Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besenval. 2. Pierre Victor de B., baron, fransk militär och hofman - Besett. Se Chrozophora - Besiffring (Generalbas-skrift), mus., en öfver basnoten an bragt sifferbeteckning - Besigheim, stad i konungariket Württemberg - Bésigue l. Bézigue, fr., ett kortspel - Besika-viken, vik på nordvästra kusten af Mindre Asien - Besiktning, metodisk och legal undersökning af någots eller någons materiella beskaffenhet - Besiktnings-instrument, skriftlig affattning af en besiktnings resultat - Besiktningsrustmästare. Se Rustmästare - Besittning, jur., faktisk rådighet öfver ting eller rättighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erkänts för äkta, men äro det utan tvifvel. B. ger
i dem en ganska ofördelaktig teckning af Marie
Antoinette, hvilket anses hafva berott därpå, att
hon tillbakavisat hans alltför stora närgångenhet.
Besett. Se Chrozophora.
Besiffring (Generalbas-skrift), mus., en öfver
basnoten an bragt sifferbeteckning, som antyder
hvilka intervall till densamma skola spelas. Om
t. ex. basnoten är d och öfver den står 4/3, så skall
jämte d spelas dess ters och kvart, d. v. s. f g
(antaget att tonarten är c dur). Går ackordet utom
tonarten, så antydes hvarje intervalls höjning eller
sänkning genom "j}, t? eller [j framför motsvarande
siffra (i st. f. j} användes äfven ett streck
tvärs igenom siffran). Alltså betyder t. ex. |?J,
anbragt ofvanför noten c, att ackordet cgb skall
anslås. Många förkortningar användas: så betecknas
treklangen genom ingen besiffring; sextackordet, 6/3,
endast genom siffran
6; septim-ackordet, 7/5/3, genom 7; non-ackordet, 9/7/5/3,
genom 9 o. s. v. För allt detta äfvensom för de
invecklade beteckningarna för förhållningar,
växelnoter m. m. kan här icke närmare
redogöras. Generalbasskriften, som uppgifvits vara
införd af Viadana (omkr. 1600), men fanns redan förut,
nyttjades (till besparing af tid och rum) allmänt
i äldre kyrkokompositioner äfvensom i recitativen
till operor och oratorier. För mera invecklade
ackordförbindelser blir den lätt otillräcklig och
otydlig samt har därför i nyare tid kommit ur bruk.
A. L.
Besigheim [-hajm], stad i konungariket Württemberg,
Neckarkretsen, på en bergsrygg mellan Neckar
och Enz, som mötas nedanför staden. 3,065
inv. (1900). Trikå- och oljefabrikation, sågverk,
vinodling.
– Kejsar Probus skall hafva byggt Castrum
Valerianum, där B. nu ligger. B. kom 1595 till
Württemberg. Dess borg förstördes af fransmännen
1693.
Bésigue l. Bézigue [-si’g], fr., ett kortspel,
som från Poitou kom till Paris och på 1700-talet
var mycket omtyckt vid franska hofvet, men föll i
glömska, tills det återigen sedan 1870 har vunnit
spridning i flere länder. Det spelas lämpligast af 2
personer, med två hopblandade piket-lekar, upp till
1,000 poäng. Hvardera spelaren får i gifningen 8
kort, därefter upplägges trumf, återstoden bildar
talongen, och af denna taga de spelande ett kort
efter hvarje stick. 4 äss gälla 100, fyra kungar
80 o. s. v., spaderdam och ruterknekt tillsammans
utgöra "bésigue" (40 poäng), bägge spaderdamerna
jämte bägge ruterknektarna "dubbel bésigue"
(500 poäng). Trumffärgens äss och "målare" ihop
gälla 250. Vinsten markeras med tre visare på
urtafleformade register, å hvilkas baksida finnes
angifven poängberäkningen. Jfr Wilson, "Illustrerad
spelbok" (1888).
Besika-viken, vik på nordvästra
kusten af Mindre Asien, midt emot ön Tenedos, s. om
ingången till Dardanellsundet, station för engelska
observationsflottan vid kriserna i den orientaliska
frågan 1853–54 och 1877–78.
