- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
979-980

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barrie, James Matthew, skotsk novellist - Barrière, Jean François, fransk historiker - Barrière, Théodore, fransk dramatiker - Barrier-öarna - Barrikad - Barrikadera - Barril, portugisiskt och spansk-amerikanskt rymdmått - Barrili, Antonio Giulio, italiensk författare - Barringtonia, trädsläkte i gamla världens varma länder - Barrios, Justo Rufino, president i republiken Guatemala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och gjorde sig snart känd såsom utmärkt skildrare
af skotska allmogens lif. Hans första arbete i
bokform, Better dead (1887), utgjorde en satir på
Londonlifvet. Sin egen ton träffade B. bättre i Auld
Licht idylls
(1888), som efterföljdes af When a
man’s single
(s. å.), A window in Thrums (1889),
The little minister (1891; "Den lille prästen", 1898
–99), Sentimental Tommy ("Känslofulla Tommy",
1899), Tommy and Grizel (1900) m. fl. B. har äfven
skrifvit teaterpjäser, som spelats.

Barrière [-iär], Jean François, fransk
historiker, f. 1786 i Paris, d. 1868 därstädes,
afdelningschef i Paris-prefekturen, var medarbetare i
tidningarna "Gazette de France", "Journal de Paris"
och "Journal des débats" samt utöfvade därjämte
ett flitigt historiskt författarskap. Bland hans mera
betydande arbeten må nämnas Tableau de genre et
d’histoire
(1828) och La cour et la ville sous
Louis XIV, Louis XV et Louis XVI
(1829).
Dessutom utgaf han "Mémoires de m:me Campan" (2 bd;
1823), "Mémoires du comte Loménie de Brienne"
(2 bd; 1828), hvartill han såsom inledning fogade
Essai sur les mœurs et les usages du XVII siècle.
Tillsammans med S:t Albin Berville offentliggjorde
han "Collection de mémoires relatifs à la révolution
française" (47 bd; 1822 ff.) och ensam
"Bibliothèque des mémoires relatifs au XVIII siècle" (29
bd; 1846–64). Dessa memoarsamlingar, till hvilka
B. fogade högst intressanta, men uteslutande i
reaktionär anda affattade noter, äro synnerligen
värdefulla för studiet af franska revolutionen.
E. A–t.

Barrière [-iär], Théodore, fransk
dramatiker, f. 1823 i Paris, d. därstädes 1877, författade
omkr. 100 teaterstycken, af hvilka många gjort stor
lycka. Som hans förnämsta verk anses Les filles de
marbre
(1853; "Marmorkvinnorna") och Les faux
bonshommes
(1856; "Så kallade hedersmän"). Af
hans senare dramer må nämnas Les fausses
bonnesfemmes
(1857; "Så kallade änglar"), L’héritage de
monsieur Plumet
(1858; "Arfvet efter herr P."),
Malheur aux vaincus (1865) och Le Gascon (1873).
Flertalet af dessa skådespel äro skrifna i samarbete
med andra författare (Capendu, Thiboust, Sardou
m. fl.). B. var ojämn och saknade egentligen litterär
stil, men egde mycken humor, och hans framställning
är rik på komiska situationer och repliker.

Barrier-öarna [bä’riə-], två vid nordöstra kusten
af Nya Zeelands nordö liggande öar, Stora och Lilla
Barrier-ön (Otea och Huturu), strax utanför
mynningen af Hauraki-golfen.

