Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlin, Preussens och Tyska rikets hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Tempelhofer revier samt yttre Luisenstadt, alla
vänster om Spree, samt på högra stranden Moabit,
Wedding, Oranienburger och Rosenthaler vorstadt.
B. har väl icke något vackert läge midt på den
sandiga lågslätten, men är i andra afseenden en
af Europas vackraste städer. Gatorna äro breda
och raka, delvis försedda med trädplanteringar. De
yngre stadsdelarna, särskildt åt v. och s., fyllas
af vackra, i grönska bäddade villor. De offentliga
platserna äro rymliga och regelbundna samt prydda med
ståtliga minnesvårdar. Husen äro i allmänhet välbyggda
och de många offentliga byggnaderna praktfulla. Af
dess öfver 700 gator, hvilkas sammanlagda längd
öfverstiger 464 km., är den berömdaste Unter den
linden, 1,004 m. lång, 66,6 m. bred, i hjärtat
af staden, från den innanför Brandenburger tor
liggande Pariserplatz till Fredrik den stores
präktiga ryttarstaty (af Rauch). Den är planterad
med tre rader lindar. Vid den ligga kejsar Vilhelm
I :s palats, den gamla konstakademien, kultus- och
inrikesministerierna, ryska ambassadpalatset, flera
hotell och många stora butiker. I öster fortsättes den
af Opernplatz, omgifven af universitetet, tyghuset,
kungl. biblioteket och operahuset. Därifrån leder
Schlossbrücke öfver till den stora öppna platsen
framför det kungliga slottet (Lustgarten), med
Fredrik Vilhelm III :s ryttarstaty, Altes museum,
nationalgalleriet samt den nybyggda domen (<i>Der
dom/<i>). Ett slags vidare fortsättning bildar på
norra sidan af Spree Kaiser-Wilhelmstrasse genom
de gamla stadsdelarna, öster om slottet ligger
Schlossplatz, från hvilken Kurfurstenbrücke med den
store kurfurstens staty leder till Königstrasse,
som löper parallellt med Kaiser-Wilhelmstrasse
fram till Alexanderplatz. Af de gator, som skära
Unter den linden, märkas stadens längsta gata, den
3 km. långa Friedrichstrasse, från Oranienburger
tor i norr till Belle-Allianceplatz i s., samt
Wilhelmstrasse, parallell med den förra, på sträckan
mellan Unter den linden och Leipzigerstrasse nästan
uteslutande upptagen af minister-och ambassadhotell,
bl, a. rikskanslerspalatset. Leipzigerstrasse,
som går från öster till väster mellan Dönhofsplatz
och Leipzigerplatz, är jämte Friedrichstrasse, som
den skär, den viktigaste butikgatan. Vid den ligga
riksposthuset, krigsministeriet och det preussiska
Herrenhaus. Alldeles invid Leipzigerplatz ligger
Postdamerplatz, från hvilken åt s. v. utgår den
ståtliga Potsdamerstrasse. De nya stadsdelar, som
ligga mellan denna gata, Tiergarten och zoologiska
trädgården, uppvisa den största omväxling af moderna
byggnadsstilar; bland gatorna här märkas Viktoria-,
Bellevue- och Kurfürstenstrasse. — B. har 72 torg,
många bland de större prydda med planteringar
och springbrunnar; utom de redan nämnda må påpekas
Gendarmenmarkt med två kyrkor (Französische kirche och
Neue kirche) samt mellan dem Schauspielhaus, framför
hvilket Schillers staty är rest; detta mellersta parti
af platsen kallas därför Schillerplatz. Gendarmenplatz
ligger öster om Friedrichstrasse och söder om Unter
den linden.
