Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1269-1270 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bell, Alexander Graham, amerikansk fysiolog, fysiker och uppfinnare - Bella, Stefano della, Iialiensk tecknare och etsare - Bellac - Belladonna - Belladonnin - Bellagio - Bellaigue, Camille, fransk musikskriftställare - Bellaire - Bellamy, Jakob, holländsk skald - Bellamy, Edward, nordamerikansk skriftställare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f. 3 mars 1847 i Edinburgh, studerade vid skola
och universitet i denna stad, utvandrade 1870 till
Canada och blef professor
i talorganens fysiologi i
Boston. Sedan 1872
sysslade han med problemet
att öfverföra ljud på
afstånd med elektricitetens
tillhjälp och konstruerade
för detta ändamål
telefonen (se d. o.), hvilken
patenterades 6 april 1875.
Utom denna det nittonde
århundradets kanske
märkligaste uppfinning har B.
gjort flere andra,
exempelvis fotofonen (1880, tills.



med Tainter). 1902 blef B. hedersdoktor i S:t
Andrews.
S. A–s.

Bella, Stefano della, italiensk tecknare
och utmärkt etsare, i synnerhet af små,
karaktärfulla figurbilder, f. 1610 i Florens, d. där 1664, elev
af Giov. Batt. Vanni; verksam i Rom, Paris och
Florens. Han imiterade och kopierade flera äldre
konstnärer, särskildt J. Callot så troget, att hans
teckningar, ehuru betydligt svagare, ända tills helt
nyligen gått under dennes namn (jfr uppsats af O.
Levertin i Zeitschr. f. bild. kunst 1904).
(O. G–g.)

Bellac, arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Haute-Vienne, 37 km. n. v. om Limoges.
3,834 inv. (1901). B. har flera fabriker och liflig
handel med trä, vin och kastanjer. I närheten
finnes ett minnesmärke från druidernas tid.

Belladonna, bot. farm. Atropa Belladonna L.
är en till fam. Solanaceæ hörande, tämligen högväxt,



nästan busklik ört, som förekommer i södra och
mellersta Europa, helst å något skuggiga bergsluttningar.
Den har mångårig, ganska grof, grenig, såsom yngre
saftig, såsom äldre mera träaktig rot, från hvilken
flere upprätta, ofta gaffelgreniga, sparsamt
körtelhåriga stjälkar skjuta upp. Bladen äro ovala eller
äggrunda, afsmalnande mot skaftet, för blotta ögat
i regel hårlösa. I juni–augusti utvecklar
belladonnaväxten sina blommor, som sitta ensamma i
bladvinklarna. Den klockformiga blomkronans bräm är
vid basen smutsigt gult, men för öfrigt af en dyster
violettbrun färg. Frukten är ett något nedtryckt,
klotrundt, svart, glänsande, saftigt bär, med många
frön i två rum.

Roten och bladen af denna växt (radix et folium
Belladonnæ) beredas till läkemedel. De senare äro
upptagna i den svenska farmakopén.
Belladonnabladen skola insamlas från den blommande växten,
försiktigt torkas och likasom roten väl förvaras.
Af bladen beredes ett extrakt, hvilket verkar som
atropinet (drogens verksamma beståndsdel),
ehuru med mindre styrka. Extraktet verkar
lugnande och krampstillande. Belladonna-bladen
användas äfven till rökning mot bröstkramp (astma).
– Man uppgifver, att namnet belladonna, som
ordagrant betyder "skön kvinna", skall hafva
uppkommit däraf, att kvinnorna i forna tider begagnade
denna växt för att göra pupillerna stora, hvarigenom
ögonen få en mörk glans, som förhöjer deras skönhet.
Belladonna-drogerna äro genom atropinet ganska
starkt giftiga, och man har flere bevis på att barn,
som ätit belladonna-bär, dödats genom bärens
atropinhalt. Äfven hos äldre hafva förgiftningsfall genom
bären inträffat. Om förgiftning med Belladonna se
Atropin.
O. T. S.*

Belladonnin, kem. farm., en i belladonna-drog
förekommande alkaloid. Den anses bestå af
belladonninsyre-tropin, är alltså ur kemisk synpunkt
besläktad med atropin (se d. o.), som utgöres af
tropasyradt tropin.

Bellagio [-a’dʃå], köping i italienska prov. Como,
på en udde mellan Como-sjöns bägge södra grenar.
3,536 inv. (1901). Bekant för sin naturskönhet och
för de präktiga villor, som äro belägna där omkring.

Bellaigue [bälläg], Camille, fransk
musikskriftställare, f. 1858 i Paris, har sedan 1885 varit
musikreferent i "Revue des deux mondes" och är
äfven medarbetare i "Le temps". Han har utgifvit
Un siècle de musique française (1887), Impressions
musicales et littéraires (1900) m. m.
A. L.

Bellaire [bele’ə], stad i nordamerikanska staten
Ohio, vid Ohio, 7 km. nedanför Wheeling. 9,912
inv. (1900). Glasbruk och smidesverkstäder.

Bellamy [be’llamej], Jakob, hollänsk skald, f.
1757, d. 1786, var jämte van Alphen den nationella
holländska poesiens återställare samt häfdade känslans
och inbillningens rätt mot det klassiska regeltvånget.
Den rörande, poetiska berättelsen Roosje intager
främsta rummet bland hans dikter, hvilka föreligga
samlade af Loosjes (3:e uppl. 1842).

Bellamy [be’ləmi], Edward, nordamerikansk
skriftställare, f. 1850 i Chicopee Falls,
Massachusetts, d. 1898 därst., studerade juridik i New York
och vid tyska universitet, hvarefter han egnade sig
åt tidningsmannayrket i sitt hemland. Ofantligt stort
uppseende väckte B. med sin socialistiska
framtidsroman Looking backward 2000–1887 (1888; "En
återblick", 1889, ny uppl. 1901), afsedd att
företeckna dragen af den kommande sociala och
industriella utvecklingen, åtminstone hvad Amerika
vidkommer. Denna utopistiska bok upplades i mer än
500.000 ex. i Amerika och öfversattes till en mängd
språk. Föreningar bildades flerstädes i Amerika för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>