- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1339-1340

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benediktiner - Benediktin-likör - Benediktin-orden. Se Benediktiner. - Benediktion - Benedix, Julius Roderich, tysk lustspelsförfattare - Benefaktion. Se Benefice - Benefice - Beneficie-hemman - Beneficier. Se Beneficium. - Beneficium. - Benefit-building-societes - Beneke, Friedrich Eduard, tysk filosof.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga reformförsök i afseende på benediktinorden,
ehuru utan synnerlig framgång. Först den katolska
motreformationen medförde ett nytt uppsving. De
tridentinska reformdekreten af 3–14 dec. 1563
inskärpte de gamla föreskrifterna om kapitel,
generalkapitel och visitationer samt tillfogade nya om klostrens
och dess invånares egendom, novitiatet o. s. v. Nya
kongregationer uppkommo inom benediktinernas krets,
af hvilka den viktigaste var den 1618 stiftade hel.
Maurus’ kongregation. Hos maurinerna uppblomstrade
ett rikt vetenskapligt lif, hvaraf som frukter bl. a.
framträdt världsberömda upplagor af kyrkofädernas
skrifter äfvensom inom de historiska
hjälpvetenskaperna banbrytande arbeten sådana som Mabillons
"De re diplomatica" (Paris 1681) och Dantines,
Durands och Clémencets "L’art de vérifier les dates"
(Paris 1750). Om benediktinernas vidsträckta
utbredning kan man göra sig en föreställning, om man
ihågkommer, att de inemot år 1780 hade ungefär
37,000 kloster (abbotsstift och priorat).
Revolutionstiden medförde både i Frankrike, Tyskland och
Österrike en mass-sekularisation af kloster. De senare åren
ha för orden medfört ett nytt uppsving. För
närvarande räkna benediktinerna omkr. 500 kloster, de
flesta i Amerika, Frankrike och Österrike. Sverige
synes icke ha egt något benediktinkloster i egentlig
mening. Norge hade ett munkkloster i Bergen, S:t
Mikaels, vanligen kalladt Munkaliv, stiftadt af
Eystein, på 1420-talet förvandladt till birgittinkloster,
samt ett nunnekloster i Bakke nära Trondhjem,
anlagdt i midten af 1100-talet. Danmark åter egde
rätt många benediktinkloster, bland hvilka följande
må nämnas: Ökloster på Öland i Limfjorden,
nunnekloster, stiftadt af biskop Tyge i Börglum på
1100-talet, Hundslund nära Aalborg och Randers, båda
likaledes nunnekloster, Glenstrup nära Hobro,
munkkloster, äfven kalladt Nörrekloster, slutligen förenadt
med birgittinklostret i Mariager, Esenbek mellan
Estrup och Randers, munkkloster från midten af
1100-talet, S:t Knudsklostret i Odense, Ringsteds
munkkloster, Næstveds munkkloster, i slutet af
1200-talet flyttadt till Skovkloster (nu Herlufsholm),
Allhelgonaklostret i Lund, likaledes munkkloster, samt
Bosö (nu Bosjökloster), nunnekloster i Skåne.

Litt.: Heimbucher, "Die orden und
kongregationen der katholischen kirche", Zöckler, "Askese und
mönchthum", Montalembert, "Les moines
d’occident", och Sackur, "Die cluniacenser bis zur mitte
des jahrhunderts".
T. H–r.

Benediktin-likör ("munklikör"). Se Fécamp.

Benediktin-orden. Se Benediktiner.

Benediktion (lat. benedictio, välsignelse) är i
den katolska kyrkan benämning på sådana heliga
handlingar, genom hvilka vissa personer eller saker
under åtskilliga ceremonier göras till föremål för
kyrkans särskilda välsignelse. De ceremonier, som
därvid vanligast förekomma, äro bön (i synnerhet den
mosaiska välsignelsen i 4 Mos. 6: 24–26),
handpåläggning, korstecken, bestänkning med vigvatten,
rökelser m. m. Dessa ceremonier, som tillhöra de
s. k. sakramentalierna (sacramenta minora), äro noga
bestämda för hvarje enskildt fall och finnas samlade
i särskilda ritualböcker (libri benedictionales eller
benedictionalia). Af vidsträcktaste omfång är den
välsignelse, som af påfven själf allmänt (urbi et
orbi
) utdelas på skärtorsdagen samt påskdagen och
Kristi himmelsfärdsdag.
J. H. B.*

