Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beer. 2. Wilhelm B., tysk astronom - Beer. 3. Michael B., tysk dramatiker - Beer, Julius, tysk läkare. Se Bdellatomi. - Beer, August, tysk fysiker - Beer, Adolf, österrikisk historiker ochpolitiker - Beerberg, Grosser B., högsta toppen af Thüringerwald - Beerbhoom, distrikt i Bengalen. Se Birbhum. - Beerenberg, högsta punkten på ön Jan Mayen (se d. o.) - Beeren-eiland. Se Björn-ön - Beernaert, Auguste Marie François, belgisk statsman. - Beers, Jan van, flamländsk skald - Beers, Jan van, belgisk målare - Beerseba, stad i Judéen. Se Bersaba.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han lyckades anställa den berömde J. H. Mädler. De
viktigaste resultaten af dessa båda mäns observationer
offentliggjordes i
Physische beobachtungen des Mars in der erdnähe (1830) och
Mappa selenographica (1834–36).
Detta senare arbete är den första fullständiga och noggranna
generalkarta öfver den synliga delen af månskifvan.
3. Michael B., den förres broder, tysk
dramatiker, f. 1800 i Berlin, kom i det rika judiska hemmet
tidigt i åtnjutande af konstnärligt väckande umgänge,
idkade universitetsstudier och företog därefter resor till
Italien och Frankrike. Död 1833 i München. B. var
en älskvärd och fint anlagd personlighet, som på det
vittra området vann ett namn förnämligast med sina
Elegien aus Genua (1826) samt sorgespelen
Der paria (1823;
en idealt hållen framställning af tragiken i judarnas
förtryckta ställning) och
Struensee (1829, flere uppl.; uppfördt i Stockholm 1860),
hvilket drama egentligen har sin styrka i den vackra
versifierade formen och den utmärkta musik, som Meyerbeer
komponerat till detsamma. B:s samlade arbeten utgåfvos
1835 (med biografi öfver honom af E. v. Schenk) och hans
brefväxling 1837. Hans namn är fäst vid stiftelser,
som förvaltas af konstakademien i Berlin.
Beer [ber], Julius, tysk läkare. Se Bdellatomi.
Beer [ber], August, tysk fysiker, f. 1825 i
Trier, d. 1863 som professor i matematik i Bonn, egnade
sig hufvudsakligen åt undersökningar inom den
matematiska fysiken, särskildt optiken, i
hvilken vetenskapsgren han författade flere uppsatser
af stort värde, införda i Poggendorffs "Annalen der
physik und chemie". I ändamål att underlätta ett
börjande studium af de svårare delarna af den
matematiska fysiken, utarbetade B. flere läroböcker, såsom
Einleitung in die höhere optik (1853) och
Grundriss des photometrischen calcules (1854) samt
Einleitung in die elektrostatik, die lehre vom magnetismus und der elektrodynamik (1865) och
Einleitung in die mathematische theorie der elasticität und capillarität (1869),
hvilka tvenne sistnämnda utkommo först efter
hans död. Alla dessa arbeten hafva tillvunnit sig
ett rättvist erkännande. Med Murphy delar B. äran
att först hafva framställt allmänna metoder för
bestämning af elektricitetens fördelning på en ledare,
fastän giltigheten af dessa metoder först senare
uppvisades af Neumann och Poincaré.
R. R.*
Beer [ber], Adolf, österrikisk historiker och
politiker, f. 1831 i Prossnitz, Mähren, d. 1902 i Wien,
vardt 1858 professor i allmän och handelshistoria vid
handelsakademien i Wien och verkade 1868–1901 som
professor i historia vid tekniska högskolan i nämnda
stad. Såsom ministerialråd medverkade han kraftigt
vid organiserandet af undervisningen i folk- och
realskolor samt polytekniska skolor i Österrike.
Han invaldes 1873 i österrikiska riksrådets
deputeradekammare, hvarest han slöt sig till
tyska vänstern och framför allt bekämpade de
klerikales skolpolitik. 1897 blef han medlem af herrehuset.
