- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
33-34

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bermuda-båt, äfven kallad Mudian l. Mugian, sjöv., på Bermuda-öarna bruklig enmastad båt - Bermuda-gräs, bot. Se Cynodon - Bermudas, en äldre, mindre riktig form för Bermuda (se d. o.) - Bermuda-segel. Se Bermuda-båt - Bermudez, stat i sydamerikanska republiken Venezuela - Bern, namnet på Verona i gamla tyska och nordiska sånger - Bern (fr. Berne). 1. Den folkrikaste och näst största kantonen i Schweiz - Bern. 2. Hufvudstad i kantonen af samma namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och klyfvaren (förseglet) mycket liten. Det påstås,
att inga båtar "ligga så nära vinden" eller kryssa
så väl i lugnt vatten som Bermuda-båten,
illustration placeholder

och den är så styf, att den icke kan kantra. På senare
tider förekomma ofta i Sverige, såväl på båtar som på
isjakter, dylika s. k. "bermuda-segel", hvilka stundom
få den oriktiga benämningen af "latinsegel". Ett
dylikt litet segel föres ibland på en liten mast
längst akterut i båten och kallas då bermuda-jack. Jfr
Houari.
R. N.*

Bermuda-gräs, bot. Se
Cynodon.

Bermudas, en äldre, mindre riktig form för Bermuda
(se d. o.).

Bermuda-segel. Se Bermuda-båt.

Bermudez, stat i sydamerikanska republiken Venezuela,
bildad 1881 af de forna staterna Barcelona, Cumaná,
Maturin och Nueva Esparta, mellan Karibiska och
Atlantiska hafvet i n. och Orinoco i s. Areal 83,532
kvkm. 322,518 inv. (1894). Kusten bildar tvenne
stora halföar: Pariahalfön, som med ön Trinidad
omsluter Pariaviken, och halfön Àraya, som bildar
Cariacoviken. Produkter: kakao, kaffe, tobak, bomull,
indigo, färgträ och boskap. Hufvudstad är Barcelona.

Bern, namnet på Verona i gamla tyska
och nordiska sånger, östgöternas konung Teoderik kallas i dessa
sånger "Didrik af Bern". Se Didrikssagan.

