Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 15-16 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlin, Preussens och Tyska rikets hufvudstad - Berlin. Befolkning - Berlin. Industri, handel och kommunikationer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggnadsmaterialet är sandsten. Den intager första platsen
bland B:s kyrkor. Af öfriga under senare tid tillkomna
vackra kyrkobyggnader må anföras Zionskirche i
förstaden Rosenthal (1866—73) och Dankeskirche på
Weddingplatz (1884), båda byggda till minne af kejsar
Vilhelm I:s räddning vid de båda mordattentaten 1861
och 1878, Heiligkreuzkirche i närheten af Blücherplatz
(1888), kejsar Vilhelms minneskyrka i närheten af
Tiergarten (1895) och kejsar Fredriks minneskyrka
(s. å.) i nordvästra delen af Tiergarten.

Det 1904 öppnade Kaiser-Friedrichs-museum och kejsar Fredrik Il:s staty.

— Bland profanbyggnader märkes i första rummet
kungl. slottet, hvars äldsta delar äro från 15:e
och 16:e århundradena, men som alldeles ombyggdes
från år 1698 af Andreas Schliüter och efter honom af
Eosander och Böhme, hvilken sistnämnde afslutade
verket 1716. Fredrik Vilhelm IV lät tillbygga
slottskapellet och terrassen mot Lustgarten, och
Vilhelm II har nyligen låtit ombygga nordvästra
flygeln. Slottet bildar en aflång fyrkant och omsluter
fyra gårdar. Fronten mot Lustgarten är 197 m., fronten
mot Schlossplatz 168 m. och sidan mot Schlossfreiheit
117 m. Slottet, hvars höjd är 32 m., har fyra
våningar. Af de fem portalerna leder den förnämsta
ut till Lustgarten och flankeras af två bronsgrupper
hästtämjare, som skänkts af kejsar Nikolaus I. Slottet
innehåller omkr. 600 rum, af hvilka riddar- eller
tronsalen, hvita salen och tafvelgalleriet äro de
förnämsta. — Midt emot slottet ligger Altes museum och
det genom en båggång därmed förenade Neues museum,
det förra byggdt 1824-28 och afsedt för målningar
och skulpturer, det senare, uppfördt 1843 -55,
för gipsaftryck, vaser, terrakottor, kopparstick
och andra samlingar. Bredvid Neues museum reser sig
nationalgalleriet, öppnadt 1876 och till det yttre
liknande ett korintiskt tempel, på en 10,7 m. hög
underbyggnad. Det innesluter taflor och plastiska verk
af nyare mästare. Många bland mästerverken särskildt
i Altes museum hafva öfverförts till det nyligen
(okt. 1904) öppnade Kaiser-Friedrichs-museum,
på en trekant mellan Spree och stadsbanan. —
Tyghuset, fullbordadt 1706, bestämdes 1877 till en
"ruhmeshalle" för brandenburg-preussiska arméns
stordåd, ombyggdes för detta ändamål i det inre
1880-83 och innehåller i nedre våningen en samling
eldvapen, som visar dessas utveckling sedan 14:e
årh., och en samling fästningsmodeller, i den
öfre våningen en vapensamling, "herrscherhalle"
(statyer af preussiska regenter sedan den store
kurfursten samt 4 väggmålningar ur Preussens
historia) och "feldherrenhalle" (kolossalbyster
af brandenburg-preussiska härförare och 13
väggmålningar). Universitetshuset var förr prins
Henriks, Fredrik II :s brors, palats och byggdes 1754—64.
— Andra mera framstående nyare offentliga byggnader
äro rådhuset (1861—70),börsen (1859—63),
Kunstgewerbemuseum (1877—81),
Museum für völkerkunde (öppnadt 1886), tekniska
högskolan i Charlottenburg v. om Tiergarten
(1878—84), krigsakademien nära Unter den linden
(1882), polispresidiet (1885-90) vid Alexanderplatz
samt i närheten af Königsplatz i nordöstra delen
af Tiergarten generalstabsbyggnaden (1871—77)
och det nya riksdagshuset (1884—94, uppfördt i
en monumental och något pompös renässansstil af
P. Wallot för en kostnad af omkr. 30 mill. mk),
riksbanken (1869—76), Abgeordnetenhaus (1893—98)
samt bland teatrarna Lessingteatern (1888) och den
praktfulla Metropolteatern (1892), för baletter och
operetter, och bland bangårdarna de stora Potsdam-
(1870—72) och Anhaltbangårdarna (1875—80), hvarjämte
en mängd ståtliga privatbyggnader, bland hvilka de
stora ölpalatsen och hotellen intaga en framstående
plats, förläna B. ett storartadt utseende, täflande
med Paris’ och Wiens.

Befolkning. B:s folkmängd har under det sista seklet
och särdeles under dess sista årtionden vuxit på ett
nästan enastående sätt. Staden räknade 1816 197,717
inv., 1849 431,566, 1871 826,341, 1880 1,122,330,
1890 1,578,794 och 1 dec. 1900 1,888,848 (däraf
omkr. 20,000 man militär). 1903 steg siffran till
omkr. 2 mill., med förstäderna 2,740,000. Den årliga
tillväxten var åren 1895—1900 2,37 proc. Sistnämnda
år svarade mot 100 män 109,1 kvinnor. S. å. föddes
26,584 gossar och 25,086 flickor (däraf inalles
1,839 dödfödda). Utom äktenskapet voro 7,722 (14,94
proc.) födda. Antalet ingångna äktenskap var 20,756,
aflidna 19,712 män och 17,537 kvinnor (inklusive
de dödfödde). Åren 1891-1900 förekommo i medeltal
pr år på 1,000 inv. 10,1 ingångna äktenskap, 29,9
födelser och 20,2 dödsfall. — Af befolkningen voro l
dec. 1900 1,590,115 (84,2 proc.) evangeliska, 188,440
(9,97 proc.) rom. katoliker, 14,209 andra kristna och
94,206 (4,88 proc.) judar. Jämte tyska talade 14,061
äfven ett annat språk, däraf 10,628 polska, och 30,187
talade uteslutande ett främmande språk. Af 1,000
inv. voro 1880 434 födda i Berlin, men 1900 blott 409.

Industri, handel och kommunikationer. Af stadens
befolkning hade år 1895 icke mindre än 52,85
proc. sin utkomst af industri, handtverk eller
byggnadsväsen. Man räknade 150,170 själfständiga
och 5,898 filialindustriföretag. Af de förra voro
1,006 större industrier (med öfver 20 arbetare
hvar); de allra största (341 med öfver 100 arbetare
hvar) tillhörde maskin- och byggnadsverksamheten,
skräddar- och textilindustrien samt produktion af
lifsmedel. Omfångsrikast var skrädderirörelsen,
som mest sysselsätter hemarbetare: till den hör
kapptillverkningen (120—150 mill. mark i årligt
produktionsvärde), tillverkningen af damkläder,
garnityrvaror, knappar, konstgjorda blommor,
hattar, linnevaror etc. Af stor betydelse är
vidare maskintillverkningen och järnindustrien,
som har sitt hufvudtillhåll i de norra stadsdelarna
(Oranienburger vorstadt, Wedding, Moabit), i sydöstra
delen af B. samt i förstäderna (Oberschöneweide,
Tegel etc.). Ansenlig är tillverkningen af järnvägs-
och andra vagnar, symaskiner, stålfjädrar, kassaskåp,
elektriska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>