- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
125-126

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskrifvande geometri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. å.). Bland hans många studier af det nakna märkes
Féerie intime (1901). Spansk dans, Hästmarknad och
Ponnyer i solsken (världsutställningen 1900) gifva
prof på hans liffulla skisseringskonst och på hans
mångsidighet.

Äfven på det dekorativa området har B. visat
en glänsande begåfning. I École de pharmacie
har han målat Fantasier öfver världsrymden
med djärfva uppslag, ljus och glad färgskala
och förträfflig dekorativ hållning. I Hotel de
Ville finns hans originella Allegori öfver Paris
och i första arrondissemangets mairie de vackra
allegorierna öfver lifvets morgon, middag och
afton. B. har med rätta blifvit kallad "den
störste färgvirtuos, som den moderna konsten
alstrat". Representerad i Luxembourgmuseet. I
Göteborgs museum (Fürstenbergs samling) finns af
honom en akvarell, kallad Vid stranden (1889). - Hans
hustru, Charlotte Gabrielle B ., är bildhuggarinna.
G–g N.

Besoar, vanligare Bezoar (se d. o.).


Besoeki, [besoki], nederländskt residentskap i
östligaste Java, har med det forna residentskapet
Banjoewangi en areal af 9,656 kvkm., med 743,352
inv. (1895), däraf 1,382 européer; för öfrigt
härstamma de mest från invandrade madureser. Landet
är mestadels bergigt (högsta toppen är Raoeng,
3,330 m.). Hufvudprodukter äro ris, kaffe
och socker. Hufvudstaden Bondowoso ligger vid
Madoera-sundet.

Besoldning. Se Sold .

Besoldningsryttare kallades på Gustaf I:s och hans
söners tid värfvadt, med årslön, foderpenningar och
borgläger (inkvartering) aflönadt rytteri. Beväpning,
utrustning och hästar höllo dessa ryttare sig, med
nedannämnda undantag, själfva. För tjänstehästarna,
hvilkas antal för en ryttare växlade från 1
till 6, erhöllo ryttarna foderpenningar, visst
för hvarje häst. Den egentliga skillnaden mellan
besoldningsryttarna och det öfriga inhemska rytteriet
bestod i rekryteringssättet samt däri, att de förre
ständigt underhöllos af staten, då däremot det
senare endast erhöll årslön och för öfrigt måste
"försörja sig själf, så länge det låg hemma i landet
och icke var uppbådadt till någon tjänstgöring". –
"Bland besoldningsryttarna märkas lifvakten till häst,
eller hoffanan (gårdsfanan), hingstridare och
drabanter " samt möjligen en under Karl IX :s sista
regeringsår uppsatt fana dragoner . Hingstridarna,
till en början ett slags lifvakt, förlades senare i
borgläger å slotten och kungsgårdarna, där de redo
de hästar, som till betydligt antal underhöllos
på konungens stall. Efter sin beväpning indelades
hingstridarna i blanka och svarta , fördelade i hvar
sin fana. Ur konungens rustkammare lämnades dem
till fritt nyttjande "harnesk, sadlar, hindertyg
och rör", hvarjämte de voro beridna på konungens
hästar. Genom Johan III:s bestämmelser samt ordnandet
af det inhemska rytteriets aflöning under Karl IX
förvandlades småningom besoldningsryttarna till
indelt rytteri enligt det äldre indelningsverket .
G. U.*

Besparingar å hufvudtitlarna kallas sådana
behållningar å de beräknade statsutgifterna, som
uppstå t. ex. vid vakanser, då endast en del af lönen
utgår till den tjänstförrättande. Dylika besparingar
sammanföras efter hufvudtitlarna och disponeras olika
efter anslagens olika natur. De å ett reservationsanslag
möjligen uppkomna behållningarna få disponeras
endast för sådana ändamål, som afsågos med detta
särskilda anslag, och ej för andra afdelningar af
hufvudtiteln. Besparingar å de s. k. förslagsanslagen
skola ställas nästkommande års statsreglering till
godo. Öfver besparingarna å de fasta anslagen får
konungen förfoga till statsbehof, som falla inom
den hufvudtitel, till hvilken det anslag hör, å
hvilket besparingen gjorts. Genom en skrifvelse af
12 maj 1841, hvars grundlagsenlighet dock icke är
höjd öfver allt tvifvel, har riksdagen emellertid
såtillvida gjort en inskränkning i denna k. m:ts
rätt, att dylika besparingar finge användas
endast till sådana af riksdagen ej pröfvade
behof, som vore på en gång af nödvändigheten
påkallade och af tillfällig karaktär, däremot ej
till bestridande af årliga löner och arfvoden.
O. V.

Besparingsbrännare. Se Gas .

Besparingsskog, skogsh., en benämning på de
vid storskifte afsatta sockenallmänningarna inom
Kopparbergs, Gäfleborgs, Västerbottens och Norrbottens
län. Se Allmänning . F. L.

Besprutning, trädg. Med vissa vätskor företages
numera rätt allmänt i trädgårdar besprutning för
att skydda växter antingen mot svampsjukdomar
eller mot angrepp af skadliga insekter. Till skydd
mot parasitsvampar användes bordeaux-vätska (se
d. o.) eller andra kopparhaltiga besprutningsmedel,
i vårt land hufvudsakligen för att bekämpa fruktskorf
(se Fusicladium ) på äpple- och päronträd. Mot insekter
med bitande mundelar, som angripa trädgårdsväxternas
blad, blommor eller frukter, begagnas besprutning
med arsenikhaltiga vätskor (vanligen en blandning af
kejsargrönt och kalk i vatten). Genom besprutningen
öfverdragas bladen med en tunn beläggning af giftet,
hvaraf insekterna, t. ex. larver af frostfjäril
och krusbärstekel, dödas. Mot insekter med sugande
mundelar, såsom bladlöss, hvilka ej skadas af
arsenikgiftet, användes besprutning med andra
medel, t. ex. kvassiadekokt, fotogenemulsion,
tobaksvatten, såplut o. s. v. Insekter, som
träffas af dessa vätskor, dö på kort tid.
C. G. D.

Bess., i botaniska beteckningar förkortning för
S. I. G. W. Besser, tysk-österrikisk botanist,
f. 1784, d. 1842.

Bessarabien ( Besarabien ), ryskt guvernement,
begränsas i n. och ö. af Dnjestr och Svarta hafvet
och i v. af Prut. 45,632 kvkm. Den norra delen är
skogbeväxt och lågbergig (Karpaterna), den södra
utgöres af trädlösa stäpper (Budsjakstäppen). Somrarna
äro heta och vintrarna kalla; årets medeltemperatur
är 9,7°. I norra delen är åkerbruket väl utveckladt,
längst i söder finnas hufvudsakligen betesmarker,
den mellersta delen är täckt af ansenliga
skogar. Åkerbruk – mest hvete och majs – samt
boskapsskötsel äro hufvudnäringarna. Utom svin, getter
och bufflar finnas omkr. 312,000 hästar, 800,000
nötkreatur och 2 mill. får. Af mineral fås salt,
salpeter och marmor. Industrien är afsedd blott för
lokala behof. Handeln är mest i judars och armeniers
händer. Invånarnas antal var 1897 1,933,436 (42 på
1 kvkm.), däraf omkring hälften består af moldauer,
för öfrigt ryssar (mest rutener och lillryssar),
bulgarer, greker, armenier, judar, tatarer, zigenare
och tyska kolonister, som lefva i 27 kolonier i
kretsen Akerman. B. styres af en civilguvernör och
är deladt i 8 kretsar. Hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free