- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1023-1024

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basilan, en ö bland Sulu-öarna - Basilar - Basilar-meningitis, tuberkulös hjärnhinneinflammation - Basile, Giambattista, grefve af Torone, neapolitansk dialektskald och sagoförtäljare - Basile, Giambattista Filippo, italiensk arkitket och konstskiftsställare - Basilea. Se Basilia. - Basileaner (Basilianer). 1. Munkar och nunnor enl Basileios regler och föreskrifter. - Basileaner (Basilianer). 2. Se Basileios (af Ankyra). - Basileios den store, biskop och kyrkolärare - Basileios af Ankyra, biskop och huvudman för homoiusianernas parti. - Basileios, östromersk kejsare. 1. Basieleios I, macedonier - Basileios, östromersk kejsare. 2. Basileios II Bulgaroktonos ("bulgardödaren").

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hufvudort är Fort Isabela, 1,119 inv. De omgifvande
Sulu-öarna bruka jämte B. kallas Basilan-öarna.

Basilar, som har afseende på basen (särskildt
i fråga om skallens bas).

Basilar-meningitis, tuberkulös
hjärnhinneinflammation.

Basile, Giambattista, grefve af Torone,
neapolitansk dialektskald och sagoförtäljare, gjorde
i början af 1600-talet krigstjänst hos venezianerna
i Grekland och var från 1610 en tid fäst vid hofvet
i Mantova. Han afled före 1634. B:s mera
framstående arbeten äro skrifna på neapolitansk munart
och utgöra det förnämsta, som därå finnes författadt.
Särskildt märkligt är prosaarbetet Il pentamerone
(af grek. pente, fem, och hemera, dag), en
samling af 50 med grotesk uppsluppenhet berättade
folksagor, i likhet med Boccaccios "Decameron"
omslutna af en novellistisk ram och jämnt fördelade
på fem dagar. Af denna i sin färgrika fantastik
äkt-italienska bok utgafs en upplaga senast 1891. Den är
öfversatt till flera språk (på tyska i senaste uppl.
1895). På sin hembygds dialekt skref B. äfven
Opere poetiche (1613) och ekloger under titeln Le
muse napolitane
(1635, flera uppl.).

Basile, Giambattista Filippo, italiensk
arkitekt och konstskriftställare, f. 1825 i Palermo,
där han 1860 blef professor i arkitektur. Bland hans
arbeten märkes operahuset därstädes. På det
litterära området har B. uppträdt som utgifvare af
"Giornale di antichità e belle arti" (1863–65) och
skrifvit flera specialarbeten i arkitektur.

Basilea. Se Basilia.

Basileianer (Basilianer). 1. Munkar och
nunnor, som följde de regler och föreskrifter, som af
Basileios den store uppställdes för munkväsendets
renande och organisering. Namnet basilianer
nyttjades ofta, men oriktigt, om grekiska munkar i
allmänhet. – 2. Se Basileios (af Ankyra).

