Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1167-1168 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beecher. 5. Henry Ward B., nordamerikansk predikant - Beechey, ö i Norra ishafvet - Beechey, Frederick William. engelsk upptäcksresande - Beechey-öarna. Se Bonin-öarna. - Beediga, jur. - Beefeaters - Beejapur. Se Bijapur. - Beelzebub l. Beelzebul. - Beelzebul. Se Beelsebub. - Beemster, i Noord-Holland. - Beenfeldt, dansk adelsätt. 1. Poul B., krigare - Beenfeldt. 2. Frederik Ludvig Kristian von B., öfverste - Beer, Georg Joseph, österrikisk ögonläkare - Beer. 1. Jakob Meyer B., tysk kompositör. Se Meyerbeer. - Beer. 2. Wilhelm B., tysk astronom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kongregationalistiska Plymouth-kyrkan i Brooklyn, där han
sedan med enastående framgång verkade till sin död.
B. förvärfvade sig snart namn för att vara den främste
af Amerikas predikanter. Vid sidan af sin
predikoverksamhet uppträdde B.
flitigt som föreläsare.
Hans vältalighet, den
andliga såväl som den
världsliga, utmärkte sig
genom ett kraftfullt
språk, rikt på originella
vändningar, och genom
en saftig humor, väl
egnad att anslå det
amerikanska lynnet, äfven då
den kom till uttryck från
predikstolen. Hans
predikningar behandlade ej
så mycket dogmatiska



frågor som i stället det kristliga lifvet, och äfven
politiska och sociala dagsspörsmål upptogos i dem till
diskussion. 1863 företog B. en resa till Europa och
höll därunder i England en serie mycket
uppmärksammade föredrag, hvilka kraftigt bidrogo att
påverka folkstämningen i fråga om negerslafveriet och
inbördeskriget till nordstaternas förmån. Dessa Speeches
on the american rebellion utgåfvos i tryck 1864. B.
var liksom sin syster Harriet ytterligt verksam i
agitationen mot negerslafveriet och tillhörde som
politiker det republikanska partiet. För
nykterhetssaken och kvinnoemancipationen ifrade han med sin
vanliga kraft i tal och skrift, särskildt i den mycket
spridda New-York-tidningen "The independent".
Af sin medredaktör i denna tidning, Tilton,
anklagades B. 1874 för brottsligt förhållande till dennes
hustru, men frikändes först inför en
församlingskommitté och sedan efter 6 månaders sensationell
rättegång, dock ej enhälligt, af en vanlig jury. B.
meddelade 1878 sin församling, att han ej kunde
tro på eviga straff, och 1882 utgingo han och hans
församling ur det kongregationalistiska
kyrkosamfundet. B:s staty (af Ward) är rest framför
Brooklyns "City hall". Hans predikningar spriddes efter
hand i stenografiska uppteckningar och ha samlade
utkommit under titeln The Plymouth pulpit (10 bd,
1859–72; ny uppl. i 5 bd, 1893). Spridda i många
upplagor äro äfven hans Lectures to young men
(1850) och Life of Christ (1887). Jfr biografier öfver
B. af Abbot och Halliday (2:a uppl. 1887) samt af
sonen William C. Beecher (2:a uppl. 1891). Hans
Autobiographical reminiscenses utgåfvos 1898 af
Ellinwood.
V. S–g.

Beechey [bi’tʃi], liten ö i Norra ishafvet, n. om
Amerika, i Lancaster sund, vid sydvästra udden af
North Devon under 74° 43’ n. br. B. har ofta besökts
af polarfarare och ofta användts som depåplats;
Franklin öfvervintrade där 1845–46, och ett
minnesmärke har där rests till erinran af hans resa och död.

