- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1355-1356

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benhinneinflammation - Benhorn. Se Horn. - Benhornsdjur - Béni - Beni - Ben Amir - Beni-Asra.Se Asra. - Benicarló. - Benicia - Benicke-mask. Se Binnike-mask - Benign - Beni-Harb. Se Araber, sp. 1266 - Beni Hásan - Beni-Maezab

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benhinnan undan för undan ny benväfnad, men endast
så mycket som behöfves för att ersätta den
fysiologiska väfnadsförbrukningen), hvarigenom det
underliggande benet blir tjockaie än normalt, vanligen
knöligt och ojämt. Liksom den akuta är äfven den
kroniska periostiten ofta förenad med osteit och
osteomyelit. Såväl symtom som behandling äro helt
olika alltefter sjukdomens orsak.
G. F–r.

2. Veter. Hos hästar ger benhinneinflammation
anledning till de lidanden, som kallas skålen, spatt
och öfverben (se d. o.).

Benhorn. Se Horn, zool.

Benhornsdjur, Cervicornia, zool., benämner
Sundevall en grupp inom hofdjurens ordning och
däggdjurens klass, hvilkens flesta nu lefvande
representanter utmärka sig därigenom, att hornen utvecklas
från ett utskott af pannbenet och på ett undantag
när (giraffen) äro underkastade årlig fällning.
Parallellismen mellan hornens utveckling hos individen
och den historiska (= geologiska) utvecklingen är
synnerligen påfallande: hornen äro som bekant
kroppsdelar, som ej finnas hos fostret och det unga djuret,
utan först senare uppträda och blifva mera
komplicerade med tilltagande ålder. Sammalunda hafva de
äldsta kända benhornsdjur (från den äldre
miocenperioden) ej några horn, medan de närmast yngre
(från mellersta miocenperioden) hafva enkla horn med
blott två spetsar, liksom förhållandet är med den
tvååriga hjorten; först under pliocenperioden
uppträda hjortar med de stora och sammansatta horn,
hvilka utmärka en del af nutidens arter. Bland nu
lefvande s. k. benhornsdjur saknas horn fullständigt
hos släktena Moschus och Hydropotes; hos renen
äfvensom hos giraffen förekomma de hos båda könen,
hos alla öfriga blott hos hannen. Gruppen innesluter
tvenne skilda familjer: hjortdjur (Cervidæ) och
giraffer (Giraffidæ).
L–e.

Béni (modern arab. plur. af ibn, son, =
skrift-arab. banu, "söner af"), med efterföljande namn
på en (antagen) stamfader, utgör den vanligaste
formen för arabiska stamnamn, t. ex. Beni Hásan,
Hasaniderna.
H. A.

Beni l. Veni, departement i Bolivia, mellan
Brasilien i ö. och n. och Peru i v., 264,456 kvkm.,
med 25,680 inv. (1900). Dessutom finnas omkr.
6,000 vilda indianer. Det är ett öfvervägande jämnt,
med urskog bevuxet område; endast sydvästra delen
är bergig. Sitt namn har departementet efter floden
B. l. Uchapara, som uppstår i depart. La Paz på
Andernas östra sida af Rio de la Paz och andra
källfloder, strömmar genom depart. B. och efter ett
omkr. 1,700 km. långt lopp förenar sig med Mamore,
en af Madeiras källfloder. Hufvudstad är Trinidad
(de Mojos) med 5,230 inv. (1900).

Beni Amir, nomadiserande hamitisk folkstam af
bedsjagruppen, på slätterna vid mellersta och nedre
Baraka och i de nordligaste förgreningarna af det
abessinska höglandet till Röda hafvet. De tala dels
tigré, dels bisjari-språket. Numera ligger deras
område inom den italienska intressesfären.

Beni-Asra. Se Asra.

Benicarló [venikarlå], stad i spanska prov.
Castellón (Valencia), vid Medelhafvet. 7,251 inv.
(1900). Viktig hamn. I B. frambringas en af
Spaniens bästa rödvinssorter. Med detta vin plägar man
i Bordeaux uppblanda färska franska viner.

Benicia [beni’ʃiə], fordom hufvudstad i
nordamerikanska staten Kalifornien, n. ö. om staden San
Francisco, vid San Francisco-bukten. 2,751 inv.
(1900). Har unionsarsenal och stora verkstäder.
Därifrån går åt n. ö. till Marysville Kaliforniens
äldsta järnväg.

Benicke-mask, zool. Se Binnike-mask.

Béniers motor [benies], en af fransmannen Bénier
1886 konstruerad varmluftsmaskin, vid hvilken
komprimerad luft ledes genom en eldstad, eldad med
koks, hvarefter luften och förbränningsprodukterna
i en cylinder få verka på en arbetskolf för att sedan
afgå i det fria. B:s motor var en föregångare
till Dieselmotorn (se d. o.).
G. H–r.

Benign (lat. benignus), välvillig; godartad (om
en sjukdom). Jfr Malign. – Benignitet,
välvilja, godhet.

Beni-harb. Se Araber, sp. 1266.

Beni Hásan, by i mellersta Egypten, på östra
Nilstranden (27° 52’ n. br.), är namnkunnigt genom

illustration placeholder
Ingång till klippgrafvarna.


de i arabiska bergskedjan inhuggna klippgrafvarna
från 12:e dynastiens tid (2380–2167 f. Kr.), med
märkvärdiga inskrifter och afbildningar.

Beni-Mezab (Beni-Mzab), berbisk folkstam i
algeriska Sahara, i södra delen af depart. Alger,
bor i sju städer fördelade på fyra oaser mellan 32°
och 33° 20’ n. br. samt 2° 6’ och 5° ö. lgd fr.
Greenw. Landet, omkr. 8,000 kvkm. i areal, är en
från n. v. till s. ö. sluttande bergplatå af omkr. 500
m. höjd, genomskuren i alla riktningar af små
oregelbundna dalar, liksom maskorna i ett nät; också kallas
den af infödingarna chibka (ordagrant "tråd"). Fyra
hufvuddalar uppsamla nederbörden: Ued Metlili
(Vadi Massek) längst i s., Ued Mzab, Ued Nsa och
Ued Zegrir, hvilka dalar, liksom deras bidalar, under
jan. och febr. få en ganska rik växtlighet, hvaremot
landet för öfrigt består af fullständigt nakna och
torra kalkklippor. Omkr. 20–25 m. under
dalbottnarna påträffas godt vatten af omkr. 20° C. året
om. Lufttemperaturen når ett maximum af 36–40°;
om vintern faller temperaturen nattetid stundom till
-4°, men stiger under dagen till 15–20°.
Regntiden varar från okt. till febr.; snö faller nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free