- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
987-988

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bartenstein. Stad i Königsberg. - Bartenstein, Johann Chritoph von. österrikisk statsman. - Bartet, Jeanne Julia, fransk skådespelerska, eg. Regnault - Bartfeld, ungersk stad. - Barth, stad i Stralsund - Barth, Jean, fransk sjöhjälte. Se Bart. - Barth, Christian Gottlieb, tysk teolog - Berth, Heinrich, en af Tysklands främste forskningsresande - Barth, Jacob Böckmann, norsk forstman och författare - Barth, Auguste, fransk indolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bartenstein [-stajn], stad i preussiska
regerings-omr. Königsberg, vid floden Alle. 6,805 inv. (1900).
Det var hufvudorten i det gamla Bartenland,
hvilket omfattade de nuvarande kretsarna Friedland,
Rastenburg och Rössel.

Bartenstein [-stajn], Johann Christoph
von
, friherre, österrikisk statsman, f. 1689 i
Strassburg, d. 1767 i Wien, gjorde sig redan 1709 ett
namn genom att i en afhandling om schmalkaldiska
kriget försvara riksständernas rätt till krig emot
kejsaren. 1715 gick han öfver till katolicismen och
i österrikisk tjänst, blef 1727 statssekreteraren Buols
vikarie och snart efterträdare samt förvärfvade i
denna ställning synnerlig gunst hos kejsar Karl VI
och Maria Teresia och stort inflytande på deras
utrikespolitik, åt hvilken han gaf en mot Preussen
fientlig riktning. Äfven sedan B. aflägsnats från
ledningen af utrikesärendena (1753) och ersatts med
Kaunitz, behöll han Maria Teresias ynnest och togs
till råds vid ärkehertig Josefs (sedermera Josef II:s)
uppfostran. Jfr Arneth, "Johann Christoph B. und
seine zeit" (1871).

Bartet [-tä], Jeanne Julia, fransk
skådespelerska, egentl. Regnault, f. 1854 i Paris,
var elev vid konservatoriet 1871–72, tillhörde
Vaudeville-teatern 1872–79 och är sedan 1880
anställd som societär vid Théâtre français, till hvars
mest framstående förmågor hon hör. Hennes
rollframställningar utmärka sig för en öfverlägsen smak,
fulländad diktion samt ett drag af vemod och renhet
i lidelsen. Bland hennes roller märkas Iphigénie,
Drottningen
i "Ruy Bias", Blanche i "Le roi
s’amuse", Dona Sol i "Hernani", Grisélidis,
Francillon
och hufvudrollen i "L’étrangère".

Bartfeld (ung. Bártfa), stad i ungerska
komitatet Sáros, nära galiziska gränsen. 6,096 inv.
(1900), slovaker och tyskar. Intressanta
arkitektoniska minnesmärken. I närheten utmärkta
mineralkällor med stor utförsel af mineralvatten.

Barth, stad i preussiska regeringsområdet
Stralsund (Pommern), vid Östersjön. 7,070 inv. (1900).
Skeppsvarf, navigationsskola, mångsidig industri.

Barth, Jean, fransk sjöhjälte. Se Bart.

Barth, Christian Gottlieb, tysk teolog,
f. i Stuttgart 1799, d. 1862, grundade i Kalw den
bekanta Kalwer-missions-verein, som
utvecklat en stor och välsignelserik verksamhet för
bibelordets spridning och för missionen. Han
författade en mängd, hufvudsakligen för barn afsedda
berättelser, hvilka till stor del äro öfversatta på
svenska. Mest spridda äro hans Biblische geschichten
(1832), hvilka under titeln "Biblisk historia" (1848,
4:e uppl. 1864) länge begagnats vid
kristendomsundervisningen i flere svenska läroverk.
(J. P.)

