- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1071-1072

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batong. 1. Stav l. käpp - Batong. 2. Mus. fr. paustecken - Batonga (Batoka) bantufolk - Batoni, Pompeo, italiensk målare - Batonnier. stafbärare - Baton Rouge, stad i Lousianna vid Mississippi - Batonya, ungersk köping - Batotsjina, liten serbisk ort - Batrachidæ. Se Paddfiskar - Batrachium. Se Ranuncuius. - Batrachomachia, "grod- och råttkriget", parodiskt grekiskt epos - Batrachmyomachia. Se Batrachomachia. - Batrachus. Se Paddfiskar. - Batsch, Karl Ferdinand, tysk amiral - Batseba, Eliams dotter,Urias hustru. - Batsjian. Se Batjan. - Batta, malajisk folkstam. Se Bata. - Battaglia, italiensk köping - Battak, malajiskfolkstam. Se Bata. - el-Battani, Mohammed ibn Djabir, arabisk astronom. - Battemang. 1. Dansk. - Battemang. 2. Musik. - Battemang. 3. Fäktk. - Battemang. 4. Fys. - Battenberg, köping i Wiesbaden - Battens - Battera. 1. Dansk. - Battera. 2. Fäktk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommandostaf; taktpinne. – Mus. Hos fransmännen paustecken
för två eller flera takter.

Batonga (Batoka), bantufolk i södra delen af
barotse- l. mambundariket, mellan Sambesi och dess
bifloder Kafue och Njoko. Af makololo och matabele
undanträngdes de för några årtionden sedan till
dessa trakter, där de nu äro bosatta såsom flitiga
jordbrukare, skickliga smeder och garfvare och djärfva
elefantjägare.
(H. S.)

Batoni, Pompeo, italiensk målare af den
romerska skolan, f. 1708 i Lucca, d. 1787 i Rom,
utvecklade sig hufvudsakligast på egen hand genom
studium af antiken och af Rafael, var sålunda
eklektiker liksom bolognesarna, men rönte äfven inflytande
af den franska rokokon. Han utförde ej blott för
Italiens, utan äfven för åtskilliga andra hof en
mängd arbeten, bestående af altartaflor, profana
historietaflor och porträtt. Ett af hans förnämsta
verk är Akilles bland Lykomedes’ döttrar, i
Uffizierna i Florens. Världsberömd och ständigt
oförminskadt populär är hans, under inflytande af
Correggio utförda Botgörande Magdalena i Dresdens
museum.
C. R. N. (O. G–g.)

Bâtonnier [-ie; af fr. bâton, jfr Batong],
"stafbäraren" i ett skrå eller gille; presidenten i de
franske advokaternas "disciplinråd".

Baton Rouge [batå’ roʃ], stad i nordamerikanska
unionsstaten Louisiana, vid Mississippi. 11,269 inv.
(1900). B. var en af fransmännens första besittningar
i Amerika samt 1847–62 och sedan 1880 hufvudstad
i Louisiana, med statsuniversitet, arsenal, kaserner,
militärhospital, döfstum- och blindanstalt.

Batonya [ba’ttånja], köping i ungerska komitatet
Csanád. 12,872 inv. (1901).

Batotsjina, liten ort i Serbien, kretsen
Kragujevac. Omkr. 1,400 inv. B. var på turkarnas tid
en strategiskt mycket viktig punkt. 30 aug. 1689
besegrade österrikarna under markgrefve Ludvig af
Baden de 40,000 man starke turkarna vid B.

Batrachidæ, zool. Se Paddfiskar.

Batrachier, Batrachia, zool. Se Amfibier,
sp. 832.

Batrachium, bot. Se Ranunculus.

Batrachomachia (grek.), "grodkriget", l.
Batrachomyomachia (grek.), "grod- och
råttkriget", parodiskt epos, som fordom ansetts vara
författadt af Homeros eller af Pigres från
Halikarnassos, hvilken lefde vid tiden för de persiska
krigen. Det är utgifvet af Brandt 1888 och af
Ludwich 1896 samt utgafs i svensk öfversättning af
J. Tranér 1822.

Batrachomyomachia. Se Batrachomachia.

Batrachus, zool. Se Paddfiskar.

