Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boksamlingarna och Karl XI de genom
reduktionen indragna delagardieska och rålambska
biblioteken. Genom dessa gåfvor vann biblioteket
sådan tillväxt, att dess dittills begagnade lokal i
ett sedermera nedrifvet hus (väster om domkyrkan)
bredvid gamla "Consistorium academicum" blef
otillräcklig, hvarför Karl XI på egen bekostnad
1687 lät till boksalar inreda den öfre våningen af
"Gustavianum", dit det inflyttades 1691. Här förblef
biblioteket till 1841, då det flyttades till "Carolina
rediviva", som redan 1817 börjat uppföras, men först
nämnda år blef så pass färdigt, att i dess båda nedre
våningar bibliotekets samlingar kunde inrymmas. (Jfr
Biblioteksbyggnader.)
Uppsala universitetsbibliotek har tid efter
annan erhållit storartade gåfvor af handskrifter,
bl. a. af Magnus Gabriel De la Gardie 1669 "Codex
argenteus", Wulfilas mesogötiska öfversättning
af nya testamentet, universitetsbibliotekets
främsta prydnad, samt Snorre Sturlassons Edda (den
s. k. Uppsala-Eddan) m. fl. dyrbara handskrifter (64
st.), J. G. Sparfvenfeldt (1722), J. J. Björnståhl
(d. 1779), J. H. Lidén (1788), Gustaf III, som 1792
dit testamenterade sina efterlämnade papper att
öppnas efter 50 år, 0. Celsius d. y., hans egna och
svärfaderns, A. A. von Stiernmans samlingar (1794),
U. Celsing (1804, 55 orientaliska handskr.), nordinska
samlingen (2,450 n:r, rörande fäderneslandets
historia), dit skänkt af Karl Johan (1814), J.
Hallenberg (1834), rosenhaneska samlingen, skänkt
af C. G. d’Albedyhll (1837), G. L. Cederhielm
(1841), oxenstiernska arkivet på Eka (en del 1846
och återstoden 1893), F. S. Silfverstolpes papper
(deponerade 1852, öppnade 1900), C. D. A. Gyllenborgs
manuskript (1869), H. Reuterdahl (1871), Jakob
Westin (1880, 1,800 handskr.), P. A. och K. Säves
efterlämnade anteckningar (1887), Adam Afzelius’
papper (1892 och 1896), Elias Fries’ bref-samling
(1893), L. P. Walmstedts brefsamling (1893), Hans
Järtas papper (1895), Kr. Stenhammars brefsamling
(1898), E. V. Nordlings originalmanuskript till
juridiska föreläsningar (1901). Genom köp hafva
dessutom förvärfvats Johannes Schefferus’ samling
af grekiska och Henrik Benzelius’ af orientaliska
handskrifter, Elias Palmskölds (1724) och Sigfrid
Gahm Perssons (1804) samlingar i historia, juridik
m. m., E. M. Fants handskrifter i historia (1819),
aurivillius’ska släktens papper (1885) och 387
arabiska och persiska handskrifter, samlade af
F. R. Martin i Transkaukasien och Turkestan. Af
större bokdonationer kunna bl. a. nämnas Gustaf
III:s gåfva (1767) utaf det af ständerna åt honom
såsom kronprins inköpta cronstedtska biblioteket,
innehållande en samling af den äldsta i Sverige
tryckta litteraturen, samt donationer af Lidén
(1788), D. Melanderhjelm (1793), K. A. Rosenadler
(1795), Klas Fleming (1823), K. G. v. Brinkman (1848,
omkr. 20,000 bd), G. Wahlenberg (1851), K. F. Wingård
(1852), J. H. Schröder (1858), A. L. Stierneld
(1858), K. G. Oxenstierna (1859), B. von Beskow
(1869), svenska staten (en del af Karl XV:s samling,
1875). L. F. Svanberg (1877), Jakob Westin (1880,
20,000 n:r), A. F. D. Wackerbarths efterlämnade
boksamling (1885, inköpt af brukspatron C. Burén och
skänkt jämte 6,000 kr. till samlingens komplettering),
kon. Oskar II, större delen af de böcker samt
handskrifter, som vid orientalistkongressen 1889
