- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1057-1058

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basuto-land. Brittisk besittning i Syd-Afrika - Bat, ostindisk kast. Se Bhat. - Bat, myntenhet i Siam. Se Bhat. - Bat, fornhebreiskt rymdmått - Bata l. Batta (Battak, Batak), ett malajiskt folk på Sumatra. - Batabano, stad på södra Cuba. - Batageuze. Se Béteigeuze. - Bataillard, Paul Théodore, fransk skriftställare - Bataille rangée, fältslag - Batak, liten stad i Öst-Rumelien - Batak, malajisk folkstam. Se Bata. - Batalha, portugisisk stad - Batalj - Bataljmålning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orolige basutokrigarna hade emellertid svårt att hålla
fred, och rätt allvarliga strider förekommo esomoftast
mellan basutos och till ordningens upprätthållande
ditsända brittiska trupper. Ett försök från
Kap-regeringens sida att afväpna basuto-krigarna (1880)
ledde omedelbart till det s. k. "gevärskriget",
hvilket först 1882 fullständigt bilades genom förmedlande
mellankomst af brittiska kronans "high commissioner"
i Syd-Afrika, sir Hercules Robinson. Basutofolkets
ledare uttalade nu sin önskan att komma direkt
under brittiska myndigheter, och i Kapkolonien hade
man intet emot att bli af med denna besvärliga och
kostsamma besittning, hvars förvaltning befunnits
öfverstiga koloniens dåvarande krafter. 1884
öfvertogs sålunda landets förvaltning direkt af brittiska
kronan, och sedan har där nästan oafbrutet lugn
rådt, hvarjämte landets fredliga utveckling gjort
förvånansvärda framsteg. Under boerkriget iakttogo
basutos – sedan den brittiska kronans representant
i landet, den om civilisationsarbetet bland
basutofolket högt förtjänte, sir Godfrey Lagden, genom en
proklamation inskärpt deras plikt att ej deltaga i
"de hvite männens krig" – trots medfödd krigslust
och plundringsbegär en nästan undantagslöst korrekt
fredlig hållning. – En god skildring af Basutolands
tillstånd under engelsk förvaltning ges af Bryce,
"Impressions of South Africa" (1897, 3:e uppl.
1899). Jfr äfven Theal, "History of South Africa"
(5 bd, 1888–93) och "South Africa" (4:e uppl.
1899), Widdicambe, "Fourteen years in Basutoland"
(1892), Lucas, "Historical geography of the brittish
colonies", IV (1899), och Crawshay, "Basutoland"
(i "Geographical journal", 1903).
V. S–g.

Bat, ostindisk kast. Se Bhat.

Bat, myntenhet i Siam, detsamma som tikal
(se d. o.).

Bat, ett fornhebreiskt rymdmått för våta varor,
motsvarande något mer än 36 liter.