Bern (fr. Berne). 1. Den folkrikaste och näst
Graubünden största kantonen i Schweiz. 6,888
kvkm. 589,433 inv., 85 på 1 kvkm. (1900). B. gränsar
i n. till Elsass, Basel och Solothurn; i ö. till
Aargau, Luzern, Unterwalden och Uri; i s. till
Wallis; i v. till Pays de Vaud (Waadt), Freiburg,
Neufchâtel och det franska depart. Doubs. Kantonen
delas af floden Aar i två hufvuddelar. Den norra
genomskäres af förgreningar från Jura-bergen, men
har äfven stora slätter; den södra delen däremot,
kallad Berner-Oberland, är i allmänhet ett högland,
som bildas af Bern-alperna. Dock förekomma äfven många
natursköna och bördiga dalar, bland hvilka märkas:
längst i ö. Haslidalen (se d. o.) kring Aars öfre
lopp, med det vackra vattenfallet Handeck; den trånga
Lauterbrunnendalen, där en biflod till Aar bildar det
berömda vattenfallet vid Staubbach; Interlakendalen
vid Brienz-sjön. – Till slättlandet höra Ober-Aargau
(omkring Langenthal), Mittelland (omkring Bern) och
Seeland (omkring Biel-sjön). – Hufvudfloden är Aar,
som upptager en mängd bifloder, de största Zihl från
Biel-sjön och Emme, som genomflyter Emmedalen.
–Bland sjöarna
äro de betydligaste Brienz- och Thun-sjöarna,
som genomflytas af Aar, samt Biel-sjön och, vid
nordvästra gränsen, Neufchâtel-sjön. Till följd
af landets olika höjd öfver hafvet äro klimatet
och jordmånen mycket växlande. På höglandet
vinnlägga sig invånarna mest om boskapsskötsel och
ostberedning (Emmedalen); på slätterna och i dalarna
utgöra jordbruk samt lin-, frukt- och vinodling
hufvudnäringarna. Af ytan äro 78,15 proc. eller
5,369 kvkm. produktivt land, däraf 1,518 kvkm. skog,
3.845 åker, äng och beten samt 6,3 vinland. Af den
öfriga arealen upptagas 288,5 kvkm. af glaciärer. Mest
odlas råg, hvete och hafre samt potatis. 1899 var
skörden 815,225 deciton spannmål, 4,4 mill. deciton
rotfrukter, 2,800 deciton hampa, 299 deciton tobak,
151,000 deciton frukt och 21,966 hl. vin samt 10
mill. deciton foder. 1901 funnos 34,568 hästar,
293,906 nötkreatur, 137,745 svin, 34,393 får,
68,481 getter. Den årliga mjölkproduktionen är
öfver 3,55 mill. hl., ostproduktionen 112,000
deciton (Emmedalsost). Bergsbruket lämnar c:a
120,000 ton järnmalm, eljest blott sandsten,
skiffer, gips etc. Bland industrigrenar märkas:
träsnideri, halmflätning, linne-, siden- och
bomulls-manufakturer, järn- och glastillverkning
samt, i nordvästra delen, förfärdigandet af ur. – Af
befolkningen voro 1900 506,837 protestanter och 81,162
katoliker. Modersmålet var 1888 (senaste uppgift)
för 449,668 tyska, för 85,319 franska och för 1,243
italienska. – För upplysningen är sörjdt genom ett
synnerligt väl utveckladt folkskoleväsen, fackskolor
af olika slag samt ett universitet i staden Bern. –
Författningen af 4 juni 1893 stadgar obligatoriskt
referendum. Tyska och franska äro landets officiella
språk. Den högsta myndigheten utöfvar "stora rådet",
såsom representationen kallas. Ett regeringsråd af
9 medlemmar utöfvar den verkställande makten.

2. Hufvudstad i kantonen af samma namn och sedan
1848 säte för den schweiziska centralregeringen
och förbundsförsamlingen. 114,226 inv. (1902), till
största delen protestanter. B., som är beläget på en
halfö i floden Aar, 545 m. ö. h., är en af Schweiz’
mest välbyggda städer, med raka, breda gator samt
en mängd springbrunnar. Många husrader äro försedda
med arkader. Märkliga byggnader äro: katedralkyrkan
("münstern"), uppförd i gotisk stil 1421–1502, med ett
100 m. högt torn; Helgeandskyrkan; förbundspalatset,
fullbordadt 1857; det nya förbundspalatset
(fullbordadt 1891), till storlek och stil mycket
likt det äldre; mellan båda har uppförts en väldig
kupolbyggnad, edsförbundets parlament; konstmuseum
(1879), naturhistoriskt museum (1881), kantonens
nya militäranstalter (tyghus, förvaltningsbyggnad,
ridbanor, kaserner, 1874–78) samt dårvårdsanstalten
Waldau, 3 km. n. ö. om staden. Universitetet,
inrättadt 1834 (med 5 fakulteter, däraf 2 teologiska),
har omkr. 1,000 studerande och ett bibliotek
af omkr. 35,000 bd. Med detsamma är förenad en
veterinärskola. Stadsbiblioteket, som till 1885
tillika var universitetsbibliotek, har omkr. 80,000
bd. Dessutom finnes där "nationalsällskapets"
bibliotek på närmare 500,000 bd. Rådhuset är
en sengotisk byggnad från 15:e årh.; bland andra
sevärdheter märkes ett klocktorn (zeitglockenthurm),
med ett märkvärdigt urverk. På platsen framför
münstern finnas en minnesvård öfver slaget vid Laupen
och en annan öfver stadens grundläggare, hertig


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free