- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
249-250

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibelteologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfversättningar i Bunsens bibelverk (1858–69) och Kautzschs i
förbindelse med flera exegeter utgifna "Textbibel"
(1:a uppl. af gamla test. 1894, af nya test. 1900,
öfvers. af Weizsäcker). 1896 utgaf Curt Stage en
öfversättning af nya testamentet. – 10) Den valdensiska
öfversättningen, på det romanska folkspråket, från
slutet af 12:e årh. – 11) Franska:
Antwerpen-öfversättningen af Faber Stapulensis (1523–28);
Genève-bibeln af Olivetanus (1535); bearbetning
däraf af Osterwald (1744); gamla testamentet af L.
Segond (1874); och nya testamentet af Oltramare
(1872). – 12) Engelska: en af Wyclif (d. 1384) efter
Vulgata; en öfversättning af Tyndal (nya testamentet
1526) och Coverdale (gamla testamentet 1535) samt
bearbetningar däraf: Stora bibeln (1539) och Biskopsbibeln
(1568). En granskad upplaga af den sistnämnda
(1611), utmärkt genom riktighet och vackert
språk, har sedan brukats ända till dess den af en
engelsk och en amerikansk kommitté utarbetade reviderade
bibeln utkom, nya test. 1881 och gamla
test. 1885. De nyaste engelska öfversättningarna af
nya testamentet äro en öfversättning af Ferrar Fenton,
"The twentieth century new testament"
(1898–1901), af ett tjugotal anonyma personer, och en
öfversättning af R. F. Weymouth (1903). – 13) Öfversättningen
till holländska (Statsbibeln) af 1637 föranstaltades
af synoden i Dordrecht. – 14) Italienska:
af Bruccioli (1530) och Teofilo (1551); den nu brukliga
af Diodati (1607). – 15) Spanska: af Enzinas
(1543), Perez (1556), Cassiodoro de Reyna (1569),
Felipe Scio de S. Miguels (1790). – 16) Portugisiska:
af d’Almeida (1712–19), de Figueiredo
(1784). – 17) Rysk (fullb. 1873, på ny-ryska), af
Levysohn, Chvolson och Savaitov. – 18) Nygrekiska:
gamla test. 1547, ny öfv. 1833, nya test. 1630, ny öfv.
1838. – 19) Svenska. Redan tidigt öfversatte man i
klostren delar af bibeln (utg. i Sv. fornskriftss. saml.).
Den hel. Birgittas biktfader Mattias (kanik i Linköping,
d. 1350) öfversatte en del däraf, sannolikt
endast de 5 Moseböckerna. Delar af bibeln öfversattes
af Jöns Budde (se d. o.) i slutet på
1400-talet. 1526 utkom den första svenska öfversättningen
af nya testamentet (ånyo utg. i bokstafstrogen upplaga
1893 af A. Andersson) och 1540–41 af hela
bibeln, den s. k. Gustaf I:s bibel. Båda dessa
öfversättningar stödja sig på Erasmus’ grekiska editioner
af nya testamentet, på Luthers öfversättningar
och på Vulgata. Olaus Petri och Laurentius Andreæ,
i synnerhet den förstnämnde, hafva troligen den förnämsta
andelen i dessa öfversättningar. Till tryckningen
däraf måste hvarje kyrka i landet bidraga
med en tunna korn (bibeltryckstunna).
Under den följande tiden, särdeles under Karl IX:s,
Gustaf II Adolfs och Karl XI:s regeringar, vidtogos
åtskilliga åtgärder till öfversättningens förbättrande,
men utan att leda till synnerligen betydande resultat.
I de upplagor – såväl af hela bibeln som af enskilda
bibelböcker – hvilka tid efter annan utgåfvos, var
texten från Gustaf I:s bibel i det närmaste oförändrad.
Synnerligen betydande äro icke heller förändringarna
i den s. k. Karl XII:s bibel af
1703, den ännu gällande kyrkobibeln. J. H. Thomander
(d. 1865) utgaf 1835 en ny öfversättning
af nya test. (2:a uppl. 1860). En annan, af P. M. Elmblad,
A. Falk och G. S. Löwenhielm, utkom 1863