Basileios (grek. Basileios lat. Basilius) den
store
, biskop af Cæsarea, var jämte sin broder,
biskop Gregorius af Nyssa, och sin gode vän, patriarken
Gregorius af Nasians (de tre s. k. store kappadocierna),
en af sin tids ypperste kyrkolärare. Han föddes i
Cæsarea i Kappadocien omkr. 330. Efter att hafva
gjort grundliga studier i Cæsarea, Konstantinopel och
Aten uppträdde han till en början som retor i sin
fädernestad. Af håg och böjelse drogs han dock
alltmer till ett rent asketiskt lif. Sedan han besökt
de berömdaste asketerna i Syrien, Palestina och
Egypten, skänkte han hela sin förmögenhet åt de
fattige och drog sig med några själsfränder tillbaka
till en enslig ort invid floden Isis, å hvars andra
strand hans moder och syster, båda med namnet
Makrina, grundat en kvinnlig asketkoloni. Han
tillbragte där flera år såsom munk, men vigdes 364
till presbyter i Cæsarea och blef 370 metropolit
därstädes. På denna plats utvecklade han en omfattande
och kraftfull verksamhet. Särskildt uppträdde han
med stort eftertryck mot arianismen, som redan
förut i honom hade en afsvuren fiende. Hans
viljekraft sammanhöll nicenarna i östern, och genom sin
fasthet kom han själfva den arianske kejsar Valens
att rygga tillbaka. I den kristliga barmhärtighetens
historia är B. berömd bl. a. för sitt utanför Cæsarea
belägna storartade hospital, som omfattade en hel
liten stad. Äfven som biskop fortfor B. att vara
en varm beskyddare af munkväsendet och uppbjöd
allt hvad i hans förmåga stod för att göra det
fruktbärande för kyrkan genom att indraga den asketiska
kristendomen inom kyrkans sfär och förena en
praktiskt verksam människokärlek med asketlifvets ideal.
Den egyptiska munkrigorismen fick i hans berömda
munkregler och efter dessa inrättade kloster stå
tillbaka för en med den mildare grekiska anden
öfverensstämmande högre grad af gemensamhetslif
och individuell frihet. I hans anda gestaltades
orientens munksamfund, hvarför han med rätta
benämnes det grekiska munkväsendets fader. B. dog 379.
Hans efterlämnade skrifter äro af högt värde.
Såsom kyrkohistorisk källa anlitas hans kvarvarande
brefsamling flitigt, och hans Hexaëmeron, 9
predikningar öfver världens skapelse, utgör ett
grundläggande arbete inom skapelsedagslitteraturen.
Polemiskt och dogmatiskt betydande äro ock hans skrift
i fem böcker Emot Eunomios (arian) och hans nicenska
skrift Om den helige Ande. Till honom hänföres ock,
ehuru i reducerad form, den s. k. basilianska
liturgien
. Bästa sammeleditionen af B:s skrifter är
utgifven af maurinerna J. Garnier och P. Maranus,
3 bd, 1721–31; aftr. i Mignes "Patrologia",
ser. græc. bd 29–32. Se P. Allard, "S:t Basile"
(1899).
J. Hdr.

Basileios (grek. Basileios, lat. Basilius) af
Ankyra
, biskop, en af hufvudmännen för
homoiusianernas parti (se Arianism), hvars medlemmar
efter honom äfven kallades basileianer. Han
afsattes från sin biskopsvärdighet på synoden i
Sardika (343), återinsattes af kejsar Konstantins 350,
men förvisades 10 år senare till Illyrien, där han
afled.
J. Hdr.

Basileios (grek. Basileios, lat. Basilius),
östromerska kejsare. 1. Basileios I, macedoniern, stiftaren
af den macedoniska dynastien, som regerade 867–
1056. B. var född nära Adrianopel af en greciserad
slavisk familj, blef i sin tidiga ungdom af bulgarerna
bortförd och gjord till slaf, men lyckades återkomma
till sin hembygd, trädde sedan i hofvets tjänst och
steg där från stallknekt till öfverhofstallmästare och
öfverste kammarherre hos Mikael III. Denne gjorde
B. till sin förtrognaste politiske rådgifvare samt
upphöjde honom, efter att på hans ingifvelse ha låtit
mörda sin inflytelserike farbroder Bardas, till cæsar
och medregent (866). Snart föll äfven Mikael offer
för B:s äregirighet och mördades, 867. B. besteg
tronen och styrde sedan riket med lika mycken vishet
som kraft. Han återställde de förstörda finanserna
och den länge försummade krigshären samt bragte
åter ordning i förvaltningen. Om lagstiftningen gjorde
han sig väl förtjänt genom att utgifva de efter honom
uppkallade basilikerna (en ny upplaga af
Justinianus’ lagverk, se Basilika). I de kyrkliga
striderna ingrep han med stor kraft, och han
lyckades att tränga araberna tillbaka såväl i orienten
som i södra Italien. En olyckshändelse på en jakt
slutade B:s dagar 886.

2. Basileios II med tillnamnet
Bulgaroktonos ("bulgardödaren"), den föregåendes sonsons
sonson, son af Romanos II och Theofana, regerade
976–1025 och var en af det östromerska rikets
dugligaste kejsare. Hans regering upptogs mest af
hårdnackade strider mot bulgarerna, sedan han först
stadgat sin tron mot upproriska generaler och
intriganta ministrar. Krigen mot bulgarerna började 990
och slutade först 1018 med det bulgariska rikets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free