Batsch, Karl Ferdinand, tysk amiral, f.
1831, d. 1898, ingick 1848 i preussiska
krigsmarinen, blef 1852 löjtnant och 1864 korvettkapten
samt kämpade s. å. med några danska skepp vid
Rügen. 1873 chef för amiralstaben och 1875
konteramiral, förde han 1876, 1877 och 1878 befälet
öfver den pansareskader, som skulle skydda
Tysklands intressen i Egeiska hafvet. 1880 blef han
viceamiral, 1881 chef för flottstationen i Kiel och
tog 1883 afsked. Bland arbeten af honom märkas
Admiral prinz Adalbert von Preussen (1890), Deutsch
see-gras; ein stück reichsgeschichte
(1892) och
Nautische rückblicke (1892).

Batseba, Eliams dotter, Urias hustru. Konung
David lockade henne till äktenskapsbrott, lät
därefter mörda hennes man och tog henne sedan till
hustru (2 Sam. 11 o. 12). Hon var moder till
Salomo, hvars tronföljd hon vinnlade sig om att
befästa.

Batsjian. Se Batjan.

Batta, malajisk folkstam. Se Bata.

Battaglia [-ta’lja], köping i italienska prov.
Padova, 15 km. s. v. om staden Padova, vid
järnvägen Padova–Bologna och föreningen af Battaglia-
och Monselice-kanalerna. 4,456 inv. (1901). Varma
(47–70° C.) gipshaltiga koksaltkällor och präktiga
badinrättningar. B. är berömdt för sin goda gyttja.
I närheten ligger slottet Cattajo, med berömda
arkeologiska samlingar.

Battak, malajisk folkstam. Se Bata.

el-Battani, Mohammed ibn Djabir (lat.
Albategnius), arabisk astronom, f. i senare hälften
af 800-talet e. Kr., d. omkr. 930. B. beräknade
solårets längd till 365 dagar 5 timmar 46 minuter
och 24 sekunder, undersökte solbanans excentricitet
och lämnade synnerligen noggranna tabeller öfver
planeternas rörelse. Han inlade äfven stor förtjänst
om trigonometriens utveckling. Nallino började 1899
utgifva B:s Opus astronomicum.

Battemang (fr. battement, it. battimento), egentl.
slag, klappning. 1. Dansk. Fötternas
sammanslående under hopp i luften. – 2. Mus. En
föråldrad fioritur, som utgöres af en drill med liten
undersekund och börjar å denna sistnämnda.
Battemang angafs ej med något särskildt tecken, utan
utskrefs med små noter. – 3. Fäktk. Kraftig
strykning eller kort slag med egen klinga mot
motståndarens. – 4. Fys. Stöt.

Battenberg, köping i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden, vid Eder. 951 inv. (1900). Därinvid det
förfallna slottet Kellerburg, säte för grefvarna af B.,
hvilkas ätt utdog 1314. – Prins Alexanders af
Hessen (f. 1823, d. 1888) morganatiska gemål,
grefvinnan Julie von Hauke (f. i Warschau
1825, dotter af grefve Maurits von Hauke, gift
1851, d. 1895), erhöll 1858 för sig och ättlingar
furstlig värdighet med titeln prinsessa (och prins)
af B. Hennes söner voro Ludvig, f. 1854, brittisk
sjöofficer, sedan 1884 förmäld med en dotter till
storhertigen af Hessen, Alexander (se
Alexander I, furste af Bulgarien), Henrik, f. 1858,
guvernör öfver ön Wight, 23 juli 1885 förmäld med
prinsessan Beatrice af Storbritannien och Irland och
sedan samma dag engelsk "kunglig höghet", d.
1896 på återresa från Afrikas västkust, där han
deltagit i ett fälttåg mot Asjantifolket, och Frans
Josef
, f. 1861, filos. doktor, major à la suite i
hessisk tjänst, förmäld 1897 med prinsessan Anna af
Montenegro.

Battens [bä’tns], eng., träv., ett vid sågning
utfallande virkessortiment af 2"–2 1/2" (eng. tums) tjocklek,
men under 9" bredd, som är klenare än plank, men
gröfre än bräder. Se Bräder, Plank och
Sågning.
F. L.

Battera (fr. battre, slå). 1. Dansk. Slå fötterna
(eller vadorna) samman under höjdsprång. – 2.
Fäktk. "Stryka inåt (utåt)", medelst ett våldsamt
angrepp på motståndarens vapen antingen afväpna
honom eller föra hans vapen åt sidan, för att
därigenom åstadkomma "blotta" (öppning) till en därpå
följande stöt. Rörelsen försiggår från vapnets spets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free