Af B:s <i>allmänna platser/<i> är Tiergarten den
förnämsta. Den omfattar en areal af 255 har och
är belägen söder om Spree, mellan Brandenburger
tor och staden Gharlottenburg, samt genomskäres af
Charlottenburgchaussén, en fortsättning i västlig
riktning af Unter den linden. Ursprungligen en skog,
senare en djurgård, förvandlades den af Fredrik II
till en offentlig park, som under Fredrik Vilhelm III
väsentligen fick sitt nuvarande utseende. I dess norra
del ligga riksdagshuset och nya kungl. operahuset
(förr Krolls etablissemang), framför det förra står
Bismarcks staty (af Begas), framför det senare Moltkes
(af Uphues); mellanområdet heter Königsplatz, och i
dess centrum står den år 1873 färdiga Siegessäule,
som restes till minne af segrarna i 1864, 1866 och
1870—71 års krig och är krönt af en Viktoriabild,
hvars hjässa höjer sig 61 m. öfver marken. Från
Königsplatz går åt söder Siegesallé, som kejsar
Vilhelm II under åren 1898—1901 låtit pryda med
32 marmorgrupper af brandenburgiska och preussiska
härskare och deras förnämste samtida. I Tiergarten
finnas äfven många andra bildstoder, såsom af Fredrik
Vilhelm III (af Drake 1849), af drottning Luise
(af Encke 1880), af Goethe (af Schaper 1880) och af
Lessing (af Otto Lessing 1891). Sydväst om Tiergarten
ligger den storartade zoologiska trädgården, med en
mycket stor djursamling och på samma gång berlinarnas
mest besökta sommartillflykt, med värdshus och
lekplatser för barn. I stadens omedelbara närhet
halva under de senare årtiondena anlagts åtskilliga
parker: Friedrichshain (53 har), n. ö. om staden,
Humboldthain (35 har), n. om staden, Treptower park
i s. ö. (14 har, sedan 1876) och Viktoriapark i s.,
vid Kreuzberg (sedan 1888). På Kreuzberg står sedan
1821 en 20 m. hög vård till minne af de under kriget
1813—15 fallne krigarna.
Utom de redan omnämnda eger B. ett mycket stort antal
bildstoder af berömda tyskar. Den väldigaste är det
Nationaldenkmal öfver kejsar Vilhelm I, som 22 mars
1897 aftäcktes på platsen mellan Spree och västra
slottsfasaden (Schlossfreiheit). Det är utfördt af
Begas, utom den arkitektoniska delen, hvars mästare
är G. Halmhuber. Vidare finnas vid Opernplatz statyer
af Blücher, Gneisenau, York, Bülow och Scharnhorst
samt utanför universitetet af bröderna Alexander
och Wilhelm v. Humboldt och på universitetets gård
Helmholtz’ staty, de fem sistnämnda af marmor; på
Wilhelmplatz — vid Wilhelmstrasse — stå sex hjältar
från Fredrik den stores krig, på Leipzigerplatz
grefvarna Brandenburg och Wrangel, framför
nationalgalleriet Fredrik Vilhelm IV till häst,
kejsarinnan Augusta framför kungliga biblioteket
(i marmor, af Schaper 1895), Luthersmonumentet på
Neuer markt (af Otto och Toberentz 1895), v. Stein
på Dönhofsplatz (1875), "Germania" och "Berolina"
på Alexanderplatz (1895), kejsar Fredrik II till häst
framför Kaiser-Friedrichs-museum (1904) samt en stor
mängd andra.
Af B:s byggnader är det icke många, som härstamma från
medeltiden, knappast flera än några kyrkor. B. har
58 evangeliska kyrkor och kapell (delade på 48
församlingar), 8 katolska kyrkor och 10 kapell
samt 15 kyrkor och kapell, som eljes icke tillhöra
landskyrkan; slutligen 9 synagogor. Af de evangeliska
kyrkorna leda fyra sina anor till medeltiden,
bland dem Mariakyrkan (från 13 :e årh.) vid
Neuer markt och Kaiser-Wilhelmstrasse. Från 18:e
årh. datera sig Französische kirche och Neue
kirche vid Gendarmenplatz. Mer än 20 kyrkor hafva
byggts under Vilhelm II — mest uppförda i gotisk
eller romansk stil. Den förnämsta af dessa är domen
(vid Lustgarten), som grundlades 1894 och byggts
af J. C. Raschdorff i högrenässansstil. Den är 114
m. lång, 43 m. bred och 100 m. hög;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
