Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beust, Friedrich Ferdinand, grefve von B., först sachsisk och sedan österrikisk statsman - Beuth, Peter Christian Wilhelm, preussisk ämbetsman - Beuthen, Ober-Beuthen, kretsstad i preussiska prov. Schlesien - Beuvray, berg i franska depart. Saône-et-Loire - Bevakning. 1. Krigsv. Åtgärder till förekommande af öfverrumpling - Bevakning. 2. Sjöv. Åtgärder till förekommande af öfverrumpling - Bevakning. 3. Jur. Anmälan af förment rätt hos domstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan föreningen mellan de båda rikshälfterna
kommit till stånd, genomdref eller understödde
B. inom Österrike en mängd reformer i liberal
anda. Judarna fingo medborgerliga rättigheter,
konkordatet med Rom uppsades, alla konfessioners
likhet inför lagen erkändes, civiläktenskap infördes,
en ny militärorganisation åvägabragtes, hvarigenom
krigsstyrkan betydligt ökades, och åtgärder vidtogos
för att afhjälpa den österrikiska statens finansiella
nöd.
När konflikten mellan Tyskland och Frankrike 1870
nalkades, var B. ej främmande för österrikarnas
önskningar att taga hämnd för nederlaget 1866. Kriget
utbröt emellertid, innan Österrike var rustadt,
och den tyska härens snabba segrar nödgade det att
bevara sträng neutralitet. Efter krigets slut sökte
B. närma sig sin forne motståndare Bismarck och
förberedde därigenom försoningen mellan Österrike
och det nya Tyska riket. Han fick ej fullborda
denna, ty 6 nov. 1871 uppfordrades han af kejsar
Frans Josef att afgå. B., som ifrigt förfäktade den
tyska befolkningens intressen gentemot tjechernas
själfständighetssträfvanden, hade ännu några dagar
förut störtat det medlande kabinettet Hohenwart;
möjligen betraktades han själf såsom alltför
utmanande, för att den inre freden i Österrikes
kronländer skulle kunna bevaras; motiven för hans
störtande äro emellertid ännu dunkla.
1871–82 verkade B. som Österrike-Ungerns sändebud
först i London, sedan i Paris, utan att öfva något
politiskt inflytande. Sina sista år tillbragte han
å slottet Altenberg vid Wien, sysselsatt med att
i vidlyftiga memoarer försvara och förhärliga sin
lifsgärning. Innan dessa memoarer, som under titeln
Aus drei vierteljahrhunderten 1887 publicerades,
blifvit fullt afslutade, dog han 24 okt. 1886.
B. egde onekligen en betydande begåfning, omfattande
kunskaper och diplomatisk talang, men hans ställning
inom den lilla sachsiska staten hindrade honom
länge att göra sig gällande, och han gjorde sig
därför stundom beledd genom sin beskäftiga fåfänga,
sina intriger och sin ordrika talarkonst. Inom
Österrike fick han tillfälle att visa sig som en
verklig praktisk förmåga; han saknade visserligen
själf banbrytande idéer, men förstod med stor
smidighet anpassa sig efter tidens kraf. – Se vidare
B. Erdmannsdörffers uppsats om B. i "Allgem. deutsche
biographie", bd 46. C. H. H.
Beuth [böjt], Peter Christian Wilhelm, preussisk
ämbetsman, ifrare för näringsfriheten, f. 1781,
blef 1814 öfverfinansråd i finansdepartementets
afdelning för handel och näringar samt hade en
väsentlig andel i 1817 års skattelag. 1821 utnämndes
han till statsråd och 1828 till chef för ofvannämnda
afdelning i finansministeriet. Preussen har till stor
del B. att tacka för sitt industriella framåtskridande
efter 1815. I enlighet med Hardenbergs grundsats,
att handeln och näringarna måste vara fria, för att
välmågan skall kunna likformigt sprida sig bland
folket, bekämpade B. med kraft alla privilegier,
som inskränkte dessa verksamhetsgrenar. Till
industriens höjande grundade han "das Gewerbeinstitut"
i Berlin, upprättade slöjdskolor i provinserna
samt stiftade 1821 en förening för främjande af
näringsflit. Därjämte befordrade han införandet af
utländska fabriksmetoder, inrättade resestipendier
och lät anordna industriutställningar. Han
utträdde ur finansministeriet 1845 och dog 1853. Hans
staty (af Kiss) restes i Berlin 1861.
