- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1073-1074

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Battera. 2. Fäktk. - Batteri. 1. Krigsv. - Batteri. 2.Sjöv. - Batteri. 3. Fys. - Batteridäck - Batterikonstapel - Batterikorporal - Batteripanna. Se Ångpanna. - Batteriport - Batteriskans - Batterivärn. Se Batteri 1. - Battersea, stadsdel i London. - Batteux,Charles, frnsk estetiker. - Batthány, magnatfamilj i Ungern. 1. Lajos B., grefve f. 1806.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utefter hela dess klinga och hejdas hastigt,
hvarigenom en kraftig sviktning klingorna emellan
uppkommer.

Batteri (fr. batterie, af battre, slå). 1. Krigsv.
Ett antal artilleri-pjäser, afsedda för gemensamt
uppträdande. Vid fältartilleriet utgjordes ett batteri
förr af 6–8 pjäser, men i samband med öfvergången
till snabbskjutande artilleri 1897–1903 minskar
man på de flesta håll pjäsantalet till 4. Vid positions-
ch belägringsartilleriet utgöres batteriet vanligen
af 4–6 pjäser.
G. af Wdt.

Batteri (eller rättare batterivärn) kallas också
den befästning, som bygges till uppställningsplats och
skydd för flere på en plats varande artilleripjäser.
Batterivärnen utgöras antingen af flere medelst
förbindelsegrafvar förenade kanonvärn, eller ock byggas
de omsorgsfull are och förses med tvärvallar mellan
pjäserna, hvilka senare skjuta genom embrasyr, samt
med bäddningar, handmagasin, skyddsrum för
serviserna, ammunitionsmagasin, observationsplats m. m.,
och kallas då starka fältbatterivärn eller, om de afses
för gröfre pjäser, positionsbatterivärn. Alltefter
pjässlaget, som ett batteri är uppfördt för, kallas
det kanon-, haubits-, mörsar- eller kulsprut-batteri (se
vidare Belägringsbatteri). – Batteri kallas
ock såväl artilleriuppställningsplatser inom permanenta
befästningar som sådana permanenta verk, hvilka äro
afsedda uteslutande eller nästan uteslutande för
artilleri. Jfr Annexbatteri,
Mellanbatteri
och Kustbatteri.
L. W:son M.

2. Sjöv. 1. Två rader af kanoner, en på hvardera
sidan, uppställda i öppningar, portar (å nyare
fartyg äfven i torn), på ett krigsfartygs däck.
Batteriet indelas efter omständigheterna i
divisioner och hvarje division i plutoner om 2 till 3
kanoner. – 2. Det täckta rum, där dessa kanoner
stå. Batteriernas nummerföljd på linjeskeppen gick
nedifrån uppåt, och deras antal gaf dessa skepp
namn af två-, tre-, fyr-däcks-skepp eller två-, tre-,
fyr-däckare. På ett tvådäcks-skepp, det vanligaste
linjeskeppet, kallades 1:a batteriet det undre,
2:a batteriet det öfre. De å det öfversta däcket
uppställda kanonerna kallades däcksbatteriet,
och detta ingick ej i antalet af de namnet
bestämmande batterierna. Flytande batterier,
ursprungligen pråmar eller gamla skepp, försedda
med artilleri, användes såväl till försvar som till
anfall af viktiga punkter på en kust. De vid den
ryktbara belägringen af Gibraltar 1782 använda
flytande batterierna voro stora skepp, hvilkas mot
fästningen vända sida förstärkts med en vall af
timmer och kork. Rummet mellan denna vall och
skeppssidan var fylldt med våt sand. Till skydd
mot bomber voro batterierna försedda med sluttande,
rörliga tak af starkt tågvirke, öfvertäckt med våta
hudar. De förde ända till 27 svåra kanoner. –
Det första flytande batteri, som framdrefs med ånga,
byggdes af Fulton till försvar af New Yorks hamn
under Förenta staternas krig mot England 1812–15.
Det förde 30 kanoner och var, till skydd mot äntring,
på sidorna försedt med liar, hvilka sattes i rörelse
af ångmaskinen, som tillika kunde spruta kallt eller
sjudande vatten öfver fienden. De under orientaliska
kriget 1853–56 vid intagandet af fästet Kinburn
begagnade flytande batterierna voro försedda med
pansar och ångmaskin. Den från denna krigshändelse
hämtade erfarenheten har kanske varit den kraftigaste
anledningen till pansarets införande på nutidens
krigsfartyg. Jfr Blockskepp och
Pansarfartyg.
R. P. (H. W–l.)

