- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1239-1240

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beklädnadsväxter - Beknip - Beknipa sig - Bekännelse - Bekännelsefrihet - Bekännelseskrift. Se Confession och symboliska böcker. - Bel, babyloniskt gudanamn - Bél, Matthias ungersk historieskrifvare - Bel.,förkortn. för P. Belon, fransk zoolog - Béla, vanligt ortnamn i Ungern - Béla, namn på ungerska konungar af arpadska ätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

agave-hampa vinnes ur bladen på åtskilliga arter af
släktet Agave, bland hvilka må nämnas A. americana
Lam., A. vivipara L. och A. mexicana Lam. De
härstamma alla från och odlas mest uti de varmare
delarna af Amerika. A. americana odlas äfven i
många andra länder, bl. a. också allmänt i Europa,
ehuru där ej såsom trådväxt, utan såsom
prydnadsväxt. Agave-hampan är så lätt, att däraf
förfärdigade tåg flyta på vattnet. Utom för tågtillverkning
har denna växttråd i senare tider nyttjats i st. f.
borst och tagel till förfärdigande af borstar o. d. –
Tillandsia-tågan eller vegetabiliskt
tagel
erhålles ur stjälkarna af en sydamerikansk
epifytisk bromeliacé, Tillandsia usneoides L. Både
till utseende och fasthet liknar den i mycket hög
grad tagel och nyttjas också mest såsom
stoppningsmaterial. – Piassave eller paragräs vinnes
ur bladslidorna af palmerna Attalea funifera Mart.
i Syd-Amerika och Raphia vinifera i Afrika. Det
användes i Europa mest till gröfre borstar och kvastar,
hvartill det egnar sig bättre än något annat ämne
ur växt- eller djur-riket. I sitt hemland nyttjas det
hufvudsakligen till beredning af tåg, som både äro
mycket starka och därjämte så lätta, att de liksom
pite-tågen flyta på vattnet. – Äfven coïr eller
kokos-tågan vinnes från en palm, nämligen
från kokospalmen, Cocos nucifera L. Tågan fås ur
fruktväggens tjocka, yttre, trådiga lager. Den har
en mångfaldig användning, såsom till tåg, borstar,
täcken och mattor m. m. – Af en med palmerna
besläktad växt, Carludovica palmata, som har sitt
hemland i Central-Amerika, erhålles materialet till
de berömda panama-hattarna. Materialet utgöres
ai de fina och mjuka bladnerverna. – Esparto-tågan
erhålles ur de rörformigt sammanrullade
bladen af esparto-gräset eller sylgräset, Stipa
tenacissima
L., som har sitt hemland i Spanien och norra
Afrika. Detta gräs var, under namn af spartum,
bekant redan för de gamle romarna. Esparto-tågan
användes för tågtillverkning och i synnerhet till
pappersberedning (jfr Pappersväxter). Af de
sega espartobladen tillverkas alla möjliga flätverk,
såsom mattor, korgar, sadlar m. m., samt de i
Spanien sedan gammalt använda berg-skorna. –
Bland våra odlade gräsarter lämna, såsom bekant,
hvete och i synnerhet råg material för
hattillverkning. De fina toscana-hattarna tillverkas af en
hvete-art, Triticum turgidum, af hvilken en finhalmig
varietet odlas särskildt för detta ändamål. – På
sista tiden har man äfven ur torf, nämligen af
de däri förekommande bladresterna af Eriophorum,
ängsull, lyckats framställa väfnader af olika slag,
såsom mattor, hästtäcken m. m. Litt.: J. Wiesner,
"Die rohstoffe des pflanzenreiches", bd II (1903).
Se vidare planschen!
V. W. (G. L–m.)

