Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belysning - Belysnings-apparat - Belza, Wladyslaw, polsk författare - Belzebub. S Beelzebub - Belzig - Belzoni, Giovanni Battista, italiensk arkeolog - Belägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åstadkomma ett intensivt ljus. Denna lampa utmärker sig
för en ytterligt liten effektförbrukning, men har ännu
ej nått någon praktisk utveckling.
Ljuskällors intensitet mätes i normalljus. Som
normal hafva förut användts olika enheter i olika länder,
men numera har man alltmer öfvergått till den
tyska enheten Hefnerljuset (så benämndt efter
uppfinnaren von Hæfner-Alteneck). Denna ljusenhet
alstras af en lampa genom förbränning af amylacetat
och motsvarar en effekt af ungefär 150,000 erg per
sekund (se Absoluta enheter). Ett
stearinljus ger cirka 2 normalljus, en vanlig fotogenlampa
med 14 linjers rundbrännare 13 à 14. Den
vanligaste glödlampstypen är å 16 normalljus. Båglampor
variera från några hundra till några tusen
normalljus; elektriska strålkastare kunna afgifva bortåt
50,000. Solens ljusstyrka uppskattas till cirka
1027 normalljus. Se vidare
Belysningsapparat.
A. E–m.
3. Hyg. Belysningens betydelse för hälsa och
trefnad samt för arbetet är oerhörd. Dagsljus och
solljus döda på kort tid farliga mikroorganismer och
utgöra därför ett viktigt naturligt desinfektionsmedel.
Allt ljus befordrar renhållningen, i första rummet godt
dagsljus; men där detta vid de trånga gatorna är
knappt, har det elektriska ljuset stort värde och
tvingar särskildt i hotellen till noggrann rengöring af
rum, sängkläder, servis m. m. Där finare arbete skall
utföras vid dagsljus, fordras, att någon del af den
fria himmelen skall ses från arbetsplatsen. I
allmänhet fordras vid sådant arbete en ljusmängd af 25
meternormalljus – eller ett ljus på 25 normalljus,
ställdt på en meters afstånd från arbetet.
Den konstgjorda belysningens storartade utveckling
har haft verklig betydelse för hygienen. Då man
förr ur ett lysämne fick ljus, gick allra största
delen af spännkraften förlorad som värme, hvilket
skadade. Äfven vatten och produkter af ofullständig
förbränning utvecklades i stor mängd. Nu förstår man
att med glödkroppar af en del af värmestrålarna göra
ljus, så att värmebildning och luftens förorening
minskats. – För finare arbete kräfves ett stadigt
ljus, som ej fladdrar. I skolorna blef gasljuset först
genom den argandska brännaren tämligen
tillfredsställande. Den har en glascylinder och fladdrar ej.
Auers ljus är f. n. lämpligaste gasljuset i skolan och
hemmet. Elektriska ljuset har framför de andra
fördelen att icke mycket värma och alls icke förorena
rumsluften. Däremot är glansen från elektriska
lågan så stark, att ögat måste skyddas med skärmar.
Näst dagsljuset är den s. k. indirekta
belysningen bäst. Den åstadkommes därigenom att en
skärm af plåt eller mjölkglas sättes under en
ljusstark lampa, upphängd under taket. Af skärmen
kastas då ljuset mot taket och väggarnas öfre delar.
Detta åstadkommer en belysning, som mycket liknar
dagsljuset. Man undgår besvärliga skuggor och
reflexer samt får arbetsplatserna mycket jämnt
upplysta. Det kräfves likväl äfven vid hvitt tak en
stark lampa, helst en elektrisk glödlampa. Vid
användandet af en mjölkglasskärm går minst ljus
förloradt, dock i alla fall en 35 proc. Indirekt belysning
användes nu i ritsalar, men borde införas allmänt i
skolor, åtminstone där elektriskt ljus är billigt.
