- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1051-1052

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bastian, Adolf, tysk resande - Bastian, Henry Charlton, engelsk läkare - Bastian-öarna. Se Hinlopen-sundet. - Bastiat, Frédéric, fransk nationalekonom - Bastide, Jules, fransk publicistoch statsman - Bastien-Lepage. Se Lepage. - Bastilj, urspr. benämning på slott med torn. Med tiden namnet på kastell i Paris.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetet. Efter de omtalade resorna har han
för museernas räkning företagit flera andra till
alla världsdelar. B. har
utvecklat en synnerligen
omfattande
författarverksamhet och särskildt
uppodlat folkpsykologien på
ett sätt, som ställer honom
i allra främsta ledet af
etnografer. Bland hans
till omkr. 40 uppgående
verk, utmärkta af djup
lärdom, men brist på
framställningskonst, må
ytterligare nämnas
Ethnologische forschungen (2bd,
1871–73),

illustration placeholder


Die rechtsverhältnisse bei verschiedenen völkern (1872), Die
vorstellungen von der seele
(1875), Die
kulturländer des alten Amerika
(3 bd, 1878–89), Die
vorgeschichte der ethnologie
(1881), Allgemeine
grundzüge der ethnologie
(1884), Indonesien oder
die inseln des malaiischen archipels
(4 bd, 1884–89)
och Die welt in ihren spiegelungen unter dem wandel
des völkergedankens
(1887).
G. Stg.

Bastian [bä’sti*n], Henry Charlton, engelsk
läkare, f. 1837 i Truro, grefskapet Cornwall,
professor i praktisk medicin och medicinsk klinik
vid University college i London, gäller som auktoritet
i fråga om nervsystemets patologi. Han har författat
The modes of origin of lawest organisms (1871),
The beginnings of life (2 bd, 1872), The brain as
an organ of mind
(1880; öfv. till franska och
tyska) och Paralysis (1886) m. m.

Bastian-öarna. Se Hinlopen-sundet.

Bastiat [-iä], Frédéric, fransk nationalekonom,
f. 1801 i närheten af Bayonne, d. 1850 i Rom,
egnade större delen af sitt lif åt sin hemtrakts
angelägenheter, men sedan han blifvit bekant med
den engelska "anti-cornlaw league’s" agitation,
väckte han genom en tidskriftsuppsats i tullfrågan
1844 allmän uppmärksamhet och började därefter
med alla sina krafter gå till storms mot den franska
protektionismen, under liflig beröring med Cobden.
Bland hans skrifter märkas framför allt flera serier
kvicka och ytterst lättfattliga småuppsatser (samlade
under titeln Sophismes économiques, 1845 o. 1848),
som anställde stor förödelse i protektionisternas läger;
samtidigt skildrade han sina engelske vänners
verksamhet (i boken Cobden et la ligue, 1845) och
öfversatte deras tal (s. å.) samt verkade för sina syften
dels som redaktör för tidningen "Le libre échange",
dels som generalsekreterare för föreningen
"Association pour la liberté des éehanges" i Paris (sedan
1846). Efter februarirevolutionen 1848 började B.
emellertid betrakta socialismen som den ekonomiska
frihetens farligaste fiende och riktade därefter sina
angrepp hufvudsakligen åt detta håll; särskild
uppmärksamhet väckte hans polemik med Proudhon. Vid
denna tid (1848) invaldes han i nationalförsamlingen,
men kom ej att spela någon större roll. Sitt
ekonomiska system framlade han i sitt sista, oafslutade
arbete, Harmonies économiques (1850), efter hvilket
B. och hans meningsfränder (framför allt amerikanaren
Carey) pläga kallas harmoni-ekonomerna.
Den äldre liberala skolan i England (särskildt Malthus
och Ricardo) ansåg den ekonomiska utvecklingen i
flera afseenden leda till stor disharmoni
(öfverbefolkning och stegrad jordränta), men menade, att hvarje
statsingripande blott skulle förvärra saken;
socialisterna grepo dess läror, men vände dem till en
anklagelse mot det kapitalistiska produktionssättet.
För att rycka undan grunden för angreppet
försökte då B. visa, att de ekonomiska lagarna
medförde fullständig harmoni mellan alla intressen och
klasser samt en allmän förbättring af människosläktets
ställning, om blott friheten finge härska öfverallt och
allt ingripande undvekes. Genom dessa läror, som
säkert framställdes fullt uppriktigt, men som numera
knappast ha några anhängare utom Frankrike, blef
nationalekonomien i långt högre grad än förut ett
försvar för den bestående samhällsordningen. B:s
skrifter, som saknade djup, men utmärktes af en
sällsynt formell förmåga, mottogos också med
förtjusning af den liberala "bourgeoisin" i alla länder,
och hans åsikter blefvo till en tid nära nog härskande
både i allmänna meningen och inom vetenskapen.
Numera ha egentligen blott hans mindre arbeten
värde, såsom popularisering af enklare ekonomiska
principer. B:s Oeuvres complètes utgåfvos i 7 band
1854–64. På svenska finnas: "Skyddstull och
handelsfrihet" (1848), "Hvad man ser och hvad
man icke ser" (1853 o. 1887), "Statshushållningen
i en lektion" (1866), "Om utbyte" (Nat.-ekon. bibl.,
1869).
E. Hkr.

Bastide [-stid], Jules, fransk publicist och
statsman, f. 1800, d. 1879, ingick först i advokatståndet,
men öfvergaf det snart för att i stället egna sig åt
handeln, litteraturen och politiken. Han var en af
de förste "carbonari" i Frankrike och understödde
detta sällskap med sin förmögenhet, liksom han äfven
tillhörde sällskapet "Aide-toi et le ciel t’aidera"
(se d. o.). Vid julirevolutionens utbrott kastade han
sig med hänförelse i striden och planterade med egen
hand trikoloren på Tuilerierna. 1832 måste han,
såsom komprometterad i åtskilliga insurrektionsförsök,
fly till London, men efter några månader benådades
hän och återvände då till Frankrike. 1836 blef han
utgifvare af tidningen "National" och uppsatte 1847
det katolsk-liberala bladet "Revue nationale". Efter
att hafva på ett verksamt sätt deltagit i
februarirevolutionen utnämndes B. 1848 af den nya
regeringen till under-statssekreterare och mottog s. å.
utrikesportföljen, hvilken han dock lämnade ifrån sig
efter några månader. I nationalförsamlingen
förfäktade han moderat-republikanska åsikter. Efter
1849 spelade han icke någon politisk roll. B. utgaf
Histoire de l’Assemblée législative (1847, ofullb.), La
république française et l’Italie en
1848 (1858),
Histoire des guerres religieuses en France (2 bd, 1859).

Bastien-Lepage [bastiä’ l*pa*]. Se Lepage.

Bastilj (fr. bastille), urspr. benämning på fasta,
med torn försedda slott, blef med tiden företrädesvis
namnet på det åren 1370–82 på Karl V:s befallning
byggda kastell i Paris, som skulle tjäna till skydd
mot engelsmännen. Detta blef sedermera begagnadt
till statsfängelse. Under 1500- och 1600-talen blef
bastiljen betydligt utvidgad; hufvudbyggnaden
bildade en tämligen regelbunden parallellogram, som
hade 4 höga torn. En fästningsgraf af betydligt djup
omgaf bastiljen. Dels i tornen, dels under jorden
befunno sig fängelserna, hvilka delvis utgjordes af
fuktiga, osunda hålor. En del af fångarna var
verkliga förbrytare, men sedan Ludvig XIV:s tid var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free