- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
221-222

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biart ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Biart-Bibel

illustration placeholder

bör undvikas af lungsiktiga. I det stora, präktigt
inrättade varmbadetablissemanget serveras i stor
mängd soolbad och moderlutbad. B. besökes årligen
af omkr. 40,000 personer.
Ln.

Biart [biär], Lucien, fransk författare, f. 1829,
d. 1897, kom helt ung till Amerika, sysslade med
zoologiska samlingar, blef med. doktor i Puebla och
insattes i mexikanska kommissionen under kejsar
Maximilians regering. Efter tjugo år återvände B.
till hemlandet och offentliggjorde i "Revue des deux
mondes" m. fl. tidskrifter intressanta reseskildringar
och romaner med ämnen från Syd-Amerika och
Mexico. Han tecknade med mycken åskådlighet och
stämning en yppigt vild urskogsnatur och främmande
seder. Bland hans många arbeten må nämnas Les
mexicaines
(dikter, 1853), La terre chaude (1862),
La terre tempérée (1866), Benito Vasquez (1868;
svensk öfv. s. å.), Aventures d’un jeune naturaliste
(1869; illustr.), Les clientes du docteur Bernagius
(1873; "Doktor Bernagius’ skyddslingar",
1882), À travers l’Amérique (1876; prisbelönt af
Franska akademien), Les explorations inconnues (3
bd, 1882-84) och Les aztéques (1885).

Bias, en af Greklands sju vise, från Priene i
Karien, lefde omkr. 570 f. Kr. Vältalig och ädelsinnad,
försvarade han gärna inför domstolen de förtryckte.
Enligt honom eger människan blott en egendom,
som ej kan afhändas henne, nämligen visheten.
Från B. härrör ordspråket "Jag bär med mig allt
hvad jag eger" (lat. Omnia mea mecum porto). Honom
tillskrifna gnomer 1. vishetsspråk återfinnas i Orelli,
"Opuscula veterum græcorum sententiosa et moralia"
(1819), och Mullach, "Fragmenta philosophorum
græcorum" (1860). Jfr Bohren, "De septem sapientibus"
(1867).

Bias, pseudonym för P. E. Bergstrand.

Biawar [bi-awae], stad i brittisk-indiska prov.
Ajmere-Merwara, vid floden Luni, på 26° 9’ n. br.
och 74° 23’ ö. lgd. Omkr. 20.000 inv. B. är ett
centrum för bomullshandeln och har flera fabriker.

Bi-axel. Se Axel, sp. 527.

Bibamus (lat.), låtom oss dricka!

Biban (arab. "portar"). 1. Berömd dalklyfta i
Algeriet, dep. Constantine, vid vägen från Alger
till Setif, med två trånga pass, ett större, 483 m.
ö. h., mellan 700 m. höga klippväggar, genom
hvilket Vadi Amahrir flyter och järnvägen går
fram, samt ett mindre, östligare. - 2. Biban
el-muluk
("konungarnas portar"), dal i Egypten,
vid Tebe, med 25 klippgrafvar för konungar
ur 19:e och 20:e dynastierna.

Bibana, en till en större järnväg sig anslutande
mindre sådan, af relativt underordnad betydelse
med afseende å trafikens omfattning och liflighet. (Enligt
gängse svenskt språkbruk benämnas ock ofta, ehuru
icke alltid med rätt, alla privatbanor - i motsats
till statsbanorna - bibanor.) I tekniskt hänseende
är i regel en bibana svagare konstruerad än motsvarande
hufvudbana, äfven om spårvidden är densamma
och banläget lika gynnsamt.

Biban el-muluk. Se Biban.

Bibars (Baibars, Beibars) I, mamluksultan
i Egypten, grundläggare af bachriternas (se
d. o.) dynasti, besteg tronen 1260, gaf i Kairo en
fristad åt de därvid till rent andliga värdighetsinnehafvare
förvandlade abbasidiske kaliferna samt
slog under sig resterna af konungariket Jerusalem.
Antiokia eröfrades 1268, och assasinernas välde i
Syrien bragtes till underkastelse 1273. B. afled
1277.

Bibbiena, stad i italienska prov. Arezzo, på en
höjd vid Arno. 7,445 inv. (1901). Ö. därom reser
sig på en höjd af 1,116 m. ö. h. klostret la Verna
med klosterkyrka, grundadt 1213 af den helige
Franciscus.

Bibbiena, Bernardo Dovizi da, italiensk
skald, f. 1470, upphöjdes af Leo X till kardinal
och dog 1520. Han var på sin tid mycket berömd
som författare till komedien Calandria, en efterbildning
af Plautus’ "Menechmi".

Bibel (af grek. biblia, böcker, eg. små böcker),
kristenhetens religiösa urkund, är enligt dogmatiken
"samlingen af de heliga skrifter, som utgöra kunskapskällan
för den uppenbarade religionen". Benämningen
bibel förekommer i denna betydelse redan
hos kyrkofadern Chrysostomos, och på ett sätt, som
visar, att den på hans tid var bruklig jämte benämningen
"skriften", "skrifterna", "de heliga skrifterna"
o. s. v. - Bibeln består af ett antal skrifter,
som äro författade på olika tider under en tidrymd
af århundraden och under olika förhållanden, men
som dock alla bilda ett helt i den meningen, att
de i det hufvudsakliga genomträngas af samma anda
och hafva ett och samma sedligt religiösa mål för
ögonen: människosläktets upprättelse och frälsning.
Guds till detta mål syftande verk och uppenbarelser
utgöra bibelns innehåll. Men då detta Guds frälsningsverk
har sin medelpunkt i Kristus, såsom försonaren
och medlaren mellan Gud och människor,
så kallas Kristus med rätta för "skriftens kärna".

De bibliska böckerna sönderfalla i två delar:
"gamla testamentet" och "nya testamentet". Dessa
benämningar härstamma från munken Hieronymus
under 4:e årh., som i sin latinska Vulgataöfversättning
satte öfver den äldre bibeldelen öfverskriften Vetus
testamentum
och öfver den yngre Novum testamentum.
I 2 Kor. 3: 14 begagnar nämligen aposteln
Paulus uttrycket he palaia diatheke om judarnas
heliga skrifter. Detta uttryck öfversatte Hieronymus
mindre lämpligt med "vetus testamentum". Det
grekiska diatheke kan visserligen betyda "testamente",
men det betyder egentligen "anordning"
och kan äfven betyda "fördrag", "förbund", i
hvilken mening Paulus på anförda ställe tydligen
använder ordet. Benämningarna på de båda bibeldelarna
borde därför egentligen efter Paulus vara:
"Gamla förbundet" och "Nya förbundet", förkortade
uttryck för "Gamla förbundets skrifter" och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free