- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1153-1154

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beckman. 2. Ernst Johan B., skriftställare, politiker - Beckman, Bror, tonsättare - Beckman, Karl Fredrik Natanael (Natan), språkforskare, pedagog - Beckmann, Fritz, tysk skådespelare - Beckman, Ludwig Konrad, tysk djurmålare - Beckmann, Ernst, tysk kemist - Beckmanns termometer. Se Beckmann (tysk kemist) - Beckmesser, stadsskrifvare och mästersångare i Nürnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

valdes för 1903–05 till representant i andra
kammaren för Södra Roslags domsaga (sedan en längre
tid tillbaka är B. bosatt på det inom domsagan
belägna Djursholm samt var 1891–1900 ordf. i
dess bolags styrelse och större delen af tiden tillika
verkställande direktör). Kammaren, där han slöt sig
till liberala samlingspartiet, insatte honom 1903–04
i bevillningsutskottet, som valde honom till ordf. på sin
2:a afdelning. B. har såsom riksdagsman väckt motion
bl. a. om ny vallag, om förliknings- och skiljenämnder
emellan arbetare och arbetsgifvare, om arbetsstatistik
och om regleringsplaner för egna hems- och
villakolonier. Utom i ofvan nämnda kommittéer har
B. varit ledamot i de 1886 och 1889 tillsatta
nykterhetskommissionerna, i 1891 års
arbetarskyddskommitté, i den 1894 af överståthållaren tillsatta
kommittén för afgifvande af utlåtande ang.
arbetslösheten i hufvudstaden, hvars kommunalrepresentation
han tillhörde 1886–95, samt i kommittéerna 1896
–97 och 1902–03 för afgifvande af förslag till de
arbetsstatistiska undersökningarnas ordnande. Bland
öfriga förtroendeuppdrag må nämnas ledamotskap i
Interparlamentariska rådet (såsom delegerad för
riksdagens interparlamentariska gren har B. bevistat
konferenserna i Kristiania 1899, Paris 1900, Wien
1903), ordförandeskap i Frisinnade landsföreningen,
vid 5:e nordiska nykterhetsmötet (1902), i
publicistklubben, som vid flere tillfällen utsett honom till
delegerad vid journalistkongresser (vid den i
Stockholm 1897 var han svensk generalsekreterare). 1893
–99 var han rektor vid Stockholms nya samskola.

Utom politisk-publicistiskt skriftställen har B. öfvat
en omfattande litterär verksamhet. Han har dels
lämnat bidrag till en mängd olika publikationer, bl. a.
"Nordisk familjebok" (flere artiklar i arbetarfrågan),
dels i bokform utgifvit: Från Nya verlden.
Reseskildringar från Amerikas Förenta stater
(1877), Från
påfvarnes land
(1880), Amerikanska studier (1883.
I. Våra landsmän i Amerika. II. Pressen i Förenta
staterna
), Öfversikt öfver Förenta staternas
undervisningsväsen
(1880; ingår såsom tillägg i den svenska
öfvers. af Hesse-Warteggs "Nord-Amerika i våra
dagar"), I tjenst hos främlingar. Svenska
utvandrare i norra Tyskland
(1885), hvilken skrift
närmast afsåg att påskynda utfärdandet af skärpta
bestämmelser mot en viss klass utvandraragenter. En
bok om Djursholm
(1893; 2:a uppl. 1897), En läkare
(doktor E. Westerlund; 2:a uppl. 1902), Pax and
Carlino
(New York och London, 1894; svensk öfvers.
"På egen hand", s. å.), Hvad arbetaren kostar på
sig
(1899), ett första försök till en socialstatistisk
utredning af arbetares utgifter för rusdrycker, Ölet
under bolagssystemet
(1902), Den
interparlamentariska unionen
(s. å.). B., som var en af stiftarna af
Föreningen emot lifsmedelstullar (1885), utgaf en tid
dess skrifter. Hans flygskrift Den stora presenten,
korta betraktelser öfver sädestull
(1887) utgick i
30,000 exemplar. – B. har uppträdt äfven såsom
skald, med diktsamlingarna Sånger (1873) och Skilda
toner
(1891), den senare innehållande naturtaflor,
känslo- och tankelyrik samt delvis tillhörande den
politiska och sociala "indignationspoesien".

