Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibelhandskrifter. 1. Uncial- eller majuskel-handskrifter - Bibelhandskrifter. 2. Kursiv- eller minuskel-handskrifter, med små bokstäfver - Bibelkanon. De böcker hvilka anses innehålla regeln för människans tro - Bibelkanon. I. Gamla testamentets kanon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bibelkanon
febr. 1859 - och förvaras nu i kejserl. biblioteket
i Petersburg. Den innehåller större delen af gamla
testamentet (i grekisk öfversättning, liksom de nedannämnda
handskrifterna), hela nya testamentet, Barnabas’
bref samt en del af Hermas’ "Herden".
b) Codex alexandrinus (cod. A), från 5:e årh.; i
British museum. Den innehåller (på några luckor
när) gamla och nya testamentet samt de klementinska
brefven, c) Codex vaticanus (cod. B], från
4:e årh., i vatikanska biblioteket i Rom. Den
omfattar gamla testamentet, med undantag af ett
par stycken, och nya testamentet, utom slutet.
d) Codex Ephraemi Syri rescriptus (cod. C, äfven
kallad codex regio-parisinus), från Egypten,
5:e årh.; en palimpsest, hvars öfre (yngre) skrift
är en i 12:e årh. gjord öfversättning af asketiska
uppsatser af kyrkofadern Efraem Syrus; i
Paris. Den innehåller stycken af gamla och större
delen af nya testamentet. e) Codex cantabrigiensis
Utdrag i faksimile af Codex vaticanus.
{cod. D, äfven kallad "Bezas kodex"), skrefs
sannolikt i midten af 6:e årh. och finnes nu i universitetsbiblioteket
i Cambridge. Den innehåller
(dock med flera luckor) evangelierna och Apostlagärningarna
på grekiska med latinsk öfversättning.
- 2. Kursiv- eller minuskel-handskrifter,
med små bokstäfver, från tiden mellan
10:e och 16:e årh. Omkr. 2,000 sådana äro
kända.
Bibelkanon. Ordet kanon (grek. kanon) betyder
regel, rättesnöre. Emedan de böcker i bibeln, hvilka
fått sig tillerkändt fullt anseende såsom af Gud ingifna,
anses innehålla regeln eller rättesnöret för
människans tro och lefverne, kallas de kanoniska och
samlingen af dem kanon, bibelkanon.
I. Gamla testamentets kanon. Redan tidigt funnos
bland judarna samlingar af heliga berättelser
och sånger, som åberopas på åtskilliga ställen i
gamla testamentet och delvis utgöra källor för gamla
testamentets böcker. Sådana källskrifter äro "Boken
om Herrens krig" (4 Mos. 21: 13), "Den redliges
bok" (Jos. 10: 13), "Salomos krönika" (l Kon. 11:41),
"Juda konungars krönika" (l Kon. 14: 29 m. fl.),
"Israels konungars krönika" (l Kon. 16: 5 m. fl.),
"Profeten Natans krönika" och "Siaren
Gads krönika" (l Krön. 29: 29), "Siloniten Ahias
profetia" och "Siaren Jedais syner" (2 Krön. 9:29).
Dessa hafva alla gått förlorade. De egentliga
gammaltestamentliga skrifterna förekommo hvar och en
för sig, och hopsamlandet af dem till en bok
(gamla testamentet) skedde ej förrän efter den
babyloniska fångenskapen. Judarnas behof att vinna
en fast, med gudomlig myndighet gällande grundval
för deras efter landsflykten återställda religiösa och
borgerliga författning föranledde samlandet och fastställandet
af gamla testamentets kanon. Detta behof
var nu så mycket större, som vid denna tid den
äldre hebreiskan började undanträngas af den arameiska
munarten. En judisk sägen, som likväl saknar
historiskt stöd, berättar, att Esra, i spetsen för den
s. k. stora synagogan, jämte Nehemia (således omkr.
450 f. Kr.) verkställde och fullbordade samlingen.
Det äldsta omnämnandet af en hela gamla testamentet
omfattande samling finnes i företalet till Jesu
Syraks bok, författadt omkr. 130 f. Kr. Möjligen
blef den alexandrinska öfversättningen, som förutsätter
samlingens fullbordande, ej afslutad förrän vid
denna tid. I slutet af l:a årh. e. Kr. stadfästes
af en stor församling lärda judar i staden Jabne
såsom "kanoniska" de skrifter, som då voro upptagna
i den hebreiska bibeln. Några rabbiner arbetade
dock på att utesluta Predikarboken, Höga
visan, Ordspråksboken, Ester och Hesekiel. De i den
Utdrag i faksimil o af Codex alexandrinus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
