- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1079-1080

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baudelaire, Charles Pierre, fransk skald - Baudelocque, Jean Louis, fransk läkare f. 1746 studerade barnförlossningskonst. - Baudin, Charles, fransk amiral f.1784 - Baudin, Alphonse, 1811--1851 fransk läkare, deputerad. - Baudin, Pierre Eugéne, fransk politiker och porslinsarbetare. - Baudisserit Delam., mineral. - Baudissin (Bauditz), tysk adelsslåkt. 1. Wolf Heinrich B., f. 1579, krigare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af hans poesi: "Ni har gifvit konstens himmel en
okänd hemsk stråle, ni har skapat en ny rysning".
– I "Petits poèmes en prose", utsökta och märkliga
små konstverk, återgaf han icke blott yttre, utan
äfven inre syner med en utomordentlig framställning,
hvilken eröfrade nya områden från det förut osägbara.
– Efter B:s död utgåfvos två volymer Souvenirs,
correspondances etc. suivies de pièces inédites
(1869
och 1872). Hans (OEuvres complètes ha utkommit i [ligatur OE]
flera upplagor. Arbeten om B. äro skrifna af de la
Fizelière och Decaux (1868), Asselineau (s. å.),
Ziesing (1869), Crépet(1887), de Lovenjoul (1894;
"Les lundis d’un chercheur") och F. Gautier (2:a
uppl. 1903); jfr P. Bourget i "Psychologie
contemporaine".
R–n B.

Baudelocque [bådlå’kk], Jean Louis, fransk
läkare, f. 1746 i Heilly, Picardie, studerade i Paris
under Solayré barnförlossningskonst och blef 1776
ledamot af Collège de chirurgie. Vid den 1798
inrättade École de santé anställdes B. såsom
professor i obstetrik och blef på samma gång
öfverläkare vid barnbördshuset "Maternité", där han
handhade barnmorskeundervisningen. Död 1810. B.
var obestridligen sin tids bäste lärare i
barnförlossningskonst, och hans framställning af den naturliga
förlossningen är ännu i dag nära på oöfverträffad.
Hans hufvudarbete är läroboken Principes des
accouchements
(1775; 5:e uppl. 1821). Dessutom skref
han en mycket spridd lärobok för barnmorskor samt
många smärre afhandlingar.
R. T–dt.

Baudin [bådä’], Charles, fransk amiral, f.
1784 i Sedan, ingick vid femton års ålder i franska
marinen. Vid en kryssning i Indiska oceanen
förlorade han högra armen under en träffning med
engelsmännen, men kvarstannade i tjänsten och
befordrades, för en tapper bragd 1812, till
fregattkapten. Två år senare blef han kommendör
("capitaine de vaisseau"), men tog afsked efter de 100
dagarna, emedan han ej ville tjäna bourbonerna.
Han grundade därpå i Havre ett handelshus, som en
tid hade stor framgång. Flera betalningsinställelser
satte emellertid hans affär på obestånd, men han
utgick efter revolutionen 1830 från denna kris med
räddad köpmannaheder och fick åter anställning vid
flottan. 1838 sändes han först på en expedition till
San Domingo och beordrades därpå, efter att hafva
blifvit utnämnd till konteramiral, att med 23 fartyg
afgå till Mexico för att kräfva upprättelse för
våldsamheter mot franska köpmän. Efter att länge
förgäfves hafva underhandlat med den mexikanska
regeringen bombarderade och intog han det invid
Veracruz liggande fästet San-Juan d’Ulloa.
Därigenom tvangs Mexico att gifva efter. Till belöning
blef B. viceamiral 1839, hvarjämte året därpå honom
anförtroddes en militärisk och diplomatisk beskickning
till Buenos Aires och öfverbefälet öfver flottan i de
sydamerikanska farvattnen. Efter sin återkomst,
1841, var han en kort tid sjöminister och därefter
sjöprefekt i Toulon. Efter februari-revolutionen 1848
blef han öfverbefälhafvare öfver den franska
Medelhafsflottan och uppträdde som sådan till förmån för
folket i Neapel i dess strid mot lazzaronerna och
trupperna samt skyddade därefter, i förening med
en engelsk amiral, staden Messina mot ödeläggelse
af de neapolitanska trupperna. 1849 lämnade B. sitt
kommando och slog sig med sin familj ned på ön
Ischia vid Neapel, där han dog 1854, efter att kort
förut hafva blifvit utnämnd till amiral. Se Jurien
de la Gravière, "L’amiral B." (1888).
(H. W–l.)

