Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basalt, vulkanisk bergart - Basalt-gods- Se Wedgewood. - Basaltit - Basalt-mandelsten. Se Basalt - Basalt-tuff, bergart - Basalt-vacka - Basan, slätt i Palestina - Basanacantha, växtsläkte - Bas-apparat, mätapparat - Basar l. Bazar - Basaraba, valakisk dynasti. Se Valakiet. - Basardsjik. Se Pazardzik. - Basbaryton. Se Baryton 3. - Bas-basun. Se Basun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mineralämnen af ett eller annat slag (kalkspat,
kalcedon, opal m. fl.), får bergarten namnet
basalt-mandelsten, hänsyftande på dessa
mineralinneslutningars ofta mandelliknande former. – En egen art
af basalt är den s. k. melilitbasalten (se d. o.),
hvilken är känd från Tyskland och år 1882 af
Törnebohm påvisades förekomma äfven inom Sverige,
nämligen på Alnön utanför Sundsvall. Se F.
Eichstädt, "Skånes basalter mikroskopiskt undersökta
och beskrifna" (Sveriges geol. und. Ser. C. N:o 51.
1882).
E. E.
Basalt-gods (eng. egyptian ware). Se
Wedgwood.
Basaltit, petrogr., ett namn, som förr användts
eller föreslagits att beteckna dels hela gruppen af
basaltbergarter (egentlig basalt, anamesit och dolerit),
dels vissa melafyrer (se d. o.), dels de täta, egentliga
basalterna.
E. E.
Basalt-mandelsten, petrogr. Se Basalt.
Basalt-tuff, petrogr., en bergart, bildad genom
cementering till en mer eller mindre fast massa af
vid basalteruptioner uppkastad vulkanisk aska och
gröfre lavapartiklar (lapilli och bomber). Färgen
är vanligen gråaktig med dragning åt grönt, gult eller
brunt. Bergarten finnes i närheten af
basaltförekomster i Tyskland, Böhmen m. fl. st. I Sverige
är basalttuff träffad vid Djupadal i mellersta Skåne;
där är den mer än 10 m. mäktig och innesluter
smärre block af omgifvande bergarter samt
brunkolsvandlade fossila grenfragment och vedsplittror af
barrträd. Jfr Tuff. Se F. Eichstädt, "Om
basalt-tuffen vid Djupadal i Skåne" (Geol. fören. förh.
bd 6, 1882–83).
E. E.
Basalt-vacka, petrogr., en tät eller jordartad,
mer och mindre fast, gröngrå, blågrå eller brunsvart
massa, som utgöres af i följd af vittring fullständigt
eller nästan fullständigt sönderdelad och sönderfallen
basalt.
E. E.
Basan (hebr. Baschan, arab. Batna, grek.
Batanea), en stenfri, fruktbar slätt i Palestina, belägen
öster om Jordan, mellan floden Jabboks öfre lopp
och Hermon. Trakten sammanfaller delvis med nuv.
Nukra-slätten, berömd för sin fruktbara, mörkbruna
jord af förvittrad lava från i närheten liggande, nu
utslocknade kratrar. B:s skogar och därmed
sammanhängande goda betesmarker (B:s "oxar", jfr
Ps. 22: 13, Jes. 2: 13) torde ha funnits i
närheten af Haurans berg n. ö. om Nukra.
E. S–e.
Basanacantha Hook., bot., växtsläkte af fam.
Rubiaceæ. Träd eller buskar, växande i
Syd-Amerika, utmärkta af sina mycket välluktande
blommor. B. spinosa K. Sch. har ätliga frukter; dess
blad och bark användas i Brasilien såsom stärkande
och feberfördrifvande medel.
G. L–m.
Bas-apparat, apparat för uppmätning af baser.
Jfr Geodesi.
Basar l. Bazar (pers. bazar) kallas i
österländska städer ett torg eller en bred gata, antingen
täckt eller försedd med hallar, upplagsplatsen för
alla slags handelsvaror och medelpunkten för hela
stadens affärslif. I Turkiet och Persien finnes ingen
stad utan en sådan basar. I Europa förstår man med
detta ord en rad af sammanhängande mindre butiker
(såsom den 1904 nedrifna basaren på Norrbro i
Stockholm) eller en enstaka butik, där en mängd
olikartade varor salubjudas. Basar användes också
i betydelsen af en försäljning, anordnad för något
särskildt (vanligen välgörande) ändamål.
 |
| Basaren i Tunis. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
