- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
7-8

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsvalan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Beringskjold, Magnus, dansk konspiratör, f. 1721 i
Randers, där hans fader Ditlev Bering var köpman,
bosatte sig efter en stormig ungdom som köpman i
Lybeck och lyckades blifva holsteinskt hofråd samt
af romerske kejsaren erhålla adelsbref (1758) med
namnet Bering von Beringschiold. Sedermera verkade
B. i danskt intresse i Petersburg, där det gällde
att motarbeta den ryske tronföljarens, hertigens af
Holstein-Gottorp, för Danmark farliga planer. B. blef
1763 generalkrigskommissarie i Danmark, där han efter
hand blef egare af betydande jordegendomar. Då den
allsmäktige Struensee genomdrifvit, att några af
B. gjorda köp af kronogods gått om intet, började
B. att med glödande ifver arbeta på Struensees
störtande och torde mer än någon annan enskild man
ha bidragit till att detta lyckades. Som han ansåg,
att hans förtjänster ej nog uppskattades af den nya
regeringen (han hade blifvit kammarherre med lön och
fått en förmånlig revision af nämnda kronogodsköp),
började han knyta förbindelser af misstänkt art med
dess fiender. Han anklagades 1781 för högförräderi
samt hölls fängslad 1781-85 på kastellet i Köpenhamn
och 1785-96 på Bergenhus. Därefter tilläts det
honom att under uppsikt bo i Stavanger, där han
afled 7 apr. 1804, B. var en man af outtröttlig
ihärdighet, obetvinglig kraft samt stor intelligens
och snarfyndighct, men äfven lögnaktig, samvetslös
(han var en stor ”bondplågare”) och öfver all
beskrifning grälsjuk.
C. H. T.

Berings sund kallas det sund, som förbinder
Norra Ishafvet och Stora oceanen samt skiljer
Asien och Amerika. Det är 92 km. bredt och högst
90 m. djupt. Midt i sundet ligga de tre klippiga
Diomedes-öarna. Den förste, som seglade genom sundet,
vax kosacken Simeon Desjnev, kommande från Kolyma
(1648), men denna resa blef ej känd förrän på
1730-talet. Sedan passerade Bering detta sund 15
(26) aug. 1728, och sundet har fått hans namn,
ehuru han ej visste att det var ett sund. Att det
var gränsen mellan Asien och Amerika, betviflades
dock äfven sedan, till dess Cook på sin tredje resa
(1778) ådagalade, att så var förhållandet. Det har
därför också förr ibland kallats Cooks sund.
J. F. N.

Berings ö (ry. Avatsja), en Ryssland tillhörig klippö
vid södra ändan af Berings haf, utanför Kamtsjatkas
kust, 55° 17′ n. br., 165° 41′ ö. lgd. Den är 37–45
km. bred, 111 km. lång och 100 m. hög och har en areal
af 1,593 kvkm. Flera sjöar finnas på ön. Temperaturen
växlar mellan + 17° och – 17°. Ingen trädvegetation
förekommer, ön upptäcktes under Berings senare färd 26
okt. (5 nov.) 1741 och var då mycket rik på säldjur,
såsom hafsuttern och den nu utrotade sjökon (Rhytina
Stelleri
). Här afled Bering 8 (g. st.) dec. 1741. –
I våra dagar har det amerikanska Alaska-kompaniet
jakträttighet här och upprätthåller en handelsstation,
som förser invånarna med lifsmedel och manufakturvaror
samt uppköper pälsverk. Tillsammans med den 50
km. aflägsna ”Kopparön” hade B. 1895 en befolkning af
670 personer.
J. F. N.

Bériot [-iå], Charles Auguste de, belgisk violinist,
f. 1802 i Louvain, studerade i Paris för Baillot, fick
efter återkomsten från en konstresa till England af
konung Vilhelm i Nederländerna en pension jämte titel
af kammarvirtuos – förmåner, som han dock förlorade
genom revolutionen 1830. 1835 gifte han sig med den berömda sångerskan
Malibran-Garcia och gjorde med henne och, efter hennes död,
med hennes syster konstresor i Tyskland, Italien,
Frankrike och England. 1843 blef han professor vid
konservatoriet i Paris och fick senare enahanda
befattning i Bruxelles. Han blef blind 1858 och dog
1870.
illustration placeholder

– B. var hufvudman för den s. k. belgiska
violinskolan, hvilken är en fortsättning af den
franska och räknar såsom medlemmar Vieuxtemps,
Prume, Léonard m. fl. Hans spel berömmes för en
sirlig ton, ledig teknik och pikant föredrag. Hans
kompositioner äro såsom konstverk obetydliga,
men hafva riktat violinspelets mekanik. Utom en
mängd konserter, etyder, variationer, fantasier
m. m. utgaf han Méthode de violon (1858). –
Hans son Charles Wilfried de B., f. 1833,
verkar som pianist och kompositör i Paris.
A. L.

Berisslavl, stad i ryska guvern. Cherson, vid Dnjeprs
högra strand. 12,081 inv. (1897). Handel med spannmål
och trävaror.

Berja, stad i spanska provinsen Almería, vid foten
af Sierra de Gádor. 13,224 inv. (1900). Blygrufvor,
pappers- och bomullsindustri. Vinodling.

Berk., i botaniska beteckningar förkortning för
M. J. Berkeley.

Berkan l. Perkan (it. barracano), ett tvåskaftadt
tyg af gethår och ull.

Berkeley [bə̄′kli l. bā′kli]. 1. Stad i
eng. grefsk. Gloucester. 1,200 inv., som
kommun 6,277 inv. (1901). Producerar den berömda
Gloucester-osten. I B. föddes Jenner 1749, och i dess
slott (nu tillhörigt lord Fitzhardinge) mördades
Edvard II 1327. – 2. Stad i nordamerikanska staten
Kalifornien, nära San Francisco-viken, 8 km. n. om
Oakland. 13,214 inv. (1900). Där ligger Kaliforniens
universitet, grundadt i Oakland 1868 och 1873 flyttadt
till B. Det består af 9 ”colleges” i B. (college of
letters, of social sciences, of natural sciences,
of commerce, of agriculture, of mechanics, of
mining, of civil engineering samt of chemistry),
det 1875 af James Lick genom donation af 700,000
doll. grundlagda observatoriet på Mount Hamilton,
med de största instrument något observatorium eger,
samt i San Francisco Mark Hopkins Institute of
art, Hastings college of the law samt 4 medicinska
colleges. Universitetet hade året 1901–02 300 lärare
och 4,000 studenter.

Berkeley [bə̄′kli l. bā′kli], sir William, brittisk
ämbetsman, f. omkr. 1610, d. 1677, blef efter
vidsträckta resor och en tids tjänstgöring vid
Karl I:s hof 1641 utsedd till guvernör i Virginien
och anlände dit följande år. B. fasthöll envist vid
Stuartarnas sak och gaf under inbördeskriget fristad
i Virginien åt många flyende rojalister. Först 1651
nödgades han uppge kolonien åt parlamentets trupper,
men återfick efter restaurationen sitt ämbete och
bibehöll det, trots ständiga, af hans godtycke och
skoningslösa hårdhet framkallade klagomål, ända till
1676. B. var typen för en gammaldags despotisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free