- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1297-1298

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belloy, Pierre Laurent Buirette de,fransk sorgspelsförfattare - Bell Rock - Bellska teorien - Bellum - Bellum quadrum - Belluno - Bellye - Bellö - Belmez - Belmont - Belmonte - Belmontin - Belmonyl-olja - Beloch, Julius Alwin, tysk historiker - Belodon - Beloit - Belon,Pierre, fransk läkare och zoolog - Belone - Belos - Belot, Adolphe,fransk dramatiker och romanförfattare - Below, Jakob Fredrik, läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en ny tid. I
Gaston et Bayard (1771; "Gaston och Bayard", 1801) och
Pierre le cruel (spanskt medeltidsämne, 1772) härskar
samma svärmisk-chevalereska anda. Gustaf III har i sitt
dramatiska författarskap rönt starkt inflytande af dessa
skådespel. B. var från 1771 ledamot af Franska akademien.
Hans Oeuvres utgåfvos i 6 bd 1779–87,
hans Oeuvres choisies 1811 (i 2 bd).
Jfr O. Levertin, "Teater och drama under Gustaf III", s. 92 ff.

Bell Rock [be’l rå’k], eng., "ringklocksklippan",
en sjunken klippa utanför inloppen till Forth- och
Tay-vikarna på Skottlands nordöstra kust, ryktbar
till följd af det därstädes af ingenjören Robert
Stephenson uppförda fyrtornet, hvars byggande var
förenadt med ovanliga svårigheter.

Bellska teorien, fysiol., en af Fr. Magendie (se
d. o.) först gjord, men sedermera Ch. Bell tillskrifven
upptäckt af lagen om de främre och bakre ryggmärgsrötternas
olika uppgift (se Bell).

R. T–dt.

Bellum (lat.), krig. – Bellum omnium
contra
(l. in) omnes, "allas krig emot alla",
ett efter den engelske filosofen Hobbes ofta citeradt
uttryck. – Bellum sociale, inbördes krig.

Bellum quadrum, under medeltiden namn på slottet i Beaucaire.

Belluno. 1. Provins i konungariket Italien, i
n. och v. gränsande till Tyrolen. 3,349 kvkm.
194,936 inv. (1903). Landet, som är uppfylldt af
Tyrol-alperna, genomflytes af Piave. –
2. Hufvudstad i denna provins, mellan floderna Piave och
Ardo. 19,050 inv. (1901). Biskopssäte. I B. föddes
påfven Gregorius XVI. Napoleon I gaf åt franske
marskalken Victor titeln hertig af B.

Bellye [bä’jä], ett af de betydligaste godsen i
Ungern, komitatet Baranya. 62,710 hektar.

Bellö, socken i Jönköpings län, Södra Vedbo
härad. 4,148 har 465 inv. (1903). Annex till
Ingatorp, Linköpings stift, Södra Vedbo kontrakt.

Belmez, stad i spanska prov. Córdoba, i Sierra
Morena, vid Guadalquivirs biflod Guadiato och
järnvägen Córdoba–Almorchón. 8,987 inv. (1900).
I närheten finnas rika stenkolsgrufvor (produktion
1900: 426,325 ton).

Belmont [be’lmånt], by på högra stranden af
Mississippi, i staten Missouri, midt emot Columbus.
Där utkämpades 7 nov. 1861 en tämligen oafgjord
drabbning mellan unionstrupperna under Grant och
de konfedererade under Polk och Pillow.

Belmonte, hufvudstad i Bihé (se d. o.).

Belmontin, ett slags paraffin från Burma.

Belmontyl-olja, en lösning af kautsjuk i
mineralolja. Utgör ett skyddsmedel mot rost.

Beloch, Julius Alwin, tysk historiker,
f. 1854 i Schlesien, blef 1879 e. o. och 1891 ord.
professor i antikens historia vid Roms universitet. B.
har gjort sig känd genom en rad om mycken lärdom
vittnande, stundom af mycket djärfva hypoteser
kännetecknade arbeten i fornitalisk och grekisk
historia. Han har bl. a. utgifvit
Campanien, geschichte und topographie des antiken Neapel und seiner umgebung (1879, ny tillökad uppl. 1890),
Der italische bund unter Roms hegemonie (1880) och
Die bevölkerung der griechisch-römischen welt (1886).
Mest bekant är hans sammanfattande handbok
Griechische geschichte (2 bd, 1893–97;
en italiensk upplaga, "Storia greca", började
utkomma redan 1891).