Beknip. Komma (vara) i beknip,
Beknip a sig
, sjöv., säges om ett föremål (tåg e. d.),
som fastklämmes, så att det ej utan svårighet kan
komma loss eller halas, t. ex. då någonting fastnar i
en lucka, dörr eller port, då ett tåg fastnar i ett block
eller inklämmes emellan andra tåg, så att det ej kan
halas. Vid vissa sjömaningsarbeten, såsom tagling,
klädning, bänsling, surrning m. m., lägger man
vanligtvis några slag af det därtill begagnade garnet
eller tåget ofvanpå ändan (sladden) af detsamma,
så att den ej kan gå upp, hvilket kallas att beknipa
sladden
.
R. N.*

Beknipa sig, Beknipa sladden. Se
Beknip.

Bekännelse (lat. confessio). 1. Jur. En
förklaring, hvarigenom man erkänner sig ha begått en
brottslig handling.

2. Teol. Trosbekännelse (se d. o.).

Bekännelsefrihet, rättigheten att bekänna den tro
man omfattar. Se Religionsfrihet.

Bekännelseskrift, teol. Se Confessio och
Symboliska böcker.

Bel, ett babyloniskt gudanamn, som motsvarar
västsemiternas Baal (se d. o.). Kanske var B. först,
under namnet En-lil, staden Nippurs lokalgud. Han
ingick i den babyloniska teologiens högsta trefald:
Anu, himmelsguden, Bel, den lägre världens herre,
och Ea, vattendjupets härskare. Senare användes
Bel som namn på Marduk (Merodak), staden Babels
lokalgud, som växte i makt med sin stad.
N. S.

Bel, Matthias, ungersk historieskrifvare, f.
1684, d. 1749, studerade i Halle och blef där lärare
vid det stora franckeska barnhuset ("waisenhaus").
1708 blef han rektor för den evangeliska skolan i
Neusohl (Ungern), kallades 1714 till Pressburg såsom
rektor vid det evangeliska lyceet och blef 1719
predikant för den därvarande evangelisk-tyska
församlingen. Hans hufvudarbeten äro: Hungariæ antiquæ
et novæ prodromus
(1723), Adparatus ad historiam
Hungariæ
(1735–46) och Notitia Hungariæ novæ
historico-geographica
(1735–42, ofulländad). B.
öfversatte äfven religiösa skrifter af Arndt och
Freilingshausen till böhmiska och ungerska, utgaf 1721
den första regelbundet utkommande ungerska
tidningen, "Nova Posoniensia", och 1722 en fullständig
öfversättning af bibeln på böhmiska språket. Jfr
Haan, "Matthias B." (Budapest 1879). – B:s
son, Karl Andreas B., f. 1717, d. 1782, blef
1743 professor i diktkonst vid Leipzigs
universitet. Han utgaf flera arbeten om Ungerns historia och
redigerade 1753–81 "Acta eruditorum" samt
"Leipziger gelehrte zeitung".

Bel., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för P. Belon, fransk zoolog och forskningsresande,
f. 1517, d. 1564.

Béla, vanligt ortnamn i Ungern; mest bekant är
en kommun i ungerska komitatet Szepes, vid Poprád,
med en mycket besökt luftkurort i Karpaterna (Tátra)
och en 1881 upptäckt, öfver 4 km. lång
droppstensgrotta.

Béla, namn på fyra ungerska konungar af arpadska ätten
(se Árpád).

1. Béla I, Stefan den heliges brorson, deltog
först i sin broder Andreas I:s strider med kejsar
Henrik III, men bemäktigade sig själf tronen 1061,
när brodern ville göra honom arfsrätten till
densamma förlustig. B. befäste kristendomen i Ungern,
ordnade myntväsendet och härskade med stor kraft
och duglighet. Han afled 1063 på ett krigståg mot
tyskarna.

2. Béla II, den föregåendes sonson, kallad "den
blinde", blef jämte sin fader Álmos redan som
barn bländad af sin farbroder, konung Koloman af
Ungern. Han efterträdde sin kusin Stefan II såsom
konung (1131–41), men behärskades fullständigt af
sin gemål, Helena af Serbien. Hans regering var
uppfylld af inre tvedräkt.

3. Béla III var en kraftfull regent (1173–96).
Uppfostrad i Konstantinopel, införde han ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free