(sedan i flera nya uppl.). P. Waldenström har utgifvit
nya test. i öfversättning med anmärkningar
1883–94, ånyo 1904, O. F. Myrberg nya test.
1890 (2:a uppl. 1894) jämte delar af gamla test.,
katolske prästen Benelius nya test. efter Vulgata 1895
och A. Edman nya test. 1900. Jfr Bibelverk och
Bibelkommission. – 20) Norska. Före 1814
begagnades i Norge de danska bibelöfversättningarna.
1819 trycktes nya testamentet (den vanliga danska
öfversättningen) för första gången i Norge, och 1830
omtrycktes det i en af Hersleb reviderad upplaga.
1842–73 utgafs en af flera personer verkställd ny
öfversättning af gamla testamentet och 1873 en
dylik – eller snarare en varsamt granskad upplaga
af den förut befintliga – af det nya. Det norske
bibelselskab började 1876 utgifva en ny bibelöfversättning,
hvaraf gamla testamentet fullbordades 1887.
C. P. Caspari var den förnämsta kraften i detta
öfversättningsarbete. Af nya testamentet utkom en
ny öfversättning 1904, verkställd af biskoparna Bang
och Bugge samt professorerna Dietrichson, Odland
och J. Storm. Nya testamentet utgafs på s. k.
landsmål 1890 af E. Blix. – 21) Danska. Nya
testamentet utgafs 1524, öfversatt af Hans Mikkelsen,
och 1529, öfversatt af Kristen Pedersen;
hela bibeln 1550, öfversatt af den sistnämnde och
granskad af åtskilliga teologer (Kristian III:s
bibel
). Den första öfversättningen från grundtexten
utkom 1607, gjord af H. P. Resen. Bägge
de nämnda öfversättningarna äro spridda i flera till
en del förbättrade upplagor (t. ex. Vaisenhus-bibeln).
J. K. Lindberg utgaf en öfversättning 1837–56,
K. A. H. Kalkar m. fl. 1845–47 en dylik med
anmärkningar. Ny öfversättning, af Kalkar, Martensen
m. fl., blef färdig 1872. Den kyrkligt antagna
öfversättningen af nya testamentet är af 1819, af
gamla test. af 1871. A. Sörensen utgaf 1881 "Den
nye pagts historiske böger" och 1892 "Den nye
pagts breve". På uppdrag af ministeriet för kyrko-
och undervisningsväsendet 1892 utgåfvo A. S. Poulsen
och J. L. Ussing en reviderad öfversättning af nya
test. 1895, f. n. under omarbetning af en öfversättningsnämnd.
Skat Rördam utgaf 1887–92 en öfversättning
af nya testamentet med förklaringar. – 22)
Finska. På finska utkom nya testamentet första gången
1548 i en öfversättning af Mikael Agricola, hvilken
jämväl öfverflyttade åtskilliga mindre delar af gamla
testamentet till finska språket. I sin helhet utkom
bibeln 1642 (i Stockholm), öfversatt af E. Petræus,
M. Stodius, H. Hoffman och G. Favorin. Den
utgafs sedan i reviderade upplagor: 1683–85 (af
H. Florinus), 1758 (af A. Lizelius m. fl.) och 1776.
År 1859 utgafs en ny öfversättning af A. V. Ingman.
– 23) Isländska. Nya testamentet utgafs 1540
af Odd Gottskalksson efter Luther, hela bibeln 1584
af Gudbrand Thorlaksson. – 24) Lapska. Den första
lapska öfversättningen af nya testamentet utgafs af
svensken Fjellström 1755, en ny af norrmannen
Stockfleth 1840. En öfversättning af hela bibeln
ombesörjdes af biskop K. G. Nordin 1812. En ny
öfversättning af hela bibeln utkom 1895, utarbetad
af O. Bergqvist, P. G. Calleberg, T. H. Svartengren
och K. B. Wiklund.
E. J. Ö. (J. P.)

Biber, Heinrich, bömisk violinvirtuos, f.
1644, d. 1704, väckte uppseende på konstresor,
adlades af kejsar Leopold I och vistades senare i
Bajern. Han skref bl. a. några af de första sonater
för violin, dessutom åtskillig kyrkomusik m. m.

Biberach, stad i württembergska Donau-kretsen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free