- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1247-1248

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belfort - Begard - Belgaum - Belger. Se Belgier. - Belgica - Belgien. Areal. Fysisk geografi.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvarades det hårdnackadt af öfverste
Denfert-Rochereau från 3 nov. 1870 och uppgafs först, då tyskarna
uppställde detta som ett villkor för att förlänga det
vapenstillestånd, som föregick fredspreliminärerna.
18 febr. 1871 uttågade den tappra besättningen
med vapen och kanoner under militära
hedersbetygelser från fiendens sida. Staden B. var då till
stor del förstörd. I freden återlämnades B. till
Frankrike, men hölls besatt af tyskarna till sommaren
1873, då krigsskadeersättningen till fullo gäldats.
Till minne af stadens tappra försvar 1870–71 har
framför kyrkan S:t Denis rests ett monument (af
Mercié), kalladt Quand même, en bronsgrupp
framställande en elsassiska, som med ena armen stöder
en vacklande, dödsskjuten mobilgardist och med den
andra svänger geväret, som den döende soldaten ej
mer kan begagna. Sockeln bär i tvenne
medaljonger bilderna af Denfert, försvararen af B.,
och Thiers, territoriets befriare. Vid foten af
fästningsklippan sitter ett 16 m. högt, 24 m.
långt granitlejon (af Bartholdi), åstadkommet
genom nationalsubskription, likaledes för att
förhärliga B:s försvar.
(J. F. N.
L. W:son M.)

Belgard [-gart], stad i preussiska prov. Pommern,
regeringsområdet Köslin, vid floden Persante. 8,047
inv. (1900). B. omtalas som stad redan 1125.

Belgaum. 1. Distrikt i brittisk-indiska
presidentskapet Bombay, divisionen Karnatik. 12,061 kvkm.
994,209 inv. (1901), till största delen hinduer.
Området är nästan alldeles jämnt, fruktbart och
väl bevattnadt genom många kanaler. – 2.
Hufvudstad i nämnda distrikt. 26,237 inv. (1901). Har
ett fort och en högre skola för infödingar samt 300
handväfstolar för bomull. I B. finnes en stark
garnison (ej inräknad i den angifna folkmängden).

Belger. Se Belgier.

Belgica l. Gallia belgica var namnet på
en af de fyra stora provinser, i hvilka kejsar Augustus
27 f. Kr. indelade Gallien. Den fick sitt namn
efter belgierna (se d. o.), men sträckte sig vida
ut öfver dessas land och begränsades af Seine och
Saône, Kanalen, Nordsjön, Rhen (ända till
Bodensjön); sydligaste området var västra delen af nuv.
Schweiz. Under Diocletianus blef indelningen ändrad.
Vid Rhen afsöndrades tvenne provinser med namnet
Germania, och större delen af återstoden delades i
tvenne, B. prima och B. secunda.
(H. Sgn.)

Belgien (fr. Belgique, fla. België), konungarike,
en af Europas minsta, men tätast befolkade stater.

Areal och gränser. B. omgifves i n.
af Nederländerna, i ö. af den nederländska
prov. Limburg samt Preussen och Luxemburg, i
s. af Frankrike och i v. af Nordsjön. Det
är beläget mellan 49° 30’ och 51° 30’ n. br.
samt mellan 2° 36’ och 6° 4’ ö. lgd. Största
längden, från Ostende till Arlon, mäter 270, största
bredden, från Chimay till Turnhout, 180 km. Ytvidden
är 29,456 kvkm., ungefär detsamma som det svenska
landskapet Dalarna. – Gränsen mot Nederländerna
mäter 431 km., gränsen mot Tyskland 97, mot
Luxemburg 129, mot Frankrike 614 och mot hafvet
67, således i allt 1,338 km.