B. utgaf en mängd framstående historiska arbeten, bl. a.
Allgemeine geschichte des welthandels (4 bd, 1860–84),
Die erste theilung Polens (3 bd, 1873–74),
Joseph II., Leopold II. und Kaunitz (1873),
Leopold II., Franz II. und Katharina (1874),
Die finanzen Österreichs im 19. jahrhundert (1877),
Der staatshaushalt Österreich-Ungarns seit 1868 (1881),
Die orientalische politik Österreichs seit 1774 (1883),
Die österreichische handelspolitik im 19. jahrhundert (1891) och
Die österreichische handelspolitik unter Maria Theresia und Joseph II. (1898).
B. skref dessutom afhandlingar i Sybels "Historische
zeitschrift" m. fl. tidskrifter.
Beerberg [ber-], Grosser B., högsta toppen
af Thüringerwald, i Sachsen-Gotha, 983 m. hög.
Den 1884 öppnade järnvägen Plaue–Ritschenhausen
går genom berget i en 3 km. lång tunnel. Nordöst
om B., skildt därifrån genom en djup klyfta, ligger
det för sin utsikt mycket besökta Schneekopf.
Beerbhoom [biəbho’m], distrikt i Bengalen. Se Birbhum.
Beerenberg [ber-], högsta punkten på ön Jan Mayen (se d. o.).
Beeren-eiland [ber-]. Se Björn-ön.
Beernaert [bernart], Auguste Marie François,
belgisk statsman, f. 26 juli 1829 i Ostende,
blef 1859 advokat vid kassationsdomstolen i Bruxelles
och vann rykte genom utmärkt förmåga såsom talare,
äfven på flamska språket. Medlem af representanternas
hus för Thielt, gjorde han sig där snart känd
genom sina framstående egenskaper. Till allmän,
öfverraskning, ty han hade förut gällt såsom liberal,
antog han 1873 posten som arbetsminister i Malous
klerikala kabinett. När detta 1878 störtades,
återgick B. till sin advokatverksamhet, men intog inom
deputeradekammaren ledarplats bland oppositionen
mot den liberala ministären Frère-Orban. Då
klerikalerna 1884 vunno seger, ingick B. juni s. å. som
minister för jordbruk, näringar och konst i Malous
nya kabinett, och då denne snart trädde tillbaka,
vardt B. i okt. s. å. konseljpresident och
finansminister. På denna plats höll han sig kvar i tio år,
hvarunder han visade sig såsom en framstående finansman
och skicklig parlamentarisk taktiker, under sina
häftiga strider med de liberale och socialisterna,
hvilka 1889 rent af beskyllde honom för att hafva
satt i scen arbetaroroligheterna i Hainaut. Febr.
1894, då hans förslag till proportionsval förkastades,
med stor majoritet, afgick B. 1895–1900 var han
president i representantkammaren och var 1899 en af
de ifrigaste deltagarna i Haagkonferensen. 1900 drog
han sig från det offentliga lifvet.
Beers [bers], Jan van, flamländsk skald,
f. 1821 i Antwerpen, vardt 1860 professor i flamska
språket och litteraturen vid k. atheneum därstädes och
dog 1888. B. var en ifrig förkämpe för den flamländska
rörelsen. Tilltalande genom fantasi, känslans renhet
och välljudet i versen äro hans diktsamlingar,
bland hvilka
Jongelingsdroomen (1853; flere uppl.)
i friskhet öfverträffas af de senare:
Levensbeelden (1858),
Gevoel en leven (1869) och
Rijzende bladen (1883).
En folkupplaga af hans samtliga dikter
utgafs 1884. Biogr. af Pol de Mont 1889.
Beers [bers], Jan van, belgisk målare, f. 1852,
fick sin utbildning vid Antwerpens akademi och började sin
konstnärsbana som historiemålare:
Karl den godes begrafning (1876; i Amsterdams riksmuseum),
Arteveldes lik (1877) m. m.
Sedermera har han i Paris, där han är bosatt, målat dels porträtt,
dels mondäna genrebilder, ibland med ett starkt sökande efter
det pikanta såväl i innehåll som i teknik. Mycken popularitet
vann på 1880-talet hans tafla La sirène.
(G–g N.)
Beerseba, stad i Judéen. Se Bersaba.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
