- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1163-1164

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bedriacum (Batriacum), nu Calvatone - Bedrägeri - Bedscha. Se Bedsja. - Bedsja (Bedja, Bedscha), vetenskapligt namn på nära besläktade hamitiska stammar. - Bedsjaspråket, hamitiskt språk - Beduin, ökenarab, nomad. - Bedullo. Se Mazzuoli. - Bedwelty, engelsk stad - Bedzin, polska namnet på Bendsin - Bedöfningsmedel l. Anestetiska medel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oglio, emellan Cremona och Mantova, bekant genom
Vitellius’ seger öfver kejsar Otho år 69.

Bedrägeri, jur., omfattar enligt nyare strafflagar
sådana fall, då man, i afsikt att förskaffa sig själf
eller annan person oberättigad vinning, genom att
framkalla eller styrka en villfarelse förmår annan att
företaga en handling, hvarigenom ekonomisk förlust
åsamkas honom eller någon, öfver hvars rätt han
förfogar. I den svenska strafflagen är dock begreppet
bedrägeri vidsträcktare, ity att dit räknas dels
sådana fall, i hvilka afsikten endast går ut på att
tillfoga skada utan någon som helst ekonomisk fördel
för gärningsmannen eller annan, dels ock vissa fall
af s. k. familjerättsligt bedrägeri, nämligen att man
understicker eller förbyter barn, genom antagande
af falskt namn eller stånd bereder sig familjerättighet
eller bedrager kvinna till äktenskapsaftal samt att
någon, som är behäftad med sjukdom eller kroppsfel,
som enligt lag utgör äktenskapshinder, förtiger det
och svikligen förleder annan till giftermål med sig.
– Från bedrägeri har man att skilja förfalskning
(se d. o.), hvilket brott väl kan tjäna och faktiskt
i de flesta fall tjänar bedrägliga syften, men själft
icke innefattar bedrägeri.
A. R.

Bedscha. Se Bedsja.

Bedsja (Bedja, Bedscha), det allmänna
vetenskapliga namnet på några med hvarandra
mycket nära besläktade, i nordöstra Afrika mellan
Nilen och Röda hafvet samt 14° och 26° n. br. bosatta
stammar af hamitisk ras (jfr Hamiter). De
förnämsta äro: ababde, n. om vändkretsen samt
kring karavanleden Korosko–Abu-Hammed, hvilka
till stor del utbytt sitt eget språk (se
Bedsjaspråket) mot arabiskan; bisjari med flere
understammar (sjintera, hamda m. fl.) i mellersta
delen, kallad Etbai, nedemot floderna Atbara,
Gasj och Barka, samt beni-amr med
hadendoa, hallenga, hadare m. fl. i söder, omkring
de nyssnämnda floderna. Folkmängden kan väl
uppskattas till 1 à 1 1/2 mill., men såväl resandes som
egyptiska myndigheters siffror äro högst osäkra.
Bedsja-folken äro till största delen nomader, men
idka äfven rätt mycket åkerbruk, mest durra-odling,
i de sydligare provinserna, Gedaref, Taka och Senhit.
Husdjuren äro långörade getter, fettsvansiga får och
förträffliga enpuckliga kameler; nötkreatur, hästar
och åsnor äro mer sällsynta; den i nedre Nildalen
allmänna buffeln saknas alldeles. Bostaden består af
svarta gethårsmattor upplagda på stänger, födan
hufvudsakligen af sur getmjölk och durrabröd och
klädseln af ett skynke kring midjan. Den manliga
befolkningen utmärker sig för en sällsynt harmonisk
och kraftig kroppsbyggnad, hudfärgen är svartbrun,
och åt det krusiga (ej ulliga) håret egnas en trägen
och konstrik vård. Vapnen utgöras af lansar, långa,
krokiga knifvar och sköldar af elefanthud, stundom
äfven långa bössor med flintlås. De sociala
förhållandena äro fullständigt patriarkaliska, och hvarje liten
stam under sin sjejk är fullkomligt själfständig
inom sitt häfdvunna område. Bedsja-folken äro till
namnet och vid besök i städerna muhammedaner,
men hafva för öfrigt så godt som ingen religion.
Landet lyder nominellt under Egypten, och dess bägge
förnämste sjeiker, hvilka inför de egyptiska
myndigheterna äro ansvariga för skatterna och för
säkerheten på de stora karavanlederna (Kene–Koseir,
Assuan–Berber, Korosko–Abu-Hammed, Sauakin–
Berber, Sauakin–Kassala–Chartum), residera i
städerna Sauakin vid Röda hafvet och Berber vid Nilen,
där äfven några hundratal familjer hafva fast bostad
såsom handtverkare och småhandlande. – Jfr Linant
de Bellefonds, "l’Etbaye" (1868), Hartmann, "Die
Bedjah" ("Zeitschrift f. ethnologie" 1879), samt
Heuglins, Schweinfurths och Junkers reseberättelser i
"Petermanns Mitteilungen". (1860, 1864, 1865,
1867, 1869 o. 1876) och "Zeitschrift f. erdkunde"
(1865–67).
H. A.

Bedsjaspråket, med inhemskt namn tu-bedâwie
("beduinskan"), tillhör den kusjitiska grenen af de
hamitiska språken (se d. o.) och omfattar
hufvudsakligen två munarter, bisjâri- och
beni-amr-dialekten, den senare af Reinisch, ansedd som den
ursprungligare. Se Almkvist, "Die Bischari-sprache"
(Uppsala, 1881, 1885; gramm. och ordbok), och
Reinisch, "Die bedauye-sprache" (1893; gramm.
och texter) samt "Wörterbuch der Bedaye-sprache"
(1895).
H. A.

Beduin (af arab. bédu, öken), ökenarab, nomad
af arabisk härkomst. Beduiner är den vanliga

illustration placeholder
Beduinkvinna från vilajetet Aleppo.

illustration placeholder
Beduin från Libanon.


benämningen på de nomadstammar, som ströfva
omkring i Arabiens och Nord-Afrikas öknar (se vidare
Araber, sp. 1265). Beduin är äfven ett
slags stickad och franskantad fruntimmershufva, stickad
hufvudduk.

Bedullo. Se Mazzuoli.

Bedwelty [bed*e’lthi], stad i engelska grefsk.
Monmouth. Kolgrufvor och järnverk. 9,919 inv. (1901).

Bedzin, det polska namnet på Bendzin.

Bedöfningsmedel l. Anestetiska medel,
lat. anestetica (jfr Anestesi), äro ämnen, som
användas för att nedsätta eller upphäfva smärtkänseln,
särskildt den smärta, som orsakas af operationer,
men äfven sådan smärta, som framkallas af vissa
undersökningar eller med plågor förbundna akter,
t. ex. förlossningar. Man urskiljer två slag af
anestetiska medel, de lokala, som anbringas på en
begränsad del af kroppen och där framkalla
känsellöshet, och de allmänna, hvilka göra hela kroppen
känsellös, i regel genom att framkalla medvetslöshet
(sömn, narkos). Bland lokala anestetiska medel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free