Fysisk geografi. Landet sänker sig från
s. ö. till n. v. och kan delas i tre genom floddalar
begränsade områden: berglandet (Hög.-B.), ö. om
Sambre och Meuse, det kuperade landet (Mellan-B.),
till Schelde och dess biflod Rupel med Dyle, samt
låglandet (Låg-B.), till kusten. – 1. Berglandet fylles
af Ardennerna (se d. o.), som inom dess gräns
nå sin största höjd, Baraque Michel (675 m.).
Närmast följa Baraque de Fraiture (642 m.) och Les
Tailles (600 m.). Medan de högre delarna af
berget äro täckta af hedar och högmossar
("hautes fagnes") samt mestadels äro ouppodlade,
passa de områden, som ligga under 500 m.,
bättre för odling. Närmast Sambre och Meuse ligga
Sub-Ardennerna, ett platåartadt område af mindre
än 300 meters höjd, hvilket är bildadt dels under
devon-, dels under stenkolsperioden och som har rika
stenkolslager. Äfven järn, zink och bly förekomma
där rikligt. Marken är icke mycket fruktbar, dock
odlas här hafre och korn, särskildt i landskapen Fagne
och Famenne, medan i Herve 60 proc. af marken äro
äng. En femtedel af hela området är improduktiv
eller skogsland. Karakteristiska för området äro de
sandstensryggar, som höja sig 30 à 40 m. öfver
marken, och af hvilka den bekantaste är
Condroz-ryggen, som går parallellt med Meuse. Inom detta
bälte ligga B:s förnämsta industriområden (Mons,
Charleroi, Namur och Liège). Berglandets hufvudflod
är Meuse, af hvars lopp 183 km. höra till B.; norr
om Liège bildar den under 53 km. gräns mot
Nederländerna. Dess viktigaste biflod är Sambre (fr. v.),
som inmynnar vid Namur; fr. h. mottager Meuse
bl. a. Semois, Ourthe och Vesdre (Weser), hvilka
alla lämna vattenkraft åt en mängd industriverk.
– 2. Det kuperade området sänker sig mellan Meuse
och Schelde från 200 m. till 50 m. ö. h. Dess yta
är vågformig och består af tertiära aflagringar, sand
och lera, på många ställen täckt af ett ytterst
fruktbart lösslager, som utmärkt egnar sig för hvete- och
hvitbetsodling. Skog upptager blott 3 proc. af
området. Minst fruktbart är det sandiga Brabant, dock
odlas ock här, särdeles där sanden är blandad med
kalk och lera, utom alla slag af spannmål, äfven lin,
tobak och cikoria. Gränsen för detta kullområde
markeras af städerna Hasselt, Malines, Gent och Courtrai.
– 3. Låg-B:s slättland omfattar provinserna Öst-
och Väst-Flandern samt Antwerpen. Dess yta sänker
sig småningom från 50 m. ö. h. till 2 m. under hafvet
och måste då skyddas mot hafvet af konstgjorda
dammar, där det ej förekommer naturliga dyner,
hvilkas höjd når ända till 35 m. Detta lågland, som
är en fortsättning af det nordtysk-nederländska, består
liksom detta af kvartära aflagringar. Närmast kanten
af föregående område utbreder sig en zon sandig
mark, som dock lämpar sig för ett gifvande åkerbruk.
Väster om Schelde fortsattes denna af det belgiska
marsklandet, som eröfrats från hafvet och har, liksom
det nederländska, en mängd polder (se d. o.). Det
utgör en smal, lägre än hafvet liggande kuststräcka
af 1,150 kvkm. ytvidd. Öster om Schelde utbreder
sig den torra och ödsliga, af barrskogar och hedväxter
täckta sandslätt, som kallas Campine och som
upptager nära 4,000 kvkm. Dess höjd stiger till 100
m. ö. h. – den högsta i Låg-B. –, och det stupar
med branta kanter ned i Meuse. – Hufvudfloden i
dessa västra delar af B. är Schelde, landets viktigaste
flod. Den är segelbar alltifrån Tournai under 240 km.
och upptager vid Gent bifloden Lys. Vid Antwerpen
är dess djup öfver 10 m. och möjliggör därför denna
stads sjöfart. Dess båda mynningar ligga dock inom
Nederländerna. Endast den västra tjänar nu
sjöfarten, ty den östra är sedan 1867 spärrad af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free