Belodon v. Meyer (af grek. be’los, pil, och odus,
tand) l. Phytosaurus Jäg., paleont., ett 6–7 m.
långt, krokodilliknande djur, hvars kropp var betäckt
med oregelbundna benknölar. Kotorna voro bikonkava,
intermaxillaria starkt utvecklade, tänderna skarpa,
spetsiga samt fårade och med två räfflade kanter.
Djuret beskrefs först som en Phytosaurus, d. v. s.
växtätande ödla, på grund af sina knöliga tänder;
dessa visade sig emellertid snart ej vara några
tänder, utan endast afgjutningar af tandalveolerna.
B. fanns först 1826 i keupersandstenen vid Altenburg
(Württemberg), sedermera också i Indien och
Nord-Amerika. Det tillhör trias.

A. Hng.

Beloit [belåi’t], stad i nordamerikanska staten
Wisconsin, vid Rock river och flere järnvägslinjer.
10,436 inv. (1901). B. har ett college. Liflig industri.

Belon [bəlå’], Pierre, fransk läkare och zoolog,
f. 1517 nära Le Mans, mördad af rånare i
Boulogneskogen 1564, bereste Grekland, Mindre Asien,
Egypten och Palestina, riktade naturalhistorien med en
mängd nya iakttagelser och bröt väg för den
jämförande anatomien. I sina arbeten lämnade han
intressanta meddelanden om nämnda länders
fornminnen och samtida kulturståndpunkt. Skr.:
Histoire naturelle des estranges poissons etc. (1551),
Observations de plusieurs singularités et choses mémorables etc. (1553),
Histoire sur la nature des oiseaux etc. (1555) m. m.
En staty öfver B. restes 1887 i Le Mans.
Biogr. af Brongniart (1887).

Belone, zool., näbbgäddsläktet.

Belos, grekisk namnform för Baal (se d. o.).

Belot [bəlå], Adolphe, fransk dramatiker och
romanförfattare, f. 1829 på ön Guadeloupe, studerade
juridik i Frankrike, företog resor i Nord- och
Syd-Amerika och bosatte sig såsom advokat i Nancy.
Död i Paris 1890. B:s första och största framgång
var hans gemensamt med Villetard författade lustspel
Le testament de César Girodot (1859; "Onkelns testamente", 1868),
en af kvickhet och frisk satir flödande karaktärskomedi
i den äldre stilen. Den gafs 200 gånger i sträck
på Odéon-teatern och har ofta återupptagits. Ej
lika gynnsamt mottogos B:s följande dramer och
lustspel, bland hvilka många utgöra dramatiseringar
af hans eller andras romaner; bl. a. hjälpte han
A. Daudet att göra pjäser af dennes
"Fromont jeune et Risler aîné" och
"Sapho".
Lyckligare var B. på romanens område, fastän han där
dess värre emellanåt skattade åt oanständigheten (i
Mademoiselle Giraud ma femme, 1870, och
La femme de feu, 1872).
Denna benägenhet framträder mindre i t. ex.
Les mystères mondains (4 serier, 1875–76),
Les étrangleurs de Paris (1878; "Stryparne", s. å.) och
La couleuvre (1885; "Huggormen", 1889).

Below, Jakob Fredrik, läkare, f. 1669 i
Stockholm, erhöll medicine-doktorsgraden i Utrecht
samt blef vid hemkomsten ledamot af Collegium
medicum och praktiserande läkare i Stockholm. 1695
utnämndes han till medicine professor i Dorpat,
hvarifrån han 1697 förflyttades till Lund. Karl XII
kallade honom 1706 till den svenska armén, med
hvilken han såsom läkare deltog i fälttåget till
Ukrajna. Vid Poltava råkade han i fångenskap
1709. Han fördes till Moskva, fick där en storartad
praktik och kom för sin skicklighet i så högt anseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free