- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1055-1056

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bastos, Victor, bildhuggare i Portugal - Bastparenkym. Se Kärlsträng. - Bastprosenkym. Se Sklerenkym. - Bastrumma, ställe där virke "basas" (se d. o.) - Bastu. Se Badstuga. - Bastuba. Se Tuba 2. - Basun. 1. Blåsinstrument. - Basun. 2. Orgelregister - Basunfesten, namn på judarnas nyrsfest. Se Nyårsdagen. - Basunist, basunblåsare. - Basuto. Folkstam i Syd-Afrika. - Basuto-land. Brittisk besittning i Syd-Afrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en kolossalstod i brons af Camões, omgifven af åtta
marmorfigurer (1867), marmorstod af konung Dom
Pedro V
, bronsstod af upptäckaren Magalhães (1873
i Lissabon) m. m.

Bastparenkym, bot. Se Kärlsträng.

Bastprosenkym, bot. Se Sklerenkym.

Bastrumma, ställe, där virke "basas" (se d. o.).

Bastu. Se Badstuga.

Bastuba. Se Tuba 2.

Basun (ty. posaune, it. trombone, lat. tuba). 1.
Blåsinstrument af metall i olika former. Det
användes redan af de äldsta folken, såsom egypter och
hebreer, sedermera af kelter, greker och romare,
mest vid religiösa högtidligheter. I sin nuvarande
form skall basunen hafva blifvit förfärdigad redan
1520, i Nürnberg. Den begagnades då och framgent
endast i kyrkomusiken, till dess Gluck och Mozart
införde den i operaorkestern och Beethoven i
symfonien. Den klassiska basunen är en s. k.

illustration placeholder
Dragbasun.


dragbasun; instrumentet består af två i hvarandra
inpassade stycken, af hvilka det ena (ett dubbelrör,
des. k. "stängerna") kan genom "drag" med högra
handen skjutas ned och upp, hvarigenom hela
instrumentet förlänges eller förkortas och således för
hvart drag ett nytt tonläge med ny rad af
naturtoner uppkommer. Alla dragens toner tillsammans
bilda en fullständig kromatisk skala. Man använder
tre slags basuner, för hvilka noteras i motsvarande
klaver: alt-basun (med omfång af ungefär
A–ess2), tenor-basun (E–c2) och
bas-basun (C–f1). I nyare tid har man uppfunnit
ventil-basuner med tre ventiler i stället för
drag. De äro bekvämare att behandla än
dragbasunerna, men stå efter dessa i renhet och klang. –
2. Ett 4,75–9,50 m. långt rör-register i
orgelns pedal.
A. L.

Basundi, hufvudfolket vid nedre Kongo, väster
om Bateke, ett kraftigt och energiskt folk, som från
sina många byar vid Kongos katarakter gjort häftigt
motstånd mot européerna.
H. S.

Basunfesten, namn på judarnas nyårsfest. Se
Nyårsdagen.

Basunist, basunblåsare.

Basuto (sing. mosuto), en till östbetsjuanerna bland
bantu-(kaffer-)folken hörande folkstam i Syd-Afrika,
som bebor Basutoland (se d. o.). Ursprungligen
sträckte sig denna stams område ganska långt norrut
öfver floden Kaledon upp emot Vaal-floden och
innefattade sålunda äfven större delen af nuv.
Oranjeflodskolonien. Basuto-folket är en af de kraftigaste
och i civilisation kanske den längst komna af Afrikas
negerstammar. Öfver dess språk, det s. k. suto l.
sotho, finnes en utförlig grammatika af K. Endemann,
"Versuch einer grammatik des Sotho" (1876). Jfr
äfven Cassalis, "Les bassoutos" (1860), Jacottet,
"Contes populaires des bassoutos" (1895), Martin,
"Basutoland, its legends and customs" (1903) samt
under Basutoland anförd litteratur.
V. S–g.

