- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
157-158

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betesgröe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betingsknekt (a) och en betingstryckare (b) med
erforderlig klädsel af järn. En dylik beting finnes på
hvardera sidan om fartygets midtlinje. Betingsknekten
är en upprättstående träpjäs, hvilken med sin öfversta
ända räcker något upp öfver det
däck, hvarpå betingen är uppförd, samt med
sin understa ända ned till närmast underliggande
däck. Betingsknektens öfre del är fogad till akterkant
af någon däcksbalk i det öfre däcket; dess understa
ända däremot till förkant af närmaste däcksbalk i det
undre däcket. Till stöd för betingsknekten lägges
på förkant af densamma en betingstryckare, hvilken
sträcker sig utåt det öfre däcket, öfver hvars balkar
tryckarens , underkant "bröstas". Betingsknektens
öfversta ända, eller hufvud (c), är försedd med
en klädsel af gjutet järn. Genom denna klädsel
och betingsknekten sitta i tvärskeppsriktning
två bultar, hvilkas på betingens bordvartssida
utskjutande ändar hafva en tillplattad och något
uppåtböjd form. Dessa, som kallas horn, tjäna att
uppbära kättingen. Ibland förekomma betingsknektar
helt af gjutjärn, som fästas till däcket medelst
en rundt betingens underkant uppgjuten fläns. –
Ett annat slags beting är så anordnad, att tvenne på
ofvan beskrifna sätt och på ömse sidor om fartygets
midtlinje midtför hvarandra stående betingsknektar
med tillhörande tryckare äro förenade med en
tvärbeting (d) af sådan längd, att dess ändar
räcka något bordvarts om betingsknektarna. Såväl
betingsknektarnas hufvud som tvärbetingen äro
försedda med erforderlig järnklädsel. Figuren
visar, huru ankarkättingen i detta fall "lägges
till betings" eller "betas". Jfr Bråspel.
R. N.*

Betingsarbete. Se Arbetsbeting.

Betingsknekt. Se Beting, skpsb.

Beting-stoppare, sjöv. Se Stoppare.

Betingstryckare. Se Beting, skpsb.

Bêtise [betis], fr. Se Bête.

Betjänte, betjäningen vid ett allmänt verk. –
Kronobetjänte, länsmän och fjärdingsmän. Fordom
hade ordet betjänte en mera vidsträckt bemärkelse. Så
t. ex. omfattade benämningen kongl. m:ts betjänte
samtlige tjänstemännen i ett kollegium, med undantag
af president och ledamöter. Ännu i 1686 års kyrkolag
och i äldre skolordningar kallas präster, organister
och klockare kyrkobetjänte samt akademiernas,
gymnasiernas och skolornas lärare akademie-,
gymnasie
- och skole-betjänte. –
Stadsbetjänte, personalen vid rådstufvan. –
Revisions-betjänte, tjänstemän i ett revisions-kontor. –
Adels-betjänte, gårdsfogdar o. d. å adelsgods.
Kbg.

Betlehem (hebr., "brödhus"). 1. Stad i Palestina,
7 km. s. om Jerusalem. Därifrån härstammade
Juda stams förnämste män, Isai (1 Sam. 16: 1,
18), Joab, Abisai, Asahel m. fl. I B. föddes konung
David (hvarför det också kallas "Davids stad") och
Jesus Kristus. I närheten hade patriarken

illustration placeholder
Utsikt till Betlehem.


illustration placeholder
Den fästningslika klosterbyggnaden i Betlehem.


Jakobs hustru Rakel dött. Öfver en grotta,
där enligt sägnen Jesus föddes, står nu en kyrka,
invigd åt jungfru Maria och ursprungligen byggd
af kejsar Konstantin den store år 330. I en annan
grotta skall den helige Hieronymus hafva författat
bibelöfversättningen Vulgata. Äfven förmäles, att både
han och kyrkofadern Eusebius äro där begrafna. Staden
kallas nu Bēt Lachem och bebos af omkr. 8,000 inv.,
mest grekiska, armeniska och latinska kristna. Där
finns en fästningslik klosterbyggnad, omfattande tre
kloster. Trakten är ganska fruktbar.

2. Ort i Sebulons stamområde (Jos. 19: 15), det
nuv. Bēt Lachm mellan Nasaret och Haifa. E. S–e.

3. Stad i Pennsylvania. Se Bethlehem.

Betlehemiter, namn på flera katolska
ordnar.
1. I 13:e årh:s midt funnos i Cambridge engelska
betlehemiter, klädda i dominikansk dräkt och med
en röd femuddig stjärna på bröstet, till erinran om
den stjärna, som efter Jesu födelse stannade öfver
Betlehem.

2. I 15:e årh. stiftade Pius II (1459) till skydd
mot turkarnas anfall <sp>Heliga Marias af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free