- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
165-166

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betodling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och styrkan hos dylik betong anses utgöra 25–30
proc. af styrkan hos stampbetong med motsvarande
bruksblandning.

Tillverkningen af betong, d. v. s. blandningen af
densamma, kan ske för hand eller med maskin, hvilken
senare metod börjar att få allt större användning,
särskildt vid mera omfattande arbeten. Under den
första tidsperioden efter sin tillverkning har
betongen den olägenheten att vara känslig för
påverkan af låg temperatur och rinnande vatten samt
att menligt påverkas af frätande syror o. d. Äro
dessa påverkningar undanröjda, har den däremot visat
sig med tiden blifva en allt hårdare och starkare
stenmassa. Den har sin förnämsta användning till
grundläggningar, bassänger och dylika arbeten,
som icke äro direkt utsatta för fria luften och dess
temperaturvariationer, hvilka inverka ogynsamt på dess
bestånd. Arbeten af betong hafva äfven blifvit använda
som fasadbeklädnad å husbyggnader m. m., men hafva där
icke visat sig ega nöjaktig varaktighet på grund af
betongens volymsförändring med temperaturen. Se vidare
"Der portlandcement und seine anwendungen im bauwesen"
(1899) och "Om betong och dess användning" (i Väg- och
vattenbyggnadskårens minnesskrift, 1904). Jfr Armerad
betong
och Betongfundament.
P. Ax. L.

Om betongens stora betydelse för den moderna
fästningsbyggnadskonsten se Fästning.

Betongbro. Se Bro.

Betongfundament, tekn., grundläggningen för
en byggnad, bropelare e. d., utförd af betong på
undervarande grundval. Härvid kunna tvenne metoder
komma till användning. Antingen kan 1) fundamentet
utbredas å en undervarande mark af grus o. d. eller
pålning i lera och liknande, hvarvid belastningen
uppbäres af den naturliga eller på konstgjord
väg förstärkta grundvalen, genom en betongbädd af
erforderlig utsträckning utlagd öfver det hela; 2)
eller också kan fundamentet bestå af ett system
af pelare, uppbärande hvalf under ofvanvarande
byggnad. Pelarna neddragas då till berg eller mark
af erforderlig bärighet.

Dylika grundläggningsarbeten hafva fått rätt stor
användning äfven i vårt land. Sålunda är det nya
central posthuset i Stockholm uppfördt å betonghvalf
på betongpelare, neddragna till det fasta berget,
hvaremot för den nya Dramatiska teaterns byggnad
vid Nybroplan en stor del af grunden uppföres å
betongbäddar på pålning. För den nya operabyggnaden
i Stockholm äro båda metoderna tillämpade, så att
systemet med pelare och hvalf användts, där berget
träffats på relativt mindre djup, men systemet med
betongbädd å pålning begagnats för de större djupen
vid byggnadens västra parti.
P. Ax. L.

Betongpåle, tekn. Vid grundläggningsarbeten har
man på senare tiden börjat använda pålar, gjorda
af betong med järninlägg, för att ersätta vanliga
träpålar, särskildt på sådana ställen, där marken
ej är tillräckligt vattendränkt och träpålar således
icke med fördel kunna användas.
P. Ax. L.

Betonica L., bot. farm., ett släkte bland
labiaterna. Blommornas kransar äro gyttrade till ett
ax med äggrunda skärmar. B. offcinalis L., humlesuga,
förekommer i hela Europa, upp till Skåne. Rot,
blad och blommor voro förr officinella och nyttjades
mot hvarjehanda krämpor. De, ansågos af vidskepelsen
äfven ega makt mot trolldom.
Ett par andra arter hade liknande
användning. B. grandiflora Willd. (Stachys
grandiflora
), från Sibirien, med långa röda blommor,
odlas i trädgårdarna.
illustration placeholder
Betonica officinalis.
O. T. S. (G. L–m.)

Betoning. Se Accent.

Betriacum. Se Bedriacum.

Bet-Rima. Se Arimatia.

Betrost, en sjukdom å betor (foder- och
sockerbetor), framkallad af en svamp, betrostsvampen
(Uromyces betæ). Sjukdomen visar sig först tidigt på
våren å späda groddplantor såsom skarpt begränsade,
lifligt gula fläckar (skålrost, æcidium, a),
stundom äfven å de blad, som på våren framskjuta
från utplanterade fröbetor. Mest iögonenfallande är
emellertid sjukdomen på högsommaren, då den bildar
en mängd små bruna fläckar (sommarrost, uredo, b),
strödda öfver hela bladet, båda bladslidorna. Dessa
fläckar innehålla svampens sommarsporer, hvilka äro

illustration placeholder
Uromyccs betæ.

genast grobara och kunna sprida sjukdomen öfver
betfältet. På hösten aflösas de ljusbruna fläckarna
af mörkbruna (höstrost, Uromyces), som innehålla
svampens vintersporer. Sjukdomen nedsätter bladens
assimilerande förmåga och åstadkommer deras
nedvissnande i förtid. Såsom medel mot densamma
tillrådes att hålla kulturen för fröafvel väl skild
från de egentliga betfälten samt att i tid och med
omsorg aflägsna och förgöra alla de från fröbetorna
utskjutande blad, som bära skålrost. Af vikt är ock,
att det betfrö, som användes till utsäde, kommer från
en trakt, där sjukdomen ej uppträdt.
J. E–n.

Bets, kem. tekn., benämning på vissa vätskor,
som tjäna att genom anfrätning eller på
annat sätt gifva trä en mörkare färg än
den naturliga (t. ex. "valnötsbets").
K. S–n

Betsa, behandla trä med bets (se d. o.).

Betsaida (aram. Bet sajeda, "fiskfångstens hus"), ort
i Galiléen, vid stranden af sjön Genesaret. Därifrån
härstammade apostlarna Petrus, Andreas och
Filippus. B., som låg ej långt från Kapernaum,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 27 22:17:05 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free