Bata l. Batta (Battak, Batak), ett till
malajiska rasen hörande folk, som ursprungligen
innehade hela nordvästra hälften af ön Sumatra,
men sedermera förlorat 1/3 af sitt land till Atsjin
i n. v. och 1/3 till (de numera under Holland
lydande) malajerna i s. ö. Enligt Junghuhn räknar
stammen 150,000 medlemmar. Landet är rikt på
metaller, i synnerhet guld; åkerbruk (ris, majs,
tobak, batater, peppar) och boskapsskötsel (svin,
buffel, häst) idkas; industrien omfattar lergods och
smidesvaror, trä- och elfenbenssniderier samt
väfnader. För öfrigt sysslar man med jakt (elefant,
tiger, tapir) och krig. Bostäderna (6–30 m. långa,
3–3,5 m. breda och 1,8 m. höga) göras af
bamburör och alang-gräs och hvila på 1–2 m. höga pålar.
De äro alltid samlade till byar, med gaflarna mot
den långa, smala bygatan. Byn (kampong) ligger
vanligen på en liten höjd och omgifves af tät
bambuskog eller af konstgjorda palissader. Klädnaden
består af ett stort skynke kring midjan, men kvinnor
och förnäma bära i dess ställe en kjol och
hufvudduk samt arm- och halsringar af mässing. Männen
fila tänderna spetsiga. Samhällsordningen är
demokratisk, allting afgöres på folkförsamlingen, dit fria
män och gossar hafva tillträde, och stamfursten
(raja) är egentligen blott anförare i krig. Kvinnor
och slafvar (krigsfångar och gäldenärer) behandlas
mildt, polygami är tillåten, men sällsynt.
Religionen är animistisk. Bata-folket tror på goda
andar (förfädernas), bland hvilka alla i strid eller
på jakt fallna upptagas (andra döda "försvinna"),
och onda andar (begu), hvilka, mäktigare än de
förre, blidkas med offer. Dessutom finnas indiska
föreställningar om en öfvergud (djebata), världens
skapare, och en trimurti. En del är muhammedaner.
Bata skildras i allmänhet som ädla och gästfria,
men grymma i krig och styras för öfrigt af gammal
sed (hádat), hvari äfven kannibalism ingår. Förr
åtos gamla, orkeslösa släktingar, men numera dömas
till uppätning äktenskapsbrytare med en rajas hustru,
landsförrädare, spioner och tillfångatagna väpnade
fiender. Konsten att läsa och skrifva (med sot-bläck
på bark och palmblad i horisontala linjer för böcker,
på bamburör nedifrån uppåt för bref) är ganska
allmänt spridd. – Bata-språket tillhör den
malajo-javanska gruppen af malajiska språk
(se d. o.) och är närmast besläktadt å ena sidan
med malagasi (se d. o.) och å andra sidan med den
egentliga malajiskan. Det delas i tre dialekter: toba,
mandailing
och dairi, och eger ett särskildt alfabet
af indiskt ursprung. Litteraturen (pustaha, "böcker")
omfattar hufvudsakligen astrologi, medicin och
krigshistoria både på vers och prosa och är af ganska
hög ålder. Några delar af bibeln äro öfversatta
till "toba" af Tuuk (1859) och nya testamentet till
"mandailing" af Nommensen (1880). – Jfr
Junghuhn: "Die Battaländer" (2 bd, 1847), "Tijdschr.
van het bataviaasche genootschap" (vol. 3, 1855),
"Tijdschr. voor ind. taal-, land- en volkenkunde"
(1883–85); van der Tuuk, "Bataksch-nederduitsch
woordenboek" (1861), "Bat. leesboek" (4 bd, 1862),
"Battasche formenlehre" (übers. von Schreiber, 1867),
Schreiber, "Die batak in ihrem verhältniss zu d.
malaien auf Sumatra" (1874), och Brenner,
"Besuch bei den kannibalen Sumatras. Erste durchquer.
d. unabhäug. Batakländer" (1894).
H. A.

Batabano, stad i prov. Habana, på södra kusten
af ön Cuba, 46 km. s. om Habana, med hvilket
den är förenad genom järnväg. 1,025 inv. (1899).
Den af kustfarare mycket besökta förträffliga hamnen
ligger 4 km. s. om staden.

Batageuze [bata*ös], astron. Se Béteigeuze.

Bataillard [batajar], Paul Théodore, fransk
skriftställare, f. 1816 i Paris, arkivarie hos
medicinska fakulteten i Paris, har bl. a. skrifvit en hel
rad arbeten öfver zigenarna.

Bataille rangée [bata’j rã*e], fr., krigsv., förr
bruklig benämning på ordnadt fältslag.

Batak, liten stad i Öst-Rumelien, omkr. 50 km.
ö. s. ö. om Filippopel, bekant som skådeplatsen för
ett af de ohyggligaste blodbaden vid turkarnas
undertryckande af det bulgariska upproret 1876.

Batak, malajisk folkstam. Se Bata.

Batalha [bata’lja], stad i portugisiska
distriktet Leiria (Estremadura), vid floden Liz. 3,869
inv. (1900). Där finnes ett berömdt kloster, S:ta
Maria da Vittoria, en af Europas praktfullaste
byggnader, uppförd af konung Johan I till minne af
hans seger vid Aljubarrota 1385.

Batalj (fr. bataille, af senlat. battualia), fältslag,
drabbning; strid, konflikt.

Bataljmålning, målning, framställande en
bataljscen till lands. Sådana målningar funnos redan
i forntiden, såsom t. ex. den berömda mosaikbilden
Alexander-slaget (se d. o.) i Neapel. Bland
framstående bataljmålare i nyare tid må nämnas:

Tryckt den 17/8 04

2 b. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free