Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskowska skolan, ett läroverk för gossar i Stockholm - Beskrifvande geometri l. Deskriptiv geometri. Se Geometri - Besksöta l. Kvesved, bot. farm., en klättrande, spenslig buske, Solanum dulcamara L. - Beskt te. Se Te - Beskällare, benämning på hingst som användes till betäckning - Beskällarsjuka, veter. Sjukdomsprocess hos hästar - Beskärning, trädg. Se Trädgård - Beslag. 1. Fys. och kem. Ett tunt lager af något ämne, som utfällt sig - Beslag. 2. Jur. En tjänsteman sätter sig i besittning af gods - Beslag. 3. Veter. Se Hofbeslag - Beslag. 4. Tekn. De metalldelar, som anbringas å inredning och möbler - Beslagarandel. Se Beslagare - Beslagare, tjänsteman, som verkställer beslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slöjdundervisning i skolans nedre klasser i
hufvudsaklig anslutning till Näässystemet. Länge
utgjorde latinet vid denna skola grundvalen för
språkbildningen. Höstterminen 1886 infördes för de
båda sista årsklasserna en reallinje, och från och
med hösten 1896 hafva skilda bildningslinjer varit
anordnade från och med 5:e klassen. 1891 infördes för
undervisningen i moderna språk den s. k. imitativa
metoden, särskildt för tyska språket, hvilket intagit
latinets ställning såsom begynnelsespråk.
Beskrifvande geometri l. Deskriptiv geometri. Se
Geometri.
Besksöta l. Kvesved, bot. farm., är namnet
på en klättrande, spenslig buske, Solanum
dulcamara L. (fam. Solanacecæ), som växer i
hela Europa, företrädesvis å fuktiga och något
skuggiga ställen. Blommorna, som sitta i glesa
knippen, äro hjulformiga, med mörkt violetta
krönflikar. Ståndarknapparna bilda en gul
pelare, som bjärt afsticker mot kronflikarnas
färg. Frukten är ett rödt, ovalt, hängande,
saftigt bär med många frön. – De på eftervintern
eller tidigt på våren insamlade unga grenarna
från föregående år utgöra (torkade) den förr
officinella drog, som i de nordiska ländernas
farmakopéer kallades kvesveds-stänglar (stipites
dulcamaræ). De färska stänglarna ha en vidrig
lukt, som saknas hos den torkade drogen. Smaken är
först besk, synnerligast hos barken, och efteråt
söt, hvaraf namnet "besksöta". Drogen innehåller
förnämligast i det gröna barklagret alkaloiden
solanin, som, då drogen gifves i stora doser,
medför en narkotisk verkan. Enligt gammalt bruk ingå
kvesveds-stänglar i åtskilliga numera obrukliga
dekokter eller liknande beredningar, som gåfvos
såsom svettdrifvande och urindrifvande medel
mot kronisk reumatism och gikt. Jfr Solanin.
O. T. S. (G. L–m.)
Beskt te. Se Te.
Beskällare (ty. beschäler, af fhty. scelo,
afvelshingst), benämning på hingst, som användes
till betäckning, i motsats till hingst, som nyttjas
endast såsom dragare eller till ridt. Jfr Stuteri.
Beskällarsjuka, veter.
Elakartad beskällarsjuka är en hos hingstar och ston förekommande
sjukdomsprocess, som – såvidt kändt är – aldrig
förekommit i Sverige och som i våra dagar uppträder
i Ungern, södra Ryssland och Turkiet till ringa
utbredning samt i Algeriet mera allmänt. Sjukdomen
yttrar sig genom ansvällning af de yttre könsdelarna
jämte blödningar och sår i dessa delar, hvarefter
inställa sig stark känslighet i njurtrakten, smärre
knölar i huden, afmagring af korsets och lårens
muskler samt lamhet i bakdelen. Lidandet kan fortgå
i flera månader och slutar alltid med döden.
Orsaken till sjukdomen är en i de röda blodkropparna
förekommande art af infusionsdjur, Trypanosoma
equiperdum, som genom något slag af mygg införts
i blodet.
En annan sjukdom i de yttre könsdelarna hos hingstar
och ston samt hos tjurar och kor har man kallat
godartad beskällarsjuka. Den förekommer sällan,
och den uppträder med blåsutslag å hanlemmen och
i skidan, hvarefter smärre sår uppkomma å dessa
ställen. Sjukdomen förlöper mycket lindrigt,
och djuren återställas efter en kort tid. Orsaken
till utslaget är ett smittämne, hvars natur icke är
närmare bestämdt. Till förekommande af sjukdomens
utbredning afskiljas de sjuka djuren från de friska,
och de förra må hafva egen skötare, som ej får hafva
beröring med friska kreatur af samma slag eller med
redskap, som skola användas för dem. Till behandling
af de angripna kroppsdelarna kan användas något
lindrigt desinfekterande medel, t. ex. kresolsåpa
upplöst i vatten l: 50. C. A. L.
Beskärning, trädg. Se Trädgård.
Beslag. 1. Fys. och kem. Ett tunt lager af något ämne,
som utfällt sig ur det omgifvande mediet på ytan af
en kropp. Jfr Beslå sig. B. B.’
2. Jur. Den åtgärd, hvarigenom en tjänsteman
sätter sig i besittning af gods, som anses vara genom
brott förverkadt. Jfr Konfiskera och Kvarstad.
3. Veter. Se Hofbeslag.
4. Tekn. Inom byggnads- och möbelsnickeriet
gemensam benämning på de metalldelar, som
anbringas å inredning och möbler i konstruktivt och
dekorativt syfte (se vidstående illustr.).
I inskränkt mening begagnas ordet om
sådana metalldelar, som fordras för att en
dörr, ett fönster eller en kakelugn skall kunna
funktionera, alltså för dörrar gångjärn, lås och
reglar; för fönster gångjärn, vinkeljärn, hakar,
spanjolett- eller regelstänger; för kakelugnar
luckor, ventiler och spjäll. Snickaren säges
"beslå" en dörr, då han förser den med ofvannämnda
tillbehör.
Beslagarandel. Se Beslagare.
Beslagare, tjänsteman, som verkställer beslag
(se Beslag, jur.). – Beslagar-andel kallas en för
beslagare genom tullverkets tjäustgöringsreglemente
fastställd belöning för upptäckten af olofligt
infördt gods. Denna belöning utgår f. n. med 3/4
af det förbrutna godsets och forslingsredskapens värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
