- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1313-1314

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bem, Józef - Bema - Bemanna - Bemanningslista - Bembasjön. Se Bangveolo. - Bembo, Pitro, italiensk lärd. - Bemedlingskommissionen, Borgerskapets - Bemelbrg. S Boyneburg. - Bemmel, Eugène van, belgisk lärd och skriftställare - Bémol - Bempe - Ben (hebr.) - Ben (anat.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarför han flere gånger sökte få afsked, hvilket
likväl icke lyckades förrän 1825. Under den
närmast följande tiden sysslade han med litterära och
tekniska arbeten. År 1831 ingick B. som major i
polska insurrektions-armén, där hans tapperhet och
skicklighet skaffade honom den ena befordran efter
den andra, till dess han slutligen blef general. Efter
Warschaus fall, 1831, begaf han sig först till
Tyskland och 1832 till Paris, där han med afbrott för
resor i Holland, Belgien och på Pyreneiska halfön
uppehöll sig i 16 år, sysselsatt med litterära arbeten
och planer till Polens befrielse. I okt. 1848 kom han
till Wien och fick stort inflytande på upprorsstyrelsens
militära åtgärder. När denna stad kapitulerade,
flydde B. till Ungern, där han af regeringen fick i
uppdrag att eröfra Siebenbürgen. Han organiserade
en armé på 10,000 man, intog Kronstadt och
Hermannstadt, dref österrikarna och deras ryske
bundsförvanter in i Valakiet samt jagade Puchner ut ur
banatet. Men trots dessa framgångar måste B.
slutligen duka under för öfvermakten. Af Kossuth kallad
till Ungern, deltog han i slaget vid Temesvar (aug.
1849) och bidrog genom en öfverilad operation till
ungrarnas nederlag. Sedan han ännu en gång sökt
försvara Siebenbürgen, drog han sig in på turkiskt
område, öfvergick till islam, antog namnet Amurat
pasja och fick anställning i turkiska hären.
Österrikiska och ryska diplomatiska föreställningar
förmådde sultanen att anvisa honom bostad i Aleppo,
där han (nov. 1850) i spetsen för de turkiska
trupperna undertryckte ett upplopp af stadens arabiska
befolkning mot de kristne. Han dog kort därefter,
10 dec. 1850. Hans fälttåg i Siebenbürgen är
skildradt af Czetz (1850) och Pataky (s. å.).

Bema (grek., af bainein, stiga), egentl. steg,
upphöjd plats eller tribun. I den grekiska kyrkan
betecknas därmed den upphöjda, med galler omgifna
plats framför altaret, från hvilken biskopen eller
presbytern håller sin predikan.

Bemanna, sjöv., förse fartyg, båt, spel och kanoner
med manskap.

Bemanningslista, sjöv. Se
Besättningslista.

Bembasjön. Se Bangveolo.

Bembo, Pietro, italiensk lärd, f. 1470 i
Venezia, vistades 1500–06 vid hofvet i Ferrara,
kallades sistnämnda år
till hofvet i Urbino och
begaf sig 1512 till Rom,
där han blef påfven Leo
X:s sekreterare. Efter
Leos död uppehöll han
sig i Padova, tills han
1529 blef republiken
Venezias historiograf. 1539
upphöjdes han till
kardinal och dog 1547 som
biskop i Bergamo. B.
gjorde sig högt förtjänt
om det italienska språkets
rykt och riktighet, och

illustration placeholder


han säges hafva varit så noggrann i fråga om
stilens renhet, att han läste fyrtio korrektur på sina
verk. Bland hans arbeten må nämnas Gli Asolani
(1505, dialoger om kärlekens väsende, tillegnade
Lucrezia Borgia), Prose nelle quale si ragiona della
volgar lingua
(1525, ett förtjänstfullt
grammatikaliskt verk), Rime (1530), Carmina (1533) och
Rerum veneticarum libri XII (1487–1513). Det
sistnämnda arbetet utgafs efter hans död som Istoria
veneziana
(12 bd, 1552). B:s samlade verk, Tutte
opere
, utkommo 1729 i 4 bd.

Bemedlingskommissionen, Borgerskapets (i
Stockholm). Under denna benämning bildades 1710
ett utskott inom Stadens äldste för handläggning af
inkomna "suppliquer" öfver för hög taxering samt
för bestyret med båtsmanskompaniets och
borgargardets utrustning. Genom magistratsbeslut 1720
omorganiserades detta utskott till uppbördsverk (med
tre uppbördskommissarier) för de utskylder till staden,
som hvilade på borgarklassen. 1761 uppdrogs åt
kommissionen bestyret med "militärkompaniet",
sedermera äfven "separationsvakten" och 1776 det
nybyggda börshuset. Därjämte förvaltades af
densamma andra borgerskapets fastigheter och dess
enskilda medel samt donationsfonder, hvilken
sistnämnda verksamhet från tiden för tillämpningen i
Stockholm af 1862 års kommunallagar blifvit
kommissionens enda återstående uppgift, reglerad 1898.
När pensionsrum skall tillsättas, införes kungörelsen
därom i två dagliga huvudstadstidningar.
Ansökningen skall åtföljas af dels bevis, att sökanden på
grund af burskap idkat handel eller handtverk eller
är hustru, änka eller barn af sådan borgare, dels
fattigdomsbevis m. m. 1903 uppgingo fonderna till
omkr. 1,700,000 kr., hvarjämte borgerskapet eger
hela kvarteret Atomena vid Riddarhustorget, det
s. k. bergstrahlska huset.
Kbg.

Bemelberg. Se Boyneburg.

Bemmel, Eugène van, baron, belgisk lärd
och skriftställare, f. 1824 i Gent, blef 1849 professor
vid universitetet i Bruxelles och 1871 dess rektor.
Död därstädes 1880. B. uppsatte 1854 tidskriften
"Revue trimestrielle" och 1868 dess mera vidt
bekanta fortsättning "Revue de Belgique". Han var
sekreterare i "Société des gens de lettres belges"
samt medstiftare af det flamländska sällskapet
"Vlamigen voruit" (1858), hvars förste ordförande han
blef. Bland hans utgifna arbeten märkas De la
langue et de la poésie provençales
(1846), La
Belgique illustrée, ses monuments
etc. (1855), Étude
sur les monuments druidiques
(1857), Traité général
de la littérature française
(1880) och Patria belgica
(3 bd, 1871–75).

Bémol [bemå’ll], mus., den franska benämningen
på sänknings- eller ♭-tecknet.

Bempe, flod i Syd-Afrika. Se Limpopo.

Ben (hebr., dets. som arab. ibn, "son") sättes
framför faderns namn, t. ex. Absalom ben David,
och genom sammanskrifning uppstår ett judiskt
familjenamn, t. ex. Bendavid, "Davidsson". Äfven
med förutvarande släktnamn kan "Ben"
sammanskrifvas, t. ex. Benary ("Ary’s son", berömd tysk
orientalist, f. 1805, d. 1872). Stundom nyttjas den
arabiserande formen Ebn l. Aben, t. ex. Aben
Esra (= Ibn Esra).
H. A.

Ben, anat. 1. Fasta och hårda, af benväf
bestående bildningar, hvilka gifva stadga och hållning åt
mjukdelarna hos människan och vissa djur. Benen
förete, hvad formen angår, en mängd olikheter, men i
stort sedt kan man urskilja tre former: 1) långa eller
cylindriska ben, hvilka mest finnas i lemmarna
och tjänstgöra som stöd och häfstänger, 2) platta
ben, hvilka bilda väggar till inälfshålor, och 3)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free