Besiktning, metodisk och legal undersökning af
någots eller någons materiella beskaffenhet. Om
besiktning af hus, egor och boställen (laga syn,
af- och tillträdessyn) se Byggnadsskyldighet, Ekonomisk
besiktning och Husesyn.
– Inom handelsvärlden måste ofta företagas besiktning
af varor, antingen för att utröna deras kvalitet
eller för att bedöma, om de tagit skada af eldsvåda,
strandning o. s. v. eller till följd af
vårdslöshet vid försändelse och lossning. För att
afgifva utlåtande om kvalitet, skadeersättning
o. d. anlitas sakkunniga och opartiska personer,
s. k. besiktningsmän eller värderingsmän; i orter
med lifligare handel pläga sådana vara tillsatta
med allmänt uppdrag. I Norge verkställer sjörätten
(bestående af en lagkunnig och två sakkunniga
ledamöter) besiktning af både fartyg och varor. –
Vid inmönstring af soldater och värnpliktiga företages
kroppslig besiktning å dem. Om föreskrifven besiktning
af prostituerade kvinnor se Prostitution. – Om
medikolegala besiktningar se Likbesiktning och
Rättsmedicinsk undersökning.
Besiktnings-instrument, skriftlig affattning af en
besiktnings resultat.
Besiktningsrustmästare. Se Rustmästare.
Besittning, jur., faktisk rådighet öfver ting
eller rättighet, grundlägger i denna sin egenskap
rättigheter och förty utan villkor, att den
själf har sin grund i särskild rättighet. Af
besittningen följer sålunda rättsskydd
mot egenmäktigt häfvande eller störande af
besittningsförhållandet. Besittningshafvaren eger
nämligen dels att med egen makt värja sig däremot,
dels att under vissa förutsättningar likaledes
med egen makt återtaga det honom afhända, dels
att till besittningsförhållandets återställande
erhålla handräckning af myndighet och dels att,
då besittningen tillfälligtvis störts, men fara
är att sådant ånyo skall ske, få häremot nedlagdt
myndighets förbud. I mån som besittningshafvaren
behörigen tager saken i sin egen hand, är, så
snart han ej öfverskrider lagstadgade gränser,
hans åtgärd straffri. Vänder han sig åter till laga
myndighet, har denna ej att fästa afseende vid andra
motpartens invändningar än påståenden, att sökanden
saknat besittning eller själf kommit därtill genom
egenmäktigt förfarande mot svaranden eller någon
dennes fångesman. Det förekommer alltså särskild
besittningstvist, skild från tvist på rättslig grund,
men också besittning, hvilken såsom olaga ej åtnjuter
rättsskydd. Besittningstvist är för öfrigt ej hinder
för samtidigt anställande af tvist på rättslig
grund; och om i denna senare tvist det förr kommit
till afgörande än i den förra och domen utfallit
till förmån för svaranden i besittningstvisten,
är den däri förda talan också att af visa. – För
den svenska rättens del äro i ämnet att beakta
strafflagens kap. 5 § 7 mom. 2 och §§ 9–11 samt
kap. 10 § 20, promulgationslagen till strafflagen §
16, mom. 6–8, utsökningslagen §§ 145–147, 157 och 161,
handelsbalken kap. 12 § 11, byggningabalken kap. 10 §
6 och jordabalken kap. 18 § 1. Lagrummen återgifva
i det stora hela förestående, från den romerska
rätten hämtade och för den moderna rätten gemensamma
hufvudregler. Delvis ålderdomliga, stå dock lagrummen
ej i full öfverensstämmelse med hvarandra samt gifva
både mera och mindre, än som i allmänhet anses böra
följa af laga besittningsskydd. Detsamma kan sägas om
rättspraxis, som på flera väsentliga punkter afviker
från lagen, men i sin sträfvan att anpassa sig efter
gängse rättsåskådning dels stannat under målet och
dels skjutit däröfver. Särskildt för svensk rätt
gäller sålunda följande. Äfven med våld å person må
besittningshafvare värja sig i sin besittning,
så ock i omedelbart sammanhang med dess beröfvande
åter försätta sig däri ("å bar gärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