Beuthen [bö’jten], Ober-Beuthen, kretsstad i
preussiska prov. Schlesien, regeringsområdet
Oppeln, nära polska gränsen. 51,404 inv. (1900),
däraf 5,622 protestanter och 2,594 judar. B. är
en af hufvudorterna för Schlesiens järnindustri
och stenkolsbrytning. Viktiga zink-, bly- och
galmejgrufvor finnas i nejden. Området B. eges till
stor del af den furstliga och grefliga släkten Henckel
von Donnersmarck.
Beuvray [bövrå], berg i franska
depart. Saône-et-Loire, v. om staden Autun. 820
m. högt. Under gräfningar 1864–68 träffades på dess
platåartade spets lämningar efter en gammal keltisk
stad, sannolikt æduernas hufvudstad Bibracte.
Bevakning. 1. Krigsv. (Bevakningstjänst)
Sammanfattningen af de åtgärder, genom hvilka en i
rörelse eller hvila stadd truppafdelning tryggas
för öfverfall eller beredes tillfälle att ordna
sig för upptagande af strid. I första hand vinnes
detta därigenom, att man eger kunskap om fienden och
dennes förehafvanden, hvartill den s. k. spaningen
tjänar. Den egentliga bevakningstjänsten utföres
af särskilda truppafdelningar, bevakningstrupper,
utsända från hufvudkrafterna. Under rörelse uppehålla
de för marschbevakningen afsedda trupperna sig på den
åt fienden vända sidan af marschkolonnen. Ytterst
befinner sig kavalleri, om trakten lämpar sig för
användande af sådant, för att fullfölja spaningen
eller hålla samband med de egentligen spanande
afdelningarna. Infanteriet delar sig åt fienden
till i allt mindre afdelningar, af hvilka hvarje
mindre svarar för den närmast störres säkerhet
(se Arriärgarde och Avantgarde). Under
stillastående besörjes bevakningstjänsten af särskilda
förposter (se Förpost). Bevakningstjänsten ställer,
särskildt i fiendens närhet, stora fordringar på
därtill använda befälhafvare och trupper samt
måste handhafvas med omdöme och skicklighet.
C. O. N.
2. Sjöv. Bevakning, d. v. s. åtgärder till
förekommande af öfverrumpling, är vid flottan ej
mindre än vid hären af stor vikt. Bevakningen
utgöres först och främst af poster (utkikar), på
hvarje fartyg, samt vidare af olika farkoster, från
ångslupar ända till stora kryssare, äfvensom i hamn
af poster i land. En sjöstyrkas bevakning anordnas
på väsentligt olika sätt, då styrkan ligger till
ankars och då den är under gång i öppen sjö eller i
s. k. ofritt farvatten, samt är äfven olika under
dager och under mörker. De närmare bestämmelserna
för bevakningen äro olika inom olika mariner
samt hållas i regel hemliga. Man talar emellertid
allmänt om för-, akter- och sidobevakning samt
om bevakningsreserv. I öppen sjö kan bevakningen
under dager och god sikt utsträckas på mycket stort
afstånd från hufvudstyrkan, i synnerhet sedan
gnistsignalering (telegrafering utan tråd) kommit
till användning. Bevakning af fienden hänföres
vanligen till spanings- eller blockadtjänsten.
H. W–l.
3. Jur. Anmälan af förment rätt hos domstol med
den verkan att, om ej i stadgad tid och ordning de,
som genom rätten skulle lida intrång, öppna tvist i
saken, densamma vinner laga bestånd. Det är således
fråga om en undantagsvis medgifven befogenhet att i
annan ordning än genom stämning anhängiggöra sak.
Anmälan ställer nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