Baudin [bådä’], Alphonse, fransk läkare,
deputerad, f. 1811, d. 1851 på en barrikad i Paris
under Napoleons statskupp, hvarvid han uppgifves
skola ha sagt sig "visa sina medborgare", hvilka
han förgäfves manat till motstånd mot statskuppen,
"huru man dör för 25 francs" (det arfvode, de
deputerade åtnjöto). 2 nov. 1868 egde demonstrationer
rum vid hans graf, och anklagelsen mot dem, som
i anledning däraf fängslades, gaf advokaterna Arago,
Crémieux och Gambetta anledning till häftiga utfall
mot kejsardömet

Baudin [bådä’], Pierre Eugène, fransk
politiker, f. 1853 i Bourges, var liksom sin fader
porslinsarbetare, slöt sig till socialismen och blef
vid valen till lagstiftande kåren 1869 dömd till
fängelse för majestätsbrott på grund af sitt angrepp
mot den officielle kandidaten. B. kom sedan till
Paris, slöt sig till Internationalen och tillhörde
under belägringen af Paris franktirörerna. Ifrig
anhängare af kommunen, blef han vid dess fall dömd
till döden, men flydde till England, där han
uppehöll sig som porslinsarbetare. 1881 återkom han
till Frankrike, fick åtskilliga offentliga
förtroendeuppdrag i sin fädernebygd, men föll 1885 igenom
vid valen till deputeradekammaren. Hans
uppträdande vid strejken i Vierzon s. å., där han
motsatte sig militären, ådrog honom två månaders
fängelse och fem års förlust af medborgerliga
rättigheter. 1889 valdes han såsom socialisternas kandidat
till deputerad för Bourges och blef snart en af de
mera bemärkte i deputeradekammarens
socialistgrupp. Juni 1899–juni 1902 var han minister för
offentliga arbeten i Waldeck-Rousseaus kabinett och
arbetade i synnerhet på utvecklingen af Frankrikes
kanalsystem och förbättringen af dess hamnar. B.
är f. n. (1904) deputerad för dep. Ain och
medarbetare i den ledande socialisttidningen "La
lanterne".
E. A–t.

Baudisserit Delam., miner., ett efter fyndorten,
Baldissero i Piemont, bildadt lokalt namn för en
hvit, tät magnesit, biprodukt vid serpentinisering af
olivinsten.

Baudissin (Bauditz), gammal tysk adelssläkt
från Lausitz (där den fanns redan 1379).

1. Wolf Heinrich B., krigare, f. 1579 på
fädernegodset Luppa i Nedre Lausitz, lärde
krigaryrket vid kejsarens härar i Ungern och i veneziansk
tjänst, deltog 1620 under Fredrik af Pfalz i slaget
på Hvita berget och inträdde 1625 i dansk
krigstjänst samt gjorde sig där snart känd som en
tapper, men om manstukten föga noggrann
rytteriöfverste. Efter freden i Lybeck (1629) tog han
afsked och inträdde i svensk tjänst, där han fick
generallöjtnants rang, utmärkte sig vid Werben 1630 och
deltog i slaget vid Breitenfeld 1631. Efter Åke
Tott blef han 1632 befälhafvare öfver de svenska
trupperna i nedre Sachsen, eröfrade en rad befästa
borgar och städer vid Rhen, men tog i mars 1633
afsked, förbittrad öfver missräkningar i förläningsväg.
Han öfvergick efter Pragfreden 1635 som
generallöjtnant i kursachsisk tjänst, men blef i okt. s. å.
slagen af svenskarna vid Dömitz och sårades vid
belägringen af Magdeburg (juni 1636) så svårt, att
han måste nedlägga sitt befäl och lämna krigstjänsten.
Från 1641 användes B. som diplomatiskt ombud af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free