- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
177-178

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betsjuaner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värdena 3, 2 och 1. En lägre betygsgrad (räknad
som 0) utgöres af Admittitur (Försvarlig, = C;
egentl, "han framsläppes") och en ännu lägre
af Improbatur (Underkänd l. Otillräcklig, =
D). Utom nämnda hufvudgrader kunna mellangrader
förekomma. Värdet 2 1/2 motsvaras af Cum insigniore
laude approbatur
(Med utmärkt beröm godkänd, = a)
och värdet 1 1/2 af Non sine laude approbatur (Icke
utan beröm
[l. Med nöje] godkänd</i>, = Ba). Betyget
"Admittitur" kan förbättras (till Bc) genom ett
föregående Facile (Ganska försvarlig; egentl,
"lätteligen") eller Facillime (superlativ af facile)
eller Cum approbatione (Icke fullt godkänd; egentl,
"han framsläppes med godkännande") samt försämras
genom Non sine dubio (Knappt försvarlig, egentl,
"icke utan tvekan"). Vidare ha förekommit stegringar
af Laudatur (se d. o.). – Lärjunges uppförande bedömes
med vitsorden Mycket godt (A), Godt (B), Mindre godt
(C) och Klandervärdt l. Dåligt (D), hans flit med
motsvarande grader (D där = Ringa). – Vid de militära
undervisningsanstalterna af alla slag betecknas de
olika graderna af kunskapsbetyg med siffror från och
med 0 till och med 10, hvaraf 0–4 motsvara "icke
godkänd", 5–7 "godkänd", 8–9 "med beröm godkänd"
och 10 "berömlig".

Terminsbetyg, undertecknadt af klassföreståndare
eller rektor, meddelas vid hvarje termins slut
de allmänna läroverkens lärjungar öfver deras
uppförande och flit samt insikter i hvarje läro-
och öfningsämne. Vid folkskolan är terminsbetyg
icke lagstadgadt, men brukas dock inom flera
skoldistrikt såsom ett medel att sätta skolan i
förbindelse med vederbörande målsmän. Terminsbetyg vid
folkskollärarseminarierna äro i lag föreskrifna. –
Vid olika läroanstalter förekommer ock, att i midten
af terminerna admonitionsbetyg tillställas mera
försumliga, tröga eller okynniga lärjungar.

Afgångsbetyg utfärdas vid allmänna läroverken antingen
efter fullbordad lärokurs eller, innan lärjunge
fullständigt genomgått läroverket, efter anmälan
hos rektor; det utfärdas af rektor och påtecknas af
eforus, inspektor eller (vid Nya elementarskolan)
ordföranden i skolans direktion. Samma vitsord
som i terminsbetygen användas. För fullständiga,
dimissionsberättigade läroverks elever, som aflägga
mogenhetsexamen, blir afgångsbetyget "studentbetyg". –
Afgångsbetyg från folkskola erhålles af de lärjungar,
som efter att ha genomgått (den egentliga)
folkskolans lärokurs vilja från skolan afgå och
som godkänts i den särskilda pröfning, som med
dem anställes i närvaro af skolrådsledamot. Sådant
afgångsbetyg skall innehålla vitsord såväl öfver
kunskaper och färdigheter som öfver flit och
uppförande. Afgångsbetyg från folkskolans högre
afdelning (skolåren 7–9) utfärdas äfven, hvarvid
vitsord öfver kunskaper tilläggas för sådana
lärjungar, som genomgått någon af årskurserna. –
Afgångsbetyg från ett statens folkskollärarseminarium
utfärdas angående den utexaminerades kunskaper,
färdigheter, undervisningaskicklighet, flit och
uppförande. Ett sådant afgångsbetyg utgör i Sverige
villkor för sökande af folkskollärarbefattning.

