- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1315-1316

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ben (anat.) - Ben (kelt.) - Benacus lacus - Ben Akiba - Benaluka - Benares - Benary. Se Ben. - Benaska - Benasque - Benavente, Jacinto, spansk dramatisk författare - Benbecula - Benbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korta eller knöliga ben, hvilka finnas på
ställen, där fasthet bör förenas med ett minimum
af rörlighet (t. ex. ryggrad, handlofve, vrist).
Benens ytor äro oftast ojämna, förete knölar, taggar,
utsprång, inskärningar, gropar, hål, kanaler m. m.,
utgörande fästpunkter för band, muskler och senor,
genomgångsställen för blodkärl, nerver o. s. v. –
Några ben äro fast förenade med hvarandra, andra
rörliga i ledgångar. Benens hålrum utfyllas af
benmärg (se d. o.), medan själfva bensubstansen
utgöres af benväf (se d. o.) och benens yta omslutes
af benhinna (se d. o.). Om benens bildande
se Benbildning. – Läran om benen kallas
osteologi. Jfr Anatomi.
G. v. D.*

2. Benämning på de lemmar, med hvilka
människor och en mängd djur gå och på hvilka de
stå. Se vidare Lår och Underben.

3. Tekn., hand. Ben af större fyrfotadjur, såsom
hästar, nötkreatur, hjortar och älgar, utgöra en
betydlig handelsvara, i det att de bilda råämnet i
benaska, bensvärta, benmjöl, benlim och fosfor samt
för svarfveriarbeten och andra saker af ben. Till
dessa senare tagas i synnerhet cylindriska ben af
oxar, hjortar och hästar. Af oxben finna företrädesvis
fotledsbenen användning. Sedan märgen aflägsnats,
blekes materialet och kan då bli lika hvitt som
elfenben. Hästben äro tätare, hårdare och svårare
att bearbeta än oxben. Finast och hvitast äro hjort-
och än mer älgben; de förarbetas till tangenter och
knifskaft. Affallet tillika med andra slags ben brukas
till de först nämnda fabrikationerna. Af benmärgen
beredes maskinolja, pomada o. s. v. Sveriges import
af ben är omkr. 40 gånger större än exporten,
hvaremot Danmark af varan exporterar omkr. 15 gånger
mer än det importerar.

Ben (af kelt. pen, hufvud, topp), bergspets,
förekommer i skotska och irländska bergsnamn, t. ex.
Ben Nevis, Ben Muich-dhui.

Benacus lacus, romarnas benämning på
Gardasjön.

Ben Akiba, rabbin. Se Akiba.

Benaluka. Se Banjaluka.

Benares [bena’ris] l. Banaras (sanskr.
Varanasi, "i besittning af bästa vattnet"). 1. Division i
brittisk-indiska Nordvästprovinserna, omfattande östra
delen af dessa, på ömse sidor om Ganges och dess biflod
Gogra. Areal 26,971 kvkm. 5,032,502 inv. (1901).
Divisionen omfattar 5 distrikt: Mirzapur, B.,
Jaunpur, Ghazipur och Ballia. Distriktet B. omfattar
2,585 kvkm., med 882,972 inv.(1901). – 2.
Hufvudstad i denna division, vid Ganges, som här är 540
–780 m. bred. 82 m. ö. h. 203,095 inv. (1901).
B. är hinduernas heligaste stad och mest besökta
vallfärdsort (vid stora fester räknar man ända till
100,000 pilgrimer). Många rika hinduer söka att
där få sluta sina dagar och efter sin död nedsänkas
i den heliga Ganges. Marmortrappor föra ned till
floden. B. är medelpunkten för Sivas dyrkan; ännu
finnas där 1,454 mestadels små, hinduiska tempel.
Tillika är det sedan urminnes tider hufvudsätet för
hinduisk vetenskap och lärdom. Där finnas äfven
272 moskéer, bland hvilka den största och
praktfullaste är byggd af Aurangzib (dess minaret är 35
m. hög), flera dsjainatempel och ett buddatempel.
Men mellan palats och tempel ligga eländiga kojor,
och det inre af staden är ett virrvarr af smutsiga
gator. I afseende på industrien äro B:s bomulls-,
ylle- och sidenväfverier, guld- och silfvertyg samt
barnleksaker mest berömda. Staden är en viktig
järnvägsknut (6 linjer mötas här), har ångbåtsförbindelse
med orterna vid Ganges och drifver ansenlig handel,

illustration placeholder


i synnerhet med sjalar och ädelstenar. – B. var
fordom hufvudstad i ett hinduiskt rike och kom 1776
under engelsk-ostindiska kompaniet.

Benary. Se Ben.

Benaska, kem. tekn., kallas de mineralämnen,
som återstå, då ben glödgas i öppen luft, så att
all organisk substans får förbrinna. Benaska
utgöres hufvudsakligen af kalciumfosfat med en ringa
inblandning af karbonat. Användes såsom tillsats till
massan vid tillverkning af vissa glas- och
porslinssorter.
K. S–n.

Benasque [vena’ske], fästning i spanska prov.
Huesca (Aragonien), 1,113 m. ö. h. 1,364 inv.
(1900). Norr om B. leder passet Puerto do B.
(2,448 m. ö. h.) öfver Pyreneerna till Luchons
floddal i Frankrike.

Benavente, Jacinto, spansk dramatisk
författare, f. 1866 i Madrid. B. är en fullt modern
författare med originella synpunkter, fin och
spirituell. Hans Versos och Teatro fantastico väckte föga
uppmärksamhet, men därpå följande Cartas de
mujeres
hälsades af en enstämmigt berömmande
kritik, liksom hans första teaterstycke, Nido ajeno.
Följde så Gente conocida, skarp satir öfver den
eleganta världen, El marido de la Tellez, La
farandula, La comida de las fieras, Lo cursi
(1901),
Cambios, Modas, Sacrificios, El primo Ramón och
Despedida cruel, som alla präglas af den
noggrannaste uppmärksamhet på verkligheten, en psykologs
fina smak, en rikedom af nyanser, diskreta toner och
enkel naturlighet, utan alla öfverdrifter. B:s sist
uppförda teaterstycken äro 3-akts-komedierna La
gobernadora, Amor de amar
(1902) och Alma
triunfante
(1903), som gifvit honom rang af den
modernaste och mest framstående bland de yngre spanske
dramaturgerna.
Ad. H–n.

Benbecula [benbeko’la], en af de yttre
Hebriderna på nordvästra sidan af Skottland, mellan
North Uist och South Uist. 65 kvkm. Omkr. 1,600,
mest gaeliska, invånare. Västra delen är bördig,
den östra sandig och bergig. Ön har flere små
fiskrika sjöar och en god hamn på östra sidan (Loch
Uskavagh).

Benbildning l. Ossifikation, histol. Den
form af bindesubstansväfnad eller stödjeväfnad i djur-
och människokroppen, som benämnes benväf,
utvecklar sig antingen och i vanligaste fall på basen
af förut förefintlig broskväf (hyalint brosk, se
Brosk) eller också ur bindväf. De allmänna dragen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free