Benedix, Julius Roderich, tysk
lustspelsförfattare, f. 1811, d. 1873, var först skådespelare,
sedan föreläsare och teaterdirektör samt en kortare
tid redaktör. Hans debutarbete för scenen, Das
bemooste haupt
, gafs 1841 med stor framgång. Hans
dramatiska arbeten utmärka sig genom god
planläggning, osökthet och underhållande situationskomik,
men brista i karaktärsteckning, äro filiströsa och ha
en trivial dialog. Ämnen för sina framställningar
hämtade han merendels ur den högre medelklassen.
Efter Kotzebue har ingen tysk lustspelsförfattare
vunnit så stor framgång som B. Åtskilliga bland hans
många lustspel hafva blifvit öfverflyttade till svenska,
såsom Doktor Wespe (öfv. 1843), Der alte magister
("Den gamle magistern", 1851), Störenfried ("En
störd lycka", 1862), Die zärtlichen verwandten
("Släktingar", gifven öfver åttio gånger på
Dramatiska teatern i Stockholm), Der vetter ("Morbror
Per", 1848) m. fl. B. skref äfven folksagor, romaner,
t. ex. Bilder aus dem schauspielerleben (2:a uppl.
1851), och arbeten i retorik, t. ex. Der mündliche
vortrag
(8:e uppl. 1897). Hans samlade skådespel
utgåfvos i 27 bd 1846–74.

Benefaktion. Se Benefice.

Benefice [-fis; af lat. beneficium], välgärning,
förmån; teaterföreställning till förmån för någon
medlem af en teater eller för ett välgörande ändamål.
Beneficens l. Benefaktion,
välgörenhet. – Beneficera, göra väl mot, bevisa
välgörenhet. Beneficerad, begåfvad med ett
beneficium; gynnad på ett eller annat sätt. –
Beneficial, hörande till ett beneficium. –
Beneficiant, skådespelare, som har en s. k. benefice. –
Beneficiarius, den, som fått sig tillerkändt
ett beneficium; ämbetsman, hvilken såsom biinkomst
eller lön har nyttjanderätten af ett beneficium.

Beneficie-hemman (af lat. beneficium,
välgärning), kam., var förr vid indelta regementen namnet
på hemman, anslagna till underhåll åt fattiga,
välförtjänta, otjänstbara officerare, för hvilka underhåll
icke kunde beredas från krigsmanshuset.
Kbg.

Beneficier. Se Beneficium.

Beneficium (lat.), plur. Beneficier, egentl.
"välgärning", understöd. Ordet användes under
medeltiden ofta i betydelsen förläning, län (se
Länsväsen). Inom kyrkorätten betecknades därmed
den med ett kyrkligt, på lifstid förlänadt ämbete
förenade inkomsten, sedermera äfven i öfverflyttad
betydelse själfva kyrkoämbetet.

Benefit-building-societies [be’nifit bi’ldiŋ səsai’itis],
eng., föreningar, stiftade för att uppföra
arbetarbostäder, i hvilka hyresgästerna efter förloppet af ett
bestämdt antal år blifva delegare.

Beneke, Friedrich Eduard, tysk filosof,
f. 1798 i Berlin, beröfvades af den med Hegel i
vänskapsförbindelse stående ministern von Altenstein
sin docentur vid universitetet därstädes 1822 och
hindrades äfven att erhålla en honom tilltänkt
professur i Sachsen; däremot verkade han såsom docent
i Göttingen 1824–27, hvarefter han återvände till
Berlin, där han ej långt efter Hegels död 1832
erhöll en extraordinarie professur. På denna plats
var han såsom lärare och skriftställare energiskt
verksam till sin död, 1854. B. är jämte Herbart en af
den moderna psykologiens grundläggare och en af de
förste, som på grundvalen af en vetenskaplig psykologi
byggt upp ett pedagogiskt system. Äfven inom flere

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free