Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetet i Uppsala, utg. af dess rektor",
fr. o. m. 1876. Om Uppsala universitetsbibliotek
och dess samlingar jfr Celsius, "Historia
bibliothecæ upsaliensis" (1745), Benzelius,
"Catalogus centuriæ librorum ... qua 1705 auxit
bibi. acad. Ups. J. G. Sparfvenfeldt" (1706),
Aurivillius, "Notitia codicum latinorum in bibliotheca
acad. Ups." (1–3, 1806–13), "Notitia codicum græcorum
..." (1–2, 1806) och "Catalogus librorum impressorum
bibi. acad. Ups." (1, 2; 1814), Tornberg, "Codices
arabici, persici et turcici bibi. acad. Ups." (1849),
Förster, "De Libanii libris manuscriptis upsaliensibus
et lincopensibus commentatio" (1877), Macray,
"Manuscripts bearing upon english history in the
university of Upsala. Appendix 2: Report on libraries
in Sweden" (1881), Lewenhaupt, "Några anteckningar
om den westinska handskriftsamlingen i Upsala
universitets bibliotek" (i Samlaren 1882), Lind,
"Förteckning öfver Upsala universitetsbiblioteks
handskrifter rörande svenska språket" (i Samlaren
1882), Graux, "Notices sommaires des manuscrits grecs
de Suède mises en ordre et completées par A. Martin"
(Archives des missions scientifiques et littéraires
ser. 3: tome 15), Paludan, "Gammel dansk literatur
i Upsala universitets-bibliotek" (i Blandinger,
udg. af Univis jubileets danske samfund bd 2: h. 1,
Kbhvn 1890), Wittmann, "Würzburger-bücher in der
k. schwedischen universitäts-bibliothek zu Upsala"
(i "Archiv des histor. verein von Unterfranken
und Aschaffenburg", bd 34, 1891), Gödel, "Katalog
öfver Upsala universitets biblioteks fornisländska
och fornnorska handskrifter" (i Skr. utg. af
Humanistiska vet.-samfundet i Uppsala 2: l, 1892),
Wahlund, "Livres provençaux rassemblées pendant
quelques années d’études et offerts å la Bibi. de
1’université d’Upsala" (1892), Annerstedt, "Upsala
universitetsbiblioteks historia intill år 1702"
(i Vitt. hist. o. ant:s akad:s handlingar, N. F:
12: 2, 1892), Annerstedt, "Universitetsbiblioteket"
(s. 41–66 i "Upsala universitet 1872–97. Festskrift
med anledining af Oscar II :s 25-års jubileum
d. 18 sept. 1897 ..., utg. af R. Geijer", 1897);
Zetterstéen, "Die abessinischen handschriften
der königl. universitetsbibliothek zu Upsala,
verzeichnet und beschrieben" (i Zeitschrift der
deutschen morgenländ. gesällsch., bd 53, 1899) samt
"Verzeichniss der hebräischen handschriften der
königl. univ:s bibliothek zu Upsala" (1900).
Utom universitetsbiblioteket finnas i Uppsala
flera mindre boksamlingar, såsom