Beckman, Bror, tonsättare, f. 2 okt. 1866 i
Kristinehamn, elev af Johan Lindegren 1885–90, var
1884–87 anställd i J. Bagges musikhandel i
Stockholm och blef 1888 tjänsteman i försäkringsbolaget
Fylgia. Han har komponerat en af Musikaliska
konstföreningen prisbelönt Violinsonat, en mängd
solosånger, stycken för piano och stråkorkester,
Flodsånger med orkester, symfonidikten Lyckan, musik
till skådespelet En lyckoriddare m. m. 1904 blef
han ledamot af Musikaliska akademien.
A. L.

Beckman, Karl Fredrik Natanael
(Natan), språkforskare, pedagog, f. 26 jan. 1868 i
Hassle, Skaraborgs län, blef 1886 student och 1895
filos. doktor i Uppsala, var 1895–97 docent i svenska
vid därvarande universitet och 1897–1900 docent i
samma ämne i Lund samt utnämndes 1902 till lektor
i svenska och filosofisk propedeutik vid högre
realläroverket i Stockholm. B. har författat: Om
uppkomsten ock utvecklingen av sekundära nasalvokaler

(i "Svenska landsmålen" 1893), Bidrag till
kännedomen om 1700-talets svenska
(1895), Grunddragen
af den svenska versläran
(1898), Språkpsykologi och
modersmålsundervisning
(1899), Lärobok i logik
(1902) samt flera språkvetenskapliga och
pedagogiska uppsatser i tidningar och tidskrifter.
R–n B.

Beckmann, Fritz, tysk skådespelare, komiker,
f. 1803, d. 1866, anställdes tidigt vid
Königstadt-teatern i Berlin, där han snart blef publikens
gunstling bl. a. genom sin framställning af den berlinska
"eckensteher"-typen, hvilken B. utbildade i den af
honom själf författade farsen Eckensteher Nante im
verhör
. 1846 fick B. lifstidsengagemang vid
Burg-teatern i Wien. Hans komik var full af godmodig
kvickhet och erhöll en ypperlig folie genom hans
väsendes oemotståndliga glädtighet. B:s änka
donerade sin stora förmögenhet till en
Friedrich-Beckmann-stiftelse i Wien, för understödjande af
skådespelare.

Beckmann, Ludwig Konrad, tysk
djurmålare, f. 1822 i Hannover, var i början vagnmakare
och skref 1845 öfver detta yrke en bok, som utgått
i flere upplagor. Hans böjelse för jakt bestämde
honom att blifva djurmålare, men han dref därjämte
zoologiska studier, som förskaffade honom anbud på
direktörskapet för zoologiska trädgården i Hannover.
Han verkade sedan i Düsseldorf och målade vildsvins-
och björnjakter. B. har ock utgifvit jakthumoresker
samt lämnat illustrationer till böcker och tidskrifter.

Beckmann, Ernst, tysk kemist, f. 1853 i
Solingen (Rhenprovinsen), f. n. professor vid
universitetet i Leipzig, är bekant genom sina
organisk-syntetiska arbeten och framför allt genom sina metoder
för molekularviktsbestämning. Han har nämligen
konstruerat nu allmänt brukliga apparater för mätning
af den genom upplösta ämnen framkallade
kokpunktshöjningen och fryspunktsnedsättningen hos vätskor.
Ur dessa temperaturdifferenser kan enligt van’t Hoffs
lag de lösta ämnenas molekularvikt beräknas. Den
väsentligaste delen i B:s båda apparater är en
termometer ("Beckmanns termometer"), som har så stor
kvicksilfverreservoar och så fint stigrör, att 1/100 grader
direkt kunna afläsas. För att termometerns
dimensioner ej skola blifva för obekväma, är stigröret i sin
öfre ända omböjdt och utvidgadt, så att den för
temperaturmätningen använda kvicksilvermängden
efter behof kan varieras. Man afläser således inga
absoluta temperaturer, utan endast
temperaturskillnader.
H. E.

Beckmanns termometer. Se Beckmann (tysk
kemist).

Beckmesser, namn på en nürnbergsk
stadsskrifvare och mästersångare, hvilken Rich. Wagner i

Tryckt den 31/8 04

2 b. 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free