinnerungen an Fr. Fröbel" (1876), L.
Morgenstern, "Barndomens paradis" (1867), och H. Bagger,
"Den danske börnehave" (1891).
(Frv Brg.)

Barnu. Se Bornu.

Barnum [ba’n*m], Phineas Taylor,
amerikansk reklammakare, f. 1810 i Bethel (Connecticut),
d. 1891, visade tidigt sinne för penningförvärf.
1834 väckte han i New York uppseende genom
förevisandet af en negrinna, som han uppgaf hafva varit
Washingtons amma och vara 160 år gammal, ehuru
hon vid sin s. å. inträffade död befanns vara endast
omkr. 75 år. 1841 inköpte han Scudders amerikanska
museum, hvilket han genom förevisande af åtskilliga
vidunderligheter (en sjöjungfru, vanskapliga
missfoster och dylikt) gjorde mycket besökt af den
skådelystna allmänheten. 1843 förband han med
sig den ryktbare dvärgen Charles Stratton (general
Tom Thumb), med hvilken han i 3 års tid for
omkring i Amerika och Europa, hvarunder han
förtjänade en ansenlig förmögenhet. 1850 engagerade
han Jenny Lind för 93 konserter i Förenta
staterna och förstod att genom åtskilliga finter drifva
upp biljettprisen så högt, att Jenny Linds inkomst
blef 200,000 dollars och hans egen öfver 500,000.
Olyckliga spekulationer orsakade likväl hans
bankrutt 1856, men han blef återigen rik på sitt museum.
1874 uppförde han i New York en ofantligt stor
cirkus af järn. B. uppträdde dessutom såsom
nykterhetspredikant och höll föreläsningar samt utöfvade
välgörenhet och mecenatskap. Han utgaf The life
of P. T. Barnum, written by himself
(1855;
"Barnum, puffarnas konung", s. å.), The humbugs of
the world
(1865), en ny själf biografi (1888; öfv.
1891) m. m. Biogr. af Benton, 1902.

Barnvatten (liquor amnii) kallas den vätska, som
inneslutes inom ett fosteräggs innersta hinna,
amnios, och omedelbart omgifver fostret, hvilket –
enligt den berömde Joh. von Hoorns ord – flyter
däri "som en fisk uti en sump, så at thet effter behag
kan röra sina lemmar af och till". Denna vätska är
i början af hafvandeskapet klar, antager längre fram
en gul- eller grönaktig färgton, grumlas ofta eller
blir mjölkig genom från fostret afstötta
öfverhudsfjäll, ullhår m. m., visar svagt alkalisk reaktion
samt innehåller något ägghvita och en del salter.
Mängden barnvatten vid hafvandeskapets slut
varierar. Uppgifterna angående medelvärdet äro äfven
växlande (680 kbcm. enl. Fehling, 1750 kbcm.
enl. Gassnea).

Barnvattnet håller under hafvandeskapet
fosterhinnorna och lifmodern vederbörligen utspända,
lämnar därigenom fostret utrymme för rörelser och

Tryckt den 28/7 04

2 b. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free