Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1383-1384 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bentley, Richard, engelsk filolog och kritiker. - Benton, Thomas Hart, nordamerikansk statsman. - Bentonville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

the books". B var åren 1700–42 föreståndare
(master) för det berömda Trinity college i
Cambridge och gaf som sådan ymniga prof på sitt
öfvermodiga och stridslystna lynne, hvarför han också
invecklades i häftiga och långvariga rättstvister med
sina medbröder och t. o. m. en gång dömdes till
afsättning från sitt ämbete, en dom, som dock hans
motståndare aldrig lyckades få satt i verkställighet.
1717 blef han förste teologie professor (regius
professor of divinity). Bland B:s många arbeten på den
klassiska filologiens område märkes främst hans
edition af Horatius (Cambridge 1711, Amsterdam 1713).
Dessutom utgaf han Terentius, Phædrus och P. Syrus
(1726) samt Manilius (1739). B:s skarpblick kom
honom som textutgifvare bäst till pass vid försöken
att utreda meningen af skenbarligen hopplöst dunkla
eller korrumperade ställen; ej sällan ledde honom
emellertid denna hans divinatoriska förmåga till rätt
vågade och godtyckliga gissningar. Detta framträder
tydligast i den upplaga af Miltons "Paradise lost",
som han – enligt uppgift på drottning Karolinas
anmodan – ombesörjde 1732. Hans betydelse för
de klassiska studierna i England är grundläggande,
och hans namn skall alltid räknas bland den
filologiska kritikens yppersta. B:s smärre filologiska
skrifter, Opuscula philologica, utkommo 1781. En
upplaga af hans samlade skrifter utgafs af Dyce
1836–38 (i 3 bd, ofulländad), hans korrespondens
af C. Wordsworth (2 bd, 1842–43). Bland
minnesteckningar öfver B. märkes en af F. A. Wolf (i
"Litterarische analecten", 1816) samt biografier af Monk
(1830), Mähly (Leipzig 1868) och Jebb (1882, flera
gånger omtryckt, i tysk öfvers. 1885).
V. S–g.

Benton [be’ntn], Thomas Hart,
nordamerikansk statsman, f. 14 mars 1782 nära Hillsborough,
Nord-Carolina, flyttade
under uppväxtåren till
Tennessee, där familjen i
vildmarken nära Nashville
grundade en liten stad,
Bentontown. Han började
sin bana som advokat och
invaldes 1811 i
Tennessees legislatur. I 1812
års krig mot England
deltog B. som öfverste för en
af honom uppsatt frivillig
kår. Efter krigets slut slog
han sig ned i S:t Louis
och blef snart en af



Missouris ledande män. Då denna stat upptagits i unionen,
sändes B. som en af dess senatorer till Washington och
satt som sådan i 30 år. I senaten var han den
förnämste representanten för västerns politiska åskådning,
som med Andrew Jacksons val till president 1828 för
en tid blef den dominerande i Förenta staternas
politiska lif. B. var nära förbunden med Jackson och
under många år de jacksonske demokraternas
inflytelserike ledare i senaten, där han under 1830- och
1840-talen vid sidan af Calhoun, Clay och Webster
framträdde i allra första planet bland unionens
statsmän. Han var under valstriden 1832 Jacksons högra
hand och stödde kraftigt dennes af lojalitet mot
unionen besjälade kamp mot Calhouns separatistiska
politik i Syd-Carolina (se Nullifikation).
Äfvenledes deltog han i Jacksons oförsvarliga anfall
på Förenta staternas bank och var bl. a.
upphofsman till utplånandet ur senatens protokoll af där
intaget klander öfver Jacksons godtyckliga åtgärder
mot banken. När sedan den finansiella krisen utbröt
under van Burens presidentskap, stod B. troget vid
dennes sida och ifrade för hans slutligen segrande
förslag om upprättande af utaf bankerna oberoende
ränterier i orterna. B. påyrkade äfven med mycken
skärpa en snar öfvergång till metallisk myntfot. Mot
det fördärfliga spoils-systemet (se d. o.) vid
ämbetstillsättningar, hvilket tog fart från Jacksons
tid, hade B. förgäfves uppträdt genom att
framlägga ett lagförslag mot godtyckligt afskedande af
oförvitliga ämbetsmän, och han bekämpade äfven den
till korruption ledande återbetalningen till de särskilda
staterna af statskassans öfverskott, hvilket han i
stället ville reservera för försvarsändamål. B:s ifver för
västerns utveckling framträdde bl. a. i hans omsider
genomdrifna plan till jordafsöndring med förköpsrätt
för kolonister och utdelning af homesteads mot
odlingsskyldighet under vissa år. Som västerns man angrep
han 1842 häftigt Ashburtonfördraget med England,
särskildt enär Oregonfrågan där lämnats sväfvande.
Under de följande åren sökte han få Oregon-området
koloniseradt som amerikanskt land utan hänsyn till
Englands territoriella kraf, men öfvertalades 1846 af
statssekreteraren Buchanan att i senaten bidraga till
antagande af kompromissen om 49:e breddgraden
som gräns. B. hade tidigt verkat för understödjande
af Texas’ kolonisering, men motsatte sig i det längsta
Polks och Calhouns hänsynslösa politik, som genom
ett fördrag med insurgenterna i Texas sökte beröfva
Mexico en god del förut alldeles oomtvistadt område.
När emellertid kriget utbrutit (1846), yrkade han på
energisk krigföring och blef t. o. m. föreslagen till
öfverbefälhafvare. – B:s senare politiska bana
karakteriseras förnämligast af hans djärft nationella
hållning i slaffrågan, där han, ehuru sydstatsman,
demokrat och slafegare, uppträdde emot Calhouns nästan
ohöljda separatiststräfvanden och äfven afvisade Clays
i längden ohållbara kompromisspolitik. Han var 1850
en af hufvudtalarna mot den senares stora
kompromissförslag och miste s. å. sin gamla plats i senaten
på grund af missnöje i Missouri med hans hållning
i denna fråga. 1852–54 var han som
"unionsdemokrat" medlem af kongressens representanthus
och bekämpade därunder Kansas-Nebraska-billen.
Han betecknade slafveriet som ett förmodligen
outrotligt ondt, hvilket emellertid icke finge utsträckas till
förut fria områden. Hans sista år upptogos mest af
arbete på hans samtidshistoriska bok Thirty years
view (2 bd 1855–56), en värdefull skildring af
Förenta staternas politiska lif 1820–50, samt
Abridgement of the debates of the congress from 1789 to
1856 (16 bd, omfattande tiden till 1850). B. afled
i Washington 10 apr. 1858. Hans staty i brons är
rest i S:t Louis. – B. var särskildt i yngre år
hänsynslös partiman och som talare något tung och
omständlig. Till sin begåfning var han jämförelsevis
begränsad, men kunskapsrik och energisk samt framför
allt utmärkt af en aldrig svikande lojalitet mot
unionens enhet och författningens helgd. Jfr Th.
Roosevelts utmärkta biografi öfver B. (1887) i serien
"American statesmen".
V. S–g.

Bentonville [be’nt*nvil], by i grefskapet Johnson
i nordamerikanska unionsstaten Nord-Carolina. De
konfedererade under Johnston besegrade där
förbundstrupperna under Sherman 18–25 mars 1865.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>