Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belgien. Klimat. Befolkning. Andlig kultur - Belgien. Materiell kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna i stället lämna understöd åt privata skolor
("écoles adoptées"), hvilka alltid hållas af munk-
eller nunneordnar. Religionsundervisningen skall
intaga första platsen i skolan, men om en kommun
vägrar att upptaga detta ämne i läsplanen, kan
under vissa villkor regeringen låta på kommunens
bekostnad inrätta särskild skola. Högsta tillsynen
öfver folkskoleväsendet har under inrikesministerns
ordförandeskap ett af 9–11 ledamöter bestående
folkbildningsråd ("conseil de perfectionnement").
1900 funnos 4,424 "écoles communales", med
480,059 lärjungar, 2,390 "écoles adoptées" med
177,582 lärjungar; dessutom funnos 2,845 skolor af
båda slagen för vuxna med 130,816 lärjungar. Af
lärarpersonalen i kommunalskolorna tillhörde 254
lärarinnor och i "écoles adoptées" 493 lärare samt
3,693 lärarinnor andliga ordnar. Att folkbildningen
ej står synnerligen högt visas däraf att år 1900 af 100
värnpliktiga 10,1 icke kunde läsa (mot 2 i nordvästra
Europa i allmänhet). För utbildningen af lärare och
lärarinnor finnas inalles 13 statsseminarier och 40
privatanstalter. Statsseminarierna besöktes 1899–
1900 af 423 manliga och 456 kvinnliga lärjungar, de
privata af 1,299 manliga och 2,100 kvinnliga. Det
är regeringen, som orsakar den större anslutningen
till de privata – kyrkliga – anstalterna, i det att
den begränsar antalet af dem, som få begagna
statsseminarierna, medan de privata få mottaga hur många
som helst. Af högre skolor funnos 1900: 20 kungliga
atenéer, 7 kommunala och 8 "patronerade"
kollegier (d. v. s. privatskolor, som med regeringens
samtycke få understöd af kommuner), 78 stats- och 10
kommunala och patronerade mellanskolor för gossar,
34 högre stats- och 6 kommunala flickskolor med
23,988 lärjungar och 7,345 lärarinnor. Utbildningen
af lärare för de högre skolorna sker i "sections
normales" i Nivelles och Gent; för lärarinnor i
liknande anstalter i Liège och Bruxelles. Af de fyra
universiteten i Liège, Louvain (Löwen), Gent och
Bruxelles äro de i Gent och Liège statsuniversitet,
de båda andra "fria" (det i Bruxelles "liberalt",
det i Louvain "katolskt", endast det sistnämnda har
en teologisk fakultet); slutligen hafva socialisterna
inrättat ett "Université nouvelle" i Bruxelles.
Universiteten, med hvilka fackskolor för maskinbyggnad,
kemi, bergsbruk, elektroteknik o. s. v. äro förenade,
besöktes 1900–01 af tillsammans 5,344 studenter.
Af andra läroanstalter märkas ett landtbruksinstitut
i Gembloux, en landtbruksskola i Huy, tre
trädgårdsskolor, en veterinärskola, en högre handelsskola i
Antwerpen, en krigsskola i Ixelles m. fl. I Bruxelles
finnes en kungl. vetenskapsakademi, i Antwerpen,
Bruxelles och Liège akademier för de sköna konsterna,
i Gent en kungl. flamsk akademi (upprättad 1886)
o. s. v. Hvad den andliga kulturens utveckling
vidare beträffar, så förekommer B:s konst i detta
arbete behandlad såsom en del af den nederländska
konsten, B:s litteratur tillsammans dels med den
franska, dels med den nederländska litteraturen, B:s
språk dels under det franska, dels under det
flamländska och det nederländska.
Materiell kultur. Åkerbruket är
synnerligen högt utveckladt. B. är i själfva verket det
moderna, rationella åkerbrukets hemland. I hvarje
provins finnes en mängd (inalles 155)
landtmannaföreningar, "comices agricoles", hvilka bilda en
provinsförening, "société provinciale d’agriculture". Hvarje
sådan väljer två fullmäktige, som jämte 9 af konungen
utsedda bilda högsta landtbruksrådet, hvars
uppgift det är att befordra landtbrukets utveckling. Nära
en femtedel af befolkningen sysselsätter sig med
åkerbruk. Den odlade arealen har likväl minskats
under senare år. 1880 utgjorde den 2,704,956 har,
1895 2,607,514 har. År 1900 voro 364,553 har
besådda med foderväxter, 253,266 har med hafre,
245,164 med råg, 192,677 med hvete, 141,052 med
potatis; 1895 voro 70 har vinberg, 44,893 har voro
trädgårdar. Hvete odlades mest i Hainaut och
Brabant, råg i Brabant och Öst-Flandern, hafre i
Luxemburg, Namur och Hainaut. I trädgårdsskötsel står
B. i allra främsta ledet af Europas stater; särskildt
är trakten kring Gent berömd för sina trädgårdar.
Af husdjur funnos 1900 242,000 hästar (relativt mest
i Hainaut och Brabant; det bekantaste stuteriet i
Tervueren); 1,66 mill. nötkreatur (de flesta i
Öst-Flandern), 241,000 getter, 236,000 får (de flesta i
Luxemburg), 1,1 mill. svin (de flesta i Öst-Flandern).
Hafsfiske drefs 1900 med 378 båtar med 1,916 mans
besättning. Skogar upptaga en yta af 489,423 har
(16,6 proc. af ytinnehållet), mest i de sydliga
provinserna. Bergsbrukets viktigaste produkt är stenkol,
som finnes i två hufvudbäcken, ett västligt omfattande
Sambredalen (900 kvkm.) och ett östligt i
Meusedalen till nedanför Liège (540 kvkm.). 1900 funnos
219 kolgrufvor (däraf 118 under arbete) med 132,749
arbetare och med en årsproduktion af nära 23,5
mill. ton med ett värde af 408,5 mill. frcs.
Brytningen af andra mineral har sedan 1865 gått rätt
väsentligt tillbaka och antalet arbetare minskats från
11,813 (1865) till 1,437 (1900). Så brötos t. ex.
| Mineral | 1865 | 1899 | ||
| Ton | Värde i frcs | Ton | Värde i frcs | |
| Af järnmalm | 1,018,231 | 9,829,516 | 247,890 | 1,320,100 |
| » zinkblände | 14,657 | 851,348 | 5,715 | 339,180 |
| » galmeja ... | 41,528 | 2,267,571 | 3,000 | 217,150 |
| » blyglans | 14,658 | 2,314,200 | 230 | 63,280 |
| » svafvelkis | 31,118 | 640,493 | 400 | 1,140 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