E. At.
Belysnings-apparat (jfr Apparat), fys., det
optiska instrument eller den del af ett sådant, genom
hvilket naturligt eller artificiellt ljus inriktas på en
bestämd punkt inuti eller utanför instrumentet. En
sådan apparat utgöres af speglar eller linser, ofta
i förening med en särskild ljuskälla (lampa). I
det sammansatta mikroskopet belyses
det mikroskopiska föremålet – allteftersom det är
genomskinligt eller icke – antingen nedifrån,
förmedelst en spegel, eller ofvanifrån, med en lins.
Abbe har konstruerat en särskild belysningsapparat
(kondensor) för belysande af föremål under mikroskop.
Den är att anse såsom ett omvändt
mikroskopobjektiv, hvilket förvandlar det från en underliggande
spegel kommande, af nästan parallella strålar
bestående ljusknippet i ett starkt konvergent sådant,
hvilket riktas mot det föremål, som skall belysas. I
laterna magica koncentreras ljuset från en
lampa, genom spegel och ett linssystem, på de
genomskinliga bilder, som i förstoring afbildas på
väggen. Astronomiska instrument äro ofta försedda med
en apparat för belysning af hårkorset i tuben, hvilket
utan sådan icke skulle kunna ses mot den mörka
himmelsgrunden. Fyrbåken med alla sina
komplicerade inrättningar kan anses utgöra blott en enda
belysningsapparat.
R. R. (S. A–s.)
Belza, Wladyslaw, polsk författare, f. 1847
i Warschau, son af en framstående kemist, studerade
dels i sin födelsestad, dels i Kasan, men blef efter
resor i västra Europa utvisad ur Posen 1871 och
slog sig ner i Lemberg, där han efter 1882 blef
bibliotekssekreterare. Förutom lyriska dikter skref
B. studier om kvinnan, judarna och Sobieski i den
polska poesien samt utgaf en polsk antologi (1880)
och en litteratur-biografisk skiss, Maryla i jéj stosunek
do Mickiewicza (Mickiewicz’ poetiska
ungdomskärlek).
A–d J.
Belzebub. Se Beelzebub.
Belzig, stad i preussiska regeringsområdet
Potsdam. 2,895 inv. (1900). 1635 plundrades och
brändes denna stad af svenskarna. I närheten ligger
byn Hagelberg, där preussarna besegrade
fransmännen 27 aug. 1813.
Belzoni, Giovanni Battista, italiensk
arkeolog, f. 1778 i Padova, begaf sig 1803 till London,
där han för att kunna lifnära sig måste uppträda i
akrobatiska föreställningar. Sedan förde han under
många år ett kringflackande komediantlif. Slutligen
lyckades B., som alltid med förkärlek idkat
mekaniska studier, få i uppdrag att tillverka några
hydrauliska maskiner åt vice-konungen af Egypten. När
dessa voro fullbordade, började han egna sig åt
uppsökandet af egyptiska fornsaker. Han trängde in i
Abu-simbel-klipptemplen i Nubien, i den största af
konungagrafvarna och Kefrens-pyramiden samt gjorde
åtskilliga fynd, af hvilka de flesta kommo till British
museum. Sedan han företagit en resa längs Röda
hafvets kuster och undersökt oasen Siva, där han
hoppades finna lämningar af Jupiter Ammons tempel,
begaf han sig 1819 till Europa. 1821 företog han en
upptäcktsfärd till Timbuktu i Afrika, men dog i Gato
(i Beninlandet) 1823, innan han hunnit fram.
Resultaten af B:s forskningar föreligga i arbetet Viaggi
in Egitto ed in Nubia (4 bd, Milano 1825 ff.), förut
på engelska under titeln Narrative of the operations
and recent discoveries in Egypt and Nubia etc.
(1821, med 44 färglagda planscher). Biogr. af
Menin (Milano, 1825).
Belägga. 1. Sjöv. Sätta fast ett tåg, som blifvit
tillräckligt haladt, genom att lägga det några slag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