Beechey [bi’tʃi], Frederick William,
engelsk upptäcktsresande, f. 1796, d. 1856, ingick tio
år gammal vid den engelska flottan och hade redan
vid femton års ålder utmärkt sig mot fienden. 1818
deltog han med Franklin i en expedition till
Spetsbergen och var året därefter Parry följaktig på en
ny färd till nordpolstrakterna. Sedan han under två
år deltagit i sjömätningar vid Afrikas nordkust, fick
han 1825 order att med ett proviantfartyg tränga
fram öfver Stilla hafvet och Berings sund längs
Amerikas nordkust för att om möjligt möta Franklin
och Parry, hvilket likväl icke lyckades. Emellertid
upptäckte B. under färden en ansenlig sträcka af
Amerikas nordkust och åtskilliga öar i Stilla hafvet.
1829 återkom han till England och utgaf sedan, under
titeln Narrative of a voyage to the Pacific and
Behring’s strait (1831), en beskrifning öfver sin färd.
1854 utnämndes B. till viceamiral, och 1856 kallades
han till ordförande i Geographical society i London.

Beechey-öarna [bi’tʃi-]. Se Bonin-öarna.

Beediga, jur., med ed intyga. Se Ed.

Beef [bi’f], eng., oxkött, "biff".

Beefeaters [bi’f-itəs], eng., "oxköttsätare",
öknamn på engelsmännen; skämtsam benämning på de
100 man lifgardister, som i 16:e årh:s dräkt göra
vakttjänst i Londons Tower och uppträda vid stora
officiella högtidligheter.

Beejapur [bidʃəpo’ə]. Se Bijapur.

Beelzebub l. Beelzebul, i nya testamentet
benämning på de orene andarnas furste. Se Baal.

Beelzebul. Se Beelzebub.

Beemster [bem-], polder i nederl. prov.
Noord-Holland, n. v. om Edam, afdikad 1608–12 och
omfattande öfver 7,200 har samt bebodd af 4,432
inv. (1900), hvilkas näringar äro åkerbruk,
boskapsskötsel, ylleindustri och ostberedning.

Beenfeldt [ben-], dansk adelsätt. 1. Poul B.,
krigare, f. 1610, d. 1686, var kommendant på
Kronborg 1658 och lät af Wrangel narra sig att öfverlämna
fästningen. – 2. Frederik Ludvig
Kristian von B., öfverste, f. 1741, d. 1801, stod
jämte F. T. C. v. Lüttichau i spetsen för de danske
godsegarnas motstånd mot de af dåv. kronprinsen
(sed. Fredrik VI) införda förbättringarna i
bondeståndets sociala ställning, synnerligast mot det s. k.
"stavnsbåndets" lösning. B. och v. Lüttichau
öfverlämnade 1790 till kronprinsen en af 103 jylländska
godsegare undertecknad "tillidsskrift", i hvilken
nämnda förbättringar beskrefvos såsom fördärfliga för
landet. Kronprinsen svarade endast: "Jeg vil, at
folket skal väre frit".
C. R.*

Beer [ber], Georg Joseph, österrikisk läkare,
f. 1763 i Wien, med. doktor 1786, vann jämförelsevis
snart ett stort anseende såsom praktisk ögonläkare;
därjämte utöfvade han såsom lärare en så betydande
och framgångsrik verksamhet, att regeringen 1812
beslöt att för honom inrätta en särskild lärostol i
oftalmologi vid universitetet i Wien. Han dog 1821.
– B. räknas bland den moderna ögonläkekonstens
mera betydande representanter. Till hans Lehre
von den augenkrankheiten (2 bd, 1792; ny uppl.
1813) anslöto sig mer eller mindre nästan alla under
förra hälften af 1800-talet utkomna läroböcker i
oftalmologi. Viktig ur bibliografisk synpunkt är hans
Bibliotheca ophthalmica (3 bd, 1799–1800), ehuru
hans däri uttalade omdömen ofta äro orättvisa och
förfelade (Magnus).
R. T–dt.

Beer [ber]. 1. Jakob Meyer B., tysk
kompositör. Se Meyerbeer.

2. Wilhelm B., tysk astronom, kompositören
Meyerbeers broder, f. 1797 i Berlin, d. därstädes
1850, ingick 1813 i de frivilliges led, men
fick 1815 på begäran afsked ur krigstjänsten och
öfvertog därefter ledningen af sin faders affärer.
Varm vän af astronomien, anordnade B. uti sin villa
i Tiergarten vid Berlin ett observatorium, vid hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>