- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1031-1032

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basilika (Basilik-ört). Se Ocimum. - Basilika, bysantisk lagbok - Basiliksalfva - Basilik-ört. Se Ocimum. - Basiliseus americanus. Se Basilisk1. - Basilisk. 1. Tropisk ödla - Basilisk. 2. Belägringskanon - Basilius. Se Basileios. - Basilius Valentinus, alkemist. Se Valentinus. - Basim l. Bassim, brittisk-indisk distrikt i provinsen Berar. - Basingstoke, engelsk stad - Bas-insrument - Basipetal, växtdelar - Basis - Basisfraktur, benbrott i skallbotten - Basisk, adjektiv af bas (se d. o.) - Basiska bergarter. Se Basit. - Basiska bromider. Se Basiska haloidsalter. - Basiska haloid-salter l. Basiska klorider, bromider och jodider. - Basiska jodider. Se Basiska haloidsalter. - Basiska klorider. Se Basiska haloidsalter. - Basisk oxider. Se Bas 4. - Basiskt salt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Basilika (Basilik-ört). Se Ocimum.

Basiliká (grek.), den under kejsar Basileios I
(d. 886) påbörjade och under hans son Leo fullbordade
lagboken för det bysantinska riket. Den består
af 60 böcker och är en omarbetning på grekiska
språket af den justinianska lagen. Den är utgifven
af G. E. och K. W. E. Heimbach (5 bd, 1833–50),
med ett "Supplementum" (utg. 1846 af Zachariä v.
Lingenthal) och ännu 2 suppleringsband (bd 6 utg.
1870, bd 7 utg. 1897). – Basilikon synopsis
(småbasilikerna) kallades ett sannolikt omkr.
969 gjordt utdrag ur Basiliká, utgifvet af Z. v.
Lingenthal i "Ius græco-romanum", del 5 (1869).

Basiliksalfva, Unguentum Terebinthinæ resinosum,
farm., består af 1 1/2 d. kolofonium, 1 1/2 d.
talg, 1 1/2 d. gult vax och 4 1/2 d. olivolja, som
sammansmältas i lindrig värme, hvarefter 1 d.
terpentin tillblandas. Gulbrun, retande salfva,
förorsakar lätt eksem.

Basilik-ört. Se Ocimum.

Basiliscus americanus. Se Basilisk 1.

Basilisk. 1. Basiliscus americanus, zool., en i det
tropiska Amerika lefvande ödla, typen för en

illustration placeholder


underafdelning inom leguanernas familj. På nacken har
den en trekantig utväxt, som gifver dess hufvud en
viss likhet med ett munkhufvud i kapusjong. På
ryggen och på den långa, sammantryckta stjärtens
ryggkant har den en hudflik, som är stödd af
hornartade stafvar och påminner om fiskarnas ryggfena.
Basiliskens konstiga utseende rättfärdigar valet af
dess namn (grek. basiliskos, dim. af basileus,
konung), hvilket den bär redan hos Seba, ehuru det
naturligtvis ej kan vara denna (amerikanska) ödla,
hvars bild föresväfvade forntiden. I en redan hos
Plinius förekommande fabel uppträder basilisken som
en oerhördt stor orm, hvilken dödar genom sin blick
och med sin fruktansvärda stämma jagar allt lefvande
bort ur sin närhet. Medeltidens författare lämna
ännu mer vidunderliga beskrifningar öfver ett sådant
odjur.
F. A. S.*

2. Krigsv. Ett slags belägringskanon, som förekom
i senare hälften af 16:e årh. Den var af brons och
sköt en järnkula af 32 kg. vikt.
W. G. B.*

Basilius (lat.). Se Basileios.

Basilius Valentinus, alkemist. Se Valentinus.

Basim l. Bassim [bä’sim], distrikt i
brittisk-indiska prov. Berar, mellan 19° 26’ och 20° 31’
n. br. samt 76° 39’ och 77° 7’ ö. lgd. 7,661
kvkm. 353,522 inv. (1901), af hvilka omkr. 23,000
äro muhammedaner, 80 kristna och resten hinduer.
I det delvis fruktbara landet odlas bomull, hvete
och hirs. Industrien frambringar bomullstyg,
ylletäcken och papper. Den liknämnda hufvudstaden
ligger vid Great-indian-peninsular-järnvägen och har
omkr. 12,000 inv.

Basingstoke [bei’si*ståuk], stad i engelska grefsk.
Hampshire. 9,793 inv. (1901). B. är en järnvägsknut
och med två kanaler förbundet med London.

Bas-instrument, de musik-instrument, hvilka
företrädesvis utföra bas-stämmor: violoncell, kontra-bas,
fagott, kontra-fagott, basklarinett, bas-basun, tuba,
puka m. fl.
A. L.

Basipetal (af grek. basis, grund, och petalon,
blad), bot., "i nedstigande följd". Växtdelar sägas
anläggas basipetalt, då de öfversta på axeln sittande
anläggas först och de längre ned senare. Denna
anläggningsföljd eger rum t. ex. hos en del växters
sammansatta blad. Så äro hos rosen, hos potatisen
m. fl. de öfversta småbladen i ett blad till anlaget
äldre än de nedre.
G. A. (G. O. R.)

Basis (grek.), bas; botten (t. ex. skallens basis);
grundval. Se Bas och Basisfraktur.

Basisfraktur (jfr Basis och Fraktur), kir.,
brott af något eller några af de ben, som bilda
skallens botten. Orsaken är merendels ett direkt våld
å hufvudskålen; någon gång kan en basisfraktur
uppstå därigenom att kotpelarens öfversta del –
vid fall på sätet eller fötterna – pressas upp emot
skallens botten. Frakturen träffar oftast mellersta
eller främre hjärngropen, enär benen där äro tunnast.
Utom tecken på direkt hjärnskada framkallar
frakturen stundom blödning ur näsa, öron, svalg eller
bakom ögat – med rödfärgning af hvitögat. Alltefter
läget kunna flera eller färre af ansikts- och
hufvudnerverna vara påverkade, så att förlust af syn och
hörsel uppstår eller förlamnings- och
känslolöshetsfenomen framträda. Skadan är af lifsfarlig art såväl
genom den direkta effekten på hjärnan som genom
sina följder.
I. Å.

Basisk, adjektiv af bas (se d. o.).

Basiska bergarter, petrogr. Se Basit.

Basiska bromider, kem. Se Basiska haloidsalter.

Basiska haloid-salter l. Basiska klorider,
bromider
och jodider, kem., kallas de
kemiska föreningar, som fler-atomiga positiva radikaler
gifva på samma gång med en saltbildare (klor, brom
eller jod) och hydroxyl. Såsom exempel kan anföras
basisk zinkklorid, Zn{Cl OH. Dylika föreningar
benämnas äfven oxiklorider, oxibromider o. s. v.
P. T. C.*

Basiska jodider, kem. Se Basiska haloid-salter.

Basiska klorider, kem. Se Basiska haloid-salter.

Basisk oxid, kem. Se Bas 4.

Basiskt salt, kem., ett salt, som uppstått vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free