- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
969-970

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barometer. 2. Aneroid, Aneroid-barometers/spärr> l. Holosterisk barometer - Barometer. 3. Koktermometer (Hypsometer) - Barometer-linje. Se Väderlek. - Barometer-maximum. Se Vind och Väderlek. - Barometer-minimum.Se Vind och Väderlek. - Barometer-profvare - Barometer-stånd - Barometri - Barometrisk - Barometrograf, detsamma som barograf. - Baromez. Se Agnus scythicus Cibotium. - Baron. Adelstitel.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen formen af ett rör med elliptisk
genomskärning. Detta rör är böjdt såsom en ring, hvilken
på ett ställe blifvit afskuren (se fig.), med ändarna
(A och C) liggande på ett litet afstånd från
hvarandra. Rörets midt (B) är fästad vid instrumentets
bottenskifva. Vid tilltagande lufttryck sammandrager
sig ringen, så att ändarna närma sig hvarandra; vid
lufttryckets aftagande däremot sträfvar elasticiteten
att aflägsna ändarna. Dessa rörelser meddela sig,
genom en utväxling af häfstänger (AE, ED och DC),
till en mycket lätt metallpjäs, hvars aflägsna ände
(i k) har formen af en kam och är försedd med fina
tänder. Dessa ingripa i ett litet hjul, fäst på samma
axel som visaren, hvilken på detta sätt af lufttryckets
variationer sättes i rörelse längs med den skala, som
angifver de olika barometerstånden.

illustration placeholder



Aneroiden är ett särdeles bekvämt instrument,
i synnerhet vid resor, men behöfver tid efter annan
kontrolleras genom jämförelse med en
kvicksilfver-baroraeter eller koktermometer, emedan den på grund
af dosans ofullkomliga elasticitet undergår dels
långsammare, dels hastigare förändringar, som göra dess
angifvelser felaktiga.

3. Koktermometer, oegentligt kallad
Hypsometer, d. v. s. höjdmätare. Den består af en
mycket noggrann termometer, å hvilken kunna afläsas
hundradedelar eller t. o. m. tusendedelar af en
Celsiusgrad, samt en apparat, i hvilken vatten kokas.
Öfre delen af denna apparat är en utåt öppen vertikal
cylinder med dubbla väggar, i hvilken termometern
insattes och antager den omgifvande vattenångans
temperatur. Medelst särskilda tabeller, som angifva
mättad vattenångas tryck vid olika temperatur,
erhålles barometerståndet ur den aflästa
koktemperaturen, alldenstund trycket hos ångan från kokande vatten
är noga lika med den omgifvande luftens tryck. På
nyare instrument (från Fuess) är koktermometern
delad i millimeter och angifver således direkt
lufttrycket. Koktermometern användes med stor fördel
på resor till att kontrollera aneroidbarometern.
Både koktermometern och aneroiden äro oberoende
af tyngdens olikhet på olika ställen och angifva
således, rätt inställda, alltid lufttryck vid
normaltyngd.
R. R. (N. E–m.)

Barometer-linje, meteor. Se Väderlek.

Barometer-maximum, meteor. Se Vind och
Väderlek.

Barometer-minimum, meteor. Se Vind och
Väderlek.

Barometer-profvare (fr. éprouvette), fys., en
barometer, hvars slutna ben är endast någon
decimeter högt, nyttjas vid luftpumpen för uppmätandet
af förtunningen. Instrumentet, som står i
förbindelse med recipienten, angifver förtunningen, först
då denna nått en viss grad.

Barometer-stånd, meteor. Den till 0° och
normaltyngd reducerade höjden af kvicksilfverpelaren i en
barometer (se d. o.) är ett mått på lufttrycket.
Allt sedan Pascals tid (1648) har man vetat, att
barometerståndet på en ort aftager uppåt. I de nedersta
luftlagren är denna förminskning vid pass 1 mm. för
hvar 11:e meter. Högre upp är förändringen mindre
för samma stigning. Kännedomen af den matematiska
lag, enligt hvilken lufttrycket aftager uppåt, har
möjliggjort barometerns användning såsom
höjdmätningsinstrument (se Höjdmätning). Å andra
sidan kan man på grund af denna lag beräkna huru
stort lufttrycket skulle hafva varit, om orten legat
på en annan höjd. Vid väderleksstudier medelst
synoptiska kartor reduceras alla barometerstånden till
samma höjd, vanligen till hafsytan. Se vidare
Lufttryck.
R. R. (N. E–m.)

Barometri (af grek. baros, tyngd, och metron,
mått), vetenskapen om barometern och dess
användning.

Barometrisk, som har afseende på (sker med l.
utrönes medelst) barometer (ex. barometriska
höjdmätningar, barometriskt minimum).

Barometrograf, detsamma som barograf.

Baromez. Se Agnus scythicus och
Cibotium.

Baron (mlat. baro, sp. varo, sannolikt af kelt.
bar ffr. ber, man, friboren, eller angls. beorn,
fnhty. bero, man), en medeltida, fransk feodaltitel,
som från Frankrike öfverfördes till England och omkr.
midten af 1600-talet äfven till andra länder. –
Ursprungligen betecknade ordet en ädling, som lydde
omedelbart under konung eller kejsare och således
icke stod i vasallskap också till en grefve, en hertig
o. s. v. Dessa sistnämnda högre adelstitlar äro för
resten att anse såsom blott olika grader inom de
"riksomedelbare" länsinnehafvarnas, baronernas
(liberi domini), stånd. Baronens riksomedelbara
område kallades baroni; och många franska
baroner funnos under den äldre medeltiden, som, fastän
de utom sina resp. baronier äfven innehade grefskap,
aldrig gjorde anspråk på annan titel än barontiteln.
Redan omkr. år 1300 fanns emellertid i Frankrike
blott ett litet fåtal baronier kvar, hvilkas innehafvare
ej buro grefve- eller hertigtitel; och småningom
råkade hela titeln i förfall, så att knappast ens
"yngre söner" ville hålla till godo med densamma
i sällskapslifvet. (I den napoleonska (ämbets-)adeln
togs emellertid titeln i bruk för att beteckna den lägsta
adelsklassen.) – I Tyskland blef utvecklingens gång
densamma. Där motsvarades ända till romerska
rikets slut (1806) baronernas stånd af de omedelbare
"riksfriherrarna", som bildade den lägre adelns
högsta rangklass. För öfrigt hade i Tyskland
baron-(friherre-)värdighet, särskildt från Karl V:s tid,
synnerligen ofta utdelats äfven utan motsvarande
förläning. – I Sverige blef barontiteln aldrig officiell,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free