Basutoland, brittisk besittning i Syd-Afrika,
belägen mellan Oranjeflodskolonien, Natal och
Kapkolonien. Området innefattar 30,420 kvkm. Dess
befolkning beräknades 1901 till 263,500 infödingar
och endast 647 hvita. Hufvudort och regeringens
säte är Maseru vid Kaledon-floden, med omkr. 1,000
inv., hvaraf något öfver 100 hvita. B., som blifvit
kalladt "Afrikas Schweiz", utgör en högplatå,
genomdragen af de med Drakbergen parallella
Malutibergen ("blå bergen"), hvilkas högsta toppar, [Maloti]
Potong l. Mont aux sources och Cathkin Castle, nå
öfver 3,400 m. Vid Kaledons stränder finnes
bördigt åkerbruksland, på högslätterna och
dalsluttningarna ypperlig betesmark för boskap och hästar.
Också äro de härdiga basuto-ponnyerna berömda
öfver hela Syd-Afrika. Mineralier, särskildt järn
och koppar, äfvensom kol torde finnas rätt rikligt,
men på grund af att landet fått bli ett slags
reservation för basutofolket och afstängts från europeisk
kolonisation, har bergsbruk ej kommit att idkas där.
Finanserna äro goda, ehuru på senare år
boskapspest (särskildt 1897) svårt hemsökt landet och
hämmat dess ekonomiska utveckling. Skolväsendet ligger
mestadels i händerna på missionärerna; de fleste
af dessa tillhöra den fransk-protestantiska
Paris-missionen, men äfven anglikanska och katolska
missionärer finnas. Skolornas antal uppgick 1903 till
206 med 14,171 lärjungar. Landet förvaltas af en
brittisk kommissarie (resident commissioner) och står
direkt under Syd-Afrikas generalguvernör (high
commissioner
). Denne innehar lagstiftningsmakten,
hvilken utöfvas genom proklamationer.
Administrativt är landet indeladt i 7 distrikt och dessa åter
i smärre områden, inom hvilka inhemska höfdingar
utöfva en rätt vidsträckt själfstyrelse.

Historia. Basutofolket som en politisk enhet
skapades egentligen af den ryktbare höfdingen
Mosjesj (se d. o.), som till ett helt samlade en
mängd spridda bantustammar, hvilka besegrats och
skingrats af den store sulu-krigaren Tsjaka.
Mosjesjs välde kan räknas ungefär från år 1828, och
från sitt klippresidens vid Taba Bosigo utöfvade
han ett vidsträckt inflytande samt bekämpade länge
med framgång såväl de förste boerkolonisterna i
nuvarande Oranjeflodskolonien som äfven de brittiska
trupper, hvilka då och då sändes att stäfja
basutofolkets ständigt pågående boskapsplundringar i
gränstrakterna. Om basutos’ strider med boerna se
Boerfolket. 1843 ställdes B. som en fri
infödingsstat genom ett fördrag under brittiskt beskydd.
Mosjesjs fortsatta plundringståg förmådde 1852
Kapkolonien guvernör, general Cathcart, att mot
basutofolket, som förut stundom tagits i försvar mot
oranjeboernas landutvidgningsplaner, sända en
militär expeditionskår, hvilken emellertid led svåra
motgångar. Genom klok förhandlingsvillighet i rätta
ögonblicket förstod den sluge basutohöfdingen att
vinna Cathcarts välvilja och afvärja fälttågets
återupptagande. Då hans land 1868 nästan eröfrats af
oranjeboerna, sände han bud till de brittiska
myndigheterna med bön om att "med sitt folk få i
lugn lefva under skydd af den brittiska flaggans
vida veck". B. annekterades dä genom en brittisk
proklamation, och dess förut ständigt omstridda gräns
mot Oranje-fristaten reglerades 1869 genom fördraget
i Aliwal North. 1871, året efter det Mosjesj
aflidit, införlifvades landet, med Kapkolonien. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free