Barth, Heinrich, en af Tysklands främste
forskningsresande, f. 1821 i Hamburg, beslöt vid
unga år att egna sig åt utforskandet af
Medelhafsbäckenet. Efter grundliga historisk-filologiska studier
jämte resor i Italien och på Sicilien företog han 1845
en resa genom norra Afrika och Mindre Asien. Under
tryckningen af Wanderungen durch die küstenländer
des Mittelmeers, ausgeführt in den jahren 1845,
1846 und 1847
anslöt sig B. 1849 jämte sin
landsman A. Overweg till James Richardsons expedition,
utsänd af engelska regeringen för utforskande af
trakterna kring Tsad. Expeditionen, som i mars
1850 lämnade Tripolis, delade sig i Taghelel vid
Bornus gräns, och B. utforskade nu under oafbrutna
resor området mellan Bagirmi och Timbuktu samt
ingick äfven å Englands vägnar fördrag med
negerfurstar. När B. i augusti
1855 öfver Tripolis
återvände till Europa, hade
han inledt en ny era i
Afrikas utforskande. Han
hade upptäckt haussarikena
Gando och Massina,
lämnat den första utförliga
skildringen af Bagirmi och
Vadai, kartlagt Adamaua
och grundligt utforskat Aïr
(Asben). Resans rika och
mångsidiga resultat
nedlades i Reisen und
entdeckungen in Nord- und Zentralafrika


illustration placeholder


(5 bd, 1857–59, förk. uppl. i 2 bd,
1859–60). 1863 blef B. Ritters efterträdare som
professor vid Berlins universitet. Under sitt
återstående lif företog han många resor i
Medelhafstrakterna och utgaf en mängd arbeten, bland hvilka
märkes Sammlung und bearbeitung
zentralafrikanischer vokabularien
(3 bd, 1862–66). Död i Berlin
1865.
G. Stg.

Barth, Jacob Böckmann, norsk forstman
och författare, f. 1822 i Kristiansand, blef student
1841 och juris kand. 1846, hvarefter han ett år var
lärare i zoologi och botanik vid Kristiania
borgarskola, därefter (1849–52) idkade zoologiska studier
i Lofoten och Vesteraalen samt med statsunderstöd
skogsvetenskap i Tyskland, Danmark och Sverige.
Efter hemkomsten anställdes han 1855 som forstman
och var sedan 1860 forstmästare i Gudbrandsdalen
och Valdres. Död i Lillehammer 1892. B. var en
flitig författare, men en ännu ifrigare jägare och
ansågs vara Norges måhända bäste skytt på sin tid.
Han var tillika en varm naturvän, som i alla naturens
företeelser sökte det ändamålsenliga; hans
naturuppfattning var alltigenom teleologisk, hvilket också
framträder i hans skrifter. Dessa behandla dels
skogshushållningen: Om skovene i deres forhold til
nationalökonomien
(1857), Veiledning i det vigtigste af
Norges skovhusholdning
(1864; 2:a uppl. 1882),
Skovsagen, dens udvikling, nærværende stilling og
fremtid
(1871); dels jakten i Norge: Erfaringer fra
jagten på det mindre vildt i Norge
(1874; 2:a.uppl.
1891), Norges fuglevildt og jagten på samme (1881);
dels äro de populärt naturskildrande: Den norske natur
(1856; 2:a uppl. 1879), Optegnelser fra mit jægerliv
(1865, 2:a uppl. 1883; "Anteckningar från mitt
jägarelif", 1867), Naturskildringer og optegnelser fra
mit jæger- og reiseliv
(1877). Därjämte skref han
en mängd uppsatser i tidskrifter och tidningar; många
äro öfversatta i "Svenska jägarförbundets nya
tidskrift". Han uppträdde jämväl som polemisk
författare i nyrationalistisk riktning, bl. a. med
Præstelærens usandhed og den sande christendom (1889),
särskildt riktad mot prof. Fr. Petersen och biskop
J. C. Heuch. Biogr. i "Svenska jägarförbundets nya
tidskrift" 1879.
(O. A. Ö.)

Barth [bart], Auguste, fransk indolog, f. 1834
i Strassburg, bosatt som privatlärd i Paris, har
författat det ganska betydande arbetet Les religions de
l’Inde
(1879; på engelska 1882), L’Inde:
bouddhisme, jaïnisme, hindouisme
(1894) m. m. samt under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free