- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1465-1466

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh, Johannes, norsk jurist - Berghammaren - Berghaus. 1. Heinrich Karl B., tysk geograf och kartograf. 2. Hermann B., tysk kartograf. - Berghem, socken i Älfsborgs län. - Berghunden. Se Bergfolk. - Bergianska stiftelsen - Bergianska trädgården. Se Bergius, P. J. Och Bergianska stiftelsen. - Bergielund. Se Bergianska stiftelsen. - Bergisch-Gladbach. Se Gladbach 2. - Bergius, Nicolaus, präst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redaktion och skref
1889 en större afhandling Om betingelserne for gjæsteretsbehandling efter norsk (dansk) civilproces,
1894 Om gjældsstiftelse af umyndige efter norsk og dansk ret och
1901 Om tilegnelse af andres familienavn.

O. A. Ö.

Berghammaren, zool. Se Hafssulor.

Berghaus. 1. Heinrich Karl B., tysk
geograf och kartograf, f. 1797, d. 1884, blef 1816
ingenjörgeograf i preussiska krigsministeriet och var
1824–55 professor i tillämpad matematik vid
byggnadsakademien i Berlin. Hans mest betydande
kartografiska verk är
Physikalischer atlas (2:a uppl. 1849–51;
ny bearbetning af Hermann B. 1887–92),
det främsta arbete i sitt slag. Bland hans litterära
alster må nämnas
Was man von der erde weiss (1856–60; "Hvad vi veta om jorden", 1857, ej fullständig) och
Die völker des erdballs (1845–47; "Jordens folkslag" o. s. v. 1847–50).

2. Hermann B., den förres brorson, tysk
kartograf, utbildad af farbrodern, f. 1828, d. 1890,
tillhörde sedan 1852 J. Perthes’ geografiska anstalt i
Gotha och utförde för denna en mängd förträffliga
kartografiska arbeten, bl. a. många blad för Stielers
och Sydows kartböcker, den allmänt spridda
Chart of the world (8 blad, 11:e uppl. 1886)
samt flera fysikaliska väggkartor öfver jorden och
öfver olika världsdelar samt skolkartböcker. Därjämte
bearbetade han i förening med flere fackmän farbroderns
"Physikalischer atlas" (1887–92).

Berghem, socken i Älfsborgs län, Marks härad.
3,937 har. 1,158 inv. (1903). B. bildar med Hajom
ett konsistoriellt pastorat i Göteborgs stift, Marks
och Bollebygds kontrakt.

Berghunden. Se Bergfolk.

Bergianska stiftelsen kallas en af P. J. Bergius
(se d. o.) i testamente af 20 dec. 1784 till
Vetenskapsakademien gjord donation. Den bestod vid
tillträdet 1791 dels af "100,000:de daler kopparmynt
eller 5,555 riksdaler 26 schillingar och 8
runstycken", dels af ett bibliotek på mera än 5,000
större och mindre skrifter, hufvudsakligen botaniska
verk från 1500-talet till Bergius’ tid, dels ett
herbarium af 15,353 "örter", representerande mer än
9,000 arter, bland hvilka många s. k. originalexemplar,
dels ock gårdarna n:o 110 och 111 vid Karlbergsallén
i Stockholm, utgörande 14 tnld 27 1/12 kappland
(omkr. 7,3 har) jord med åbyggnader. Af
jordegendomen hade donator skapat en trädgård, som
af sin samtid hade vitsordats vara den förnämsta
fruktträdgården i mellersta Sverige. Den innehöll
1791 ej mindre än 425 äppelträd, 282 plommonträd
m. m. Afsikten med donationen var "at Bergielund
– så kallades efter donators önskan den nämnda
jordegendomen – nu och i framtiden skall blifva
en schola för horticulturen i riket, och at
naturalhistorien, i synnerhet studium botanicum,
genom denna inrättning vinner årlig tilväxt". I
öfverensstämmelse med donators föreskrift utser
akademien en "professor bergianus", hvilken eger högsta
uppsikt öfver hela anläggningen; under honom
sorterar en trädgårdsmästare.