3. Fys. En förening af likartade apparater,
hvilken har till ändamål att förstärka den verkan, som
hvar apparat för sig framkallar. – 1.
Elektriskt batteri består af en mängd Leiden-
eller ladd-flaskor (se d. o.), vanligen förenade
med hvarandra på det sättet, att alla de inre
beläggningarna äro sinsemellan och alla de yttre
sinsemellan förbundna genom metall-ledningar. I det
s. k. kaskadbatteriet, hvilket mera sällan
begagnas, äro flaskorna isolerade, utom den sista,
hvilken står i förening med jorden; hvar och en af
de öfriga flaskorna har sin yttre beläggning i
metallisk förbindelse med den inre beläggningen hos
följande flaska. – 2. Galvaniskt batteri
l. Galvanisk stapel är en förening af flere
"enkla staplar" eller "celler", äfven kallade
"element" (se Galvanisk stapel).
R. R.*

Batteridäck. Se Däck.

Batterikonstapel, sjöv., artilleriunderofficer, som
öfvervakar ordning och renlighet inom ett batteri
ombord.

Batterikorporal, sjöv., en bland
"skeppskorporalerna" ombord, som närmast ansvarar för ordning och
renlighet inom ett batteri.

Batteripanna. Se Ångpanna.

Batteriport, sjöv., i skeppssidan befintligt,
vanligen fyrkantigt hål för kanonmynningen; äfven själfva
porten, som tillsluter öppningen.

Batteriskans, krigsv., en vanligen sluten, mindre
befästning, som är afsedd ej blott för artilleri, utan
äfven för infanteri.
L. W:son M.

Batterivärn, krigsv. Se Batteri 1.

Battersea [bä’təsi], stadsdel i London, på högra
stranden af Thames, midt emot Chelsea, förr
församling i grefsk. Surrey. 168,907 inv. (1901).
Bolingbrokes födelseort. Utmed Thames ligger den
75 har stora Battersea park (anlagd 1852–58) med
subtropisk trädgård. I närheten Shaftesbury park,
ett arbetarkvarter med 1,200 små hus.

Batteux [batö], Charles, fransk estetiker, f.
1713 i Allend’huy, nära Vouziers, d. 1780, blef
1750 professor i retorik och humaniora och sedan i
romersk och grekisk filosofi vid Collège de France samt
1761 medlem af Franska akademien. Hans förnämsta
arbete är Cours de belles-lettres (5 bd, 1765), en
tillökad omarbetning af hans 1746 utgifna Les
beaux-arts réduits à un même principe
. B. utgår från
härmningen af den sköna naturen som konstens
princip och bestämmer smaken som den känsla,
hvilken lär, om den sköna naturen är väl eller illa
härmad. Hans teorier voro länge härskande i fransk
estetik; i Tyskland antogos de af Gottsched och
Sulzer.
(R–n B.)

Batthyány [ba’tjanji], en af de rikaste, äldsta
och berömdaste magnatfamiljerna i Ungern, hvars
stamträd går tillbaka till" Eörs, en af Arpads
underhöfdingar vid magyarernas infall i Pannonien (omkr.
900). Familjen har sitt namn efter byn Batthyan
(komitatet Baranya) och blef 1630 upphöjd i
riksgrefligt och (i sin äldre linje) 1764 i riksfurstligt
stånd.

1. Lajos B., grefve, f. 1806, var först i
krigstjänst, men egnade sig sedan med ifver åt
vetenskapliga och politiska studier och blef efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free