Barrikad (fr. barricade, af barrique, vinfat, tunna)
kallar man en af allahanda nära till hands varande
saker – såsom tunnor, vagnar, gatstenar, träd,
möbler o. d. – i hast uppkastad förskansning, som
är afsedd att försvara en trång passage, t. ex. en
gata eller en hålväg. Barrikadernas hemland är
Frankrike, och Paris är barrikad-stridernas vagga.
1358 lät Étienne Marcel med kedjor spärra gatorna
i Paris mot dauphin (sedermera Karl V), och 1436
levererade folket därstädes en blodig barrikad-strid
mot engelsmännen, som innehade staden. Dylika
strider egde vidare rum 1588 mot Henrik III och
under fronden 1648, då 100,000 väpnade parisare
kämpade bakom 2,000 barrikader. Vid revolutionerna
i Paris 1830 och 1848 spelade barrikaderna
en utomordentligt stor roll; under natten mellan 27
och 28 juli 1830 byggdes omkr. 4,000, under natten
23–24 febr. 1848 mer än 1,500. Den blodigaste
och mest förtviflade af alla barrikad-strider egde rum
i juni 1848 under proletärernas resning mot den
provisoriska regeringen. Barrikader byggdes äfven vid
Napoleon III:s statsstreck 1851 och under kommunens
uppror 1871. Äfven utom Frankrike har man på
senare tider användt barrikader vid revolutioner,
t. ex. i Zaragoza 1808, i Bruxelles 1830 samt i de
tyska och italienska städerna under revolutionsåren
1848–49. – De i Sveriges krigshistoria bekanta
bråtarna eller skogsförhuggningarna tjänade för
samma ändamål som barrikaderna.

Barrikadera (jfr Barrikad), medelst
barrikader spärra l. afstänga tillträdet till.

Barril (jfr Barile), "fat", ett föråldradt
portugisiskt och spansk-amerikanskt rymdmått för våta
varor, i Lissabon 18 almudes = 301,32 l., i de
spansk-amerikanska fristaterna betydligt mindre, t. ex.
i hela Uruguay och staten Buenos Aires = 76 l.

Barrili, Antonio Giulio, italiensk
författare, f. 1836 i Savona, deltog i krigen mot Österrike
1859 och 1866, medföljde Garibaldi på hans tåg
mot Rom 1867 samt redigerade från 1860 tidningen
"Movimento" och från 1872 under många år "Il
caffaro", bägge i Genova. 1876–79 var han medlem
af deputeradekammaren. Han är en synnerligen
alsterrik prosaberättare, utmärkt af friskhet, liffull
framställning och fin ironi uti sina romaner och
noveller, hvilkas ämnen äro hämtade både ur det
moderna samfundslifvet och från historiens äldre
skeden. Här må nämnas I misteri di Genova (1867),
Semiramide. Racconto babilonese (1873), Come in
sogno
(1875; "Som en dröm", 1891), Tizio, Caio e
Sempronio
(1877), Il merlo bianco (1887; försiggår
i Japan) och Raggio di Dio (1899). Såsom
essayförfattare har B. uppträdt med bl. a. Ritratti
contemporanei: Cavour, Bismarck, Thiers
(1878) och
Garibaldi (1883).

Barringtonia Forst., bot., växtsläkte af fam.
Lecythidaceæ, innefattande omkr. 30 träd i gamla
världens varma länder. De unga bladen af B. racemosa
ätas som sallat. Af bladen af B. speciosa
pressas på Java ett slags fernissa, och af de
sönderdelade unga skotten af samma art beredes en gröt,
som användes vid fiskfångst (jfr Barbasco). B.
acutangula
("indian oak"), det vanligaste trädet i
Bengalen, lämnar ett värdefullt glänsande trä, som
användes till båtbyggnad och i konstsnickeriet; dess
bark användes vid garfning.
G. L–m.

Barrrios, Justo Rufino, president i
republiken Guatemala, f. 1835, egnade sig först åt
advokatyrket och tog därjämte liflig del i sin hemstats
upprörda politiska lif. 1870 intog han i förening
med general Garcia Granados hufvudstaden och
störtade presidenten Carreras välde. Granados blef
president och B. härens högste befälhafvare.
Presidentvärdigheten nådde B. 1873 och låg sedan alltjämt i
häftiga strider med det reaktionära partiet i Guatemala,
som ofta fick väpnad hjälp från grannrepublikerna
Honduras och Salvador. B. blef 1876 omvald
på 4 och 1880 på 6 år samt styrde despotiskt, men
i framstegsvänlig anda. Han införde järnvägar och
telegraf i landet samt verkade mycket för
hufvudstadens försköning. Det mål, hvaråt han egnade sina
kraftigaste ansträngningar, var de centralamerikanska
republikernas förening till en förbundsstat efter
nordamerikanskt mönster. Under de strider, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free