Bergielunds eller Bergianska trädgårdens historia
omfattar tvenne afdelningar. Den första innefattar
åren 1791–1885, under hvilken tid trädgården och
trädgårdsskolan lågo på ofvan nämnda plats. Under
denna tid hafva som bergianska professorer verkat
de i den svenska botanikens historia bekanta Ol.
Swartz, J. E. Wikström, N. J. Andersson och V.
B. Wittrock. Som bergiansk trädgårdsmästare
tjänstgjorde 1822–60 en af vårt lands dugligaste
hortikultörer, direktör And. Lundström. – På grund af
för ringa kapital kunde emellertid hvarken skolan
eller trädgården nå den utveckling, som var önskvärd.
Vetenskapsakademien måste ofta träda emellan med
penningförsträckning, och 1866 föreslogs t. o. m.
den dåv. professor bergianus, att akademien skulle
afträda hela donationen till Bergius’ arfvingar. Detta
blef dock afslaget. – Det andra, för den bergianska
stiftelsen ljusare tidsskedet vidtager med 1885. Då
Stockholm under 1870-talet började tillväxa efter
storstadsmåttstock, blef det ursprungliga Bergielund
intaget i stadsplanen och därmed, emedan det kom
att genomskäras af flere gator, odugligt för sitt
ändamål. Efter vederbörligt tillstånd försåldes också
1884 af akademien det gamla Bergielund för
1,020,000 kr., och för bergianska stiftelsens räkning
inköptes egendomen Haga-Frescati vid Brunnsviken
för 230,000 kr. Denna egendoms – det nya
Bergielund – storlek tillät i fullaste mått att utföra
testators önskan. Med stöd af denna delades
trädgården i tvenne afdelningar, en praktisk, 13 har,
och en rent vetenskaplig-botanisk, 7 har. Stockholm
fick därmed sin första botaniska trädgård. Angående
denna liksom rörande bergianska stiftelsen i öfrigt
se V. B. Wittrock: "Några bidrag till bergianska
stiftelsens historia" (1890) och "Om planen för
Bergielunds botaniska trädgård" (1891), bägge i den
1890 uppsatta tidskriften "Acta Horti Bergiani".
Under de senaste åren har genom gåfva af professor
bergianus tillkommit en samling porträtt af
botaniska författare, omfattande f. n. fullt 3,000 nummer,
en samling som i storlek vida öfverträffar alla andra
i sitt slag. (En illustrerad katalog förekommer i 3:e
delen af nämnda tidskrift, 1903.)

G. A.*

Bergianska trädgården. Se Bergius, P. J.
och Bergianska stiftelsen.

Bergielund. Se Bergianska stiftelsen.

Bergisch-Gladbach. Se Gladbach 2.

Bergius, Nicolaus, präst (födelseår okändt),
blef efter studier i Uppsala pastor vid fransk-lutherska
församlingen i Stockholm 1687 och assessor i stadskonsistoriet
1694, utnämndes 1700 till svensk pastor i Narva och
superintendent i Ingermanland och blef s. å.
generalsuperintendent i Livland och prokansler i Pernau,
där han afled 5 apr. 1706. Sträng ifrare för luthersk
renlärighet, hade B. såväl under beröringen med den
franska befolkningen i Stockholm som inom Östersjöprovinserna
åtskilliga sammanstötningar, som hårdt skakade hans
ämbetsutöfning. Han egde för sin tid en ovanlig lärdom,
icke blott i teologien, där han 1704 blef licentiat och
s. å. doktor, utan äfven i hvarjehanda humaniora. Under
vistelsen i Östersjöprovinserna bedref han omfattande
studier i slaviska och ryska lärdomshistorien och framlade
som resultat häraf ett arbete,
Exercitatio historico-theologica de statu ecclesiæ et religionis moscoviticæ (I–II, 1704–05, ofullb.).
Han var likaledes berömd för sina kunskaper i moderna språk
och riktade den svenska öfversättningslitteraturen med flera
bidrag, såsom
Melanchthons "D. Martin Luthers Lefvernesbeskrifning" (1700)
och den på sin tid mycket uppmärksammade "Wällustens Twänne
Blås-Bälgor, neml. den höga Fontangen okk de Blåtta Brösten,
genom hvilka de alamodiska Kiätt- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free