till honom öfverlämnats, och 1891 en stor samling
grekiska och österländska böcker samt vid flera
andra tillfällen många dyrbara böcker, urval ur
P. E. Bergfalks efterlämnade boksamling (1890),
C. Wahlund (1892, 340 bd provensalsk litteratur, jämte
3,000 kr., hvaraf räntan skall användas till inköp
af fornfransk litteratur), delar af E. Walmstedts
efterlämnade boksamling (1893), 0. Glas’ efterlämnade
medicinska bibliotek (1895), ärkebiskop Sundbergs
bibliotek (1901, 719 bd) och prof. I. S. Landtmansons
bibliotek (1901, 363 bd). Redan 1682 erhöll
Uppsala universitets bibliotek rätt att erhålla ett
exemplar af allt, som trycktes på boktryckerierna
kring Mälaren, hvilket 1707 utsträcktes till alla
tryckerier. Genom tryckfrihetsförordningen af 1812
eger det fortfarande rätt till "arkivexemplar"
(se d. o.) af allt svenskt tryck. Sedan långt
tillbaka står det äfven i skriftutbyte med in- och
utländska universitet och lärda samfund, hvilkas antal
1903 uppgick till öfver 1,300 st., hvarigenom dess
samlingar efter hand betydligt vuxit, i synnerhet
under de sista årtiondena. Universitetsbiblioteket
hade 1700 omkr. 30,000 bd, 1794 omkr. 40,000 bd,
1813 omkr. 74,000 bd, 1871 omkr. 174,000 bd, 1886
omkr. 230,000 bd och 11,486 handskr. samt befanns
vid en i dec. 1903 företagen räkning ega 341,911
bd och portföljer, däraf 13,637 handskrifter, som
tillsammans upptogo en hyll-längd af 13,741 meter,
hvilket motsvarar enligt ofvan (sp. 282) anförda, i
utlandet brukliga beräkningsgrunder minst 470,000
bokband.
För bokinköp hade biblioteket intill 1692 blott 200
daler silfvermynt årligen; Karl XI:s nämnda år utgifna
förordning, att nyutnämnda lärare och tjänstemän,
promoti och nyinskrifna studenter skulle erlägga en,
ännu bestående, afgift till biblioteket, tredubblade
denna summa. Anslaget ökades sedermera och var vid
myntrealisationen 1776 166 2/3 rdr specie (= 667 kr.),
1831 voro bibliotekets inkomster 2,068 rdr b:ko (=
3,102 kr.), 1834 erhöll det sitt första statsanslag,
som varierade till dess det 1837 bestämdes till 2,100
rdr b:ko (= 3,150 kr.), som 1851 höjdes till 8,593
rdr rgs, 1881 till 15,000 kr. och 1895 till 24,000 kr.
För Uppsala universitets biblioteks vård utfärdades,
en "instruktion" 30 juli 1795, och nu gällande
reglemente är af 5 nov. 1849, hvari dock åtskilliga
ändringar blifvit, bl. a. genom kanslersbrefvet
4 april 1865, sedermera gjorda. Det är under
terminerna öppet alla söckendagar kl. 10–2 och
på mellanterminerna samma tider tisdagar och
fredagar. Tjänstemännens antal utgöres af en
bibliotekarie, tre vice bibliotekarier och fyra
amanuenser samt två vaktmästare, hvarjämte f. n. sex
e. o. amanuenser där äro anställda. Åt personalen
utbetalades 1903 till löner och tjänstgöringspenningar
29,400 kr., dyrtidstillägg 1,090, arfvoden åt
e. o. amanuenser 3,500 kr., till bokinköp 12,891 kr.,
till bindning 5,300 kr., till expenser 5,455 kr. Under
samma år utgjorde antalet besökande i biblioteket
10,299 personer, för hvilkas behof 41,721 bd framtogos
ur samlingarna, samt hemlånens antal 12,656 bd.
Uppsala universitets bibliotek utgaf en
"Accessions-katalog 1850–85" (1853–86), som
fortsattes i "Accessionskatalog för Sveriges
offentliga bibliotek", utg. af k. biblioteket
fr. o. m. 1886. Årsredogörelser för biblioteket äro
intagna i "Redogörelse för kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