Enskilda gossläroverk, flickskolor och samskolor iölja
merendels i betygsbruket de allmänna läroverkens
norm. Vid tekniska och militära undervisningsverk
samt statens öfriga institut och fackläroverk
spelar examensbetyget naturligen en framträdande roll.

Vid universiteten i Sverige utfärdas, förutom
examensbetyg, dessutom betyg öfver offentligen
försvarade afhandlingar (särskilda betyg för
alhandlingen och försvaret) äfvensom nationsbetyg,
som skall företes af examinand (numera dock ej inom
filosofiska fakulteten) och afgifves af en inom hans
nationsförening utsedd betygsnämnd med kurator i
spetsen samt ger vitsord om examinandens flit och
uppförande. Om s. k. tentamensbetyg,
intyg öfver undergången tentamen i något läroämne,
finnes ingenting föreskrifvet, och sådant intyg lämnas
blott för stipendiesökande o. s. v., men väl brukar
tentatorn muntligen meddela tentanden, att denne
blifvit godkänd på den mer eller mindre omfattande
ämneskurs han valt att pröfvas i. Särskildt för
juridiska och medicinska examina eger godkänd tentamen
giltighet ("betyget står") under viss utstakad tid.

Profårsbetyg utfärdas åt lärarkandidat, som
genomgått profår (se d. o.). Betyget afgifves af
de två föreståndarna för den teoretiska och den
praktiska profårskursen och innehåller graderade
vitsord om insikter i pedagogikens teori och
historia, öfver aflagda prof i de tre eller fyra
valda läroämnena samt om kandidatens flit, fallenhet
och undervisningsskicklighet.

Tjänstgöringsbetyg utfärdas åt tjänstemän och
meddelar intyg om innehafda befattningar samt om
nit och skicklighet i tjänsten. Sålunda utfärdas
det vid allmänna läroverk af rektor åt hvarje
ordinarie eller extra lärare, som därom för någon
sin angelägenhets skull anhåller. Vid ansökningar
om tjänster samt om uppflyttning i högre lönegrad
skall sådant betyg bifogas. Liknande gäller inom
folkskolan, där betyget afgifves af skolrådet
och skall innehålla dels uppgift om senaste
tjänstgörings art och tidsomfattning, dels vitsord
öfver lärarens ådagalagda undervisningsskicklighet,
disciplinariska och uppfostrarförmåga, nit och
("hedrande" eller "mindre hedrande") vandel. –
Sådant tjänstgöringsbetyg, som å en domstols eller
ett ämbetsverks vägnar utfärdas på begäran af där
anställd tjänsteman, plägar meddela intyg om dennes
befattningar och förordnanden därstädes samt hans
därvid ådagalagda skicklighet, flit och ordentlighet.

Orlofssedel kallas det i legostadgan föreskrifna
betyg, som en tjänare (ett s. k. "tjänstehjon")
vid uppsägning af tjänst erhåller af sin husbonde,
och hvari nämnes huru lång tid tjänsten omfattat och
vitsordas tjänarens förhållande i tjänsten jämte
hans "frejd" (hvarvid om hans nykterhet särskildt
yttrande bör afgifvas) samt intygas hans (hennes)
ledighet att antaga ny tjänst. Vid afflyttningen
erhåller sedan tjänaren (numera hufvudsakligen på
landsbygden) ett afskedsbetyg, som intygar hans
förhållande i tjänsten från orlofssedelns affattande
till flyttningsdagen. För förfalskning af orlofssedel
ådömes fängelse eller straffarbete.

Arbetsbetyg förekommer i två olika
bemärkelser. Den ena gäller de betyg, som
industri- och handtverksarbetare i regeln erhålla
vid afflyttning. Om sådant betyg finnes ingenting
föreskrifvet, då någon lag om arbetsaftal ännu icke
kommit till stånd; men vanligen är formuläret så
uppställdt, att i betyget dels uppgifvas orsaken till
afflyttningen (dock icke om denna sker af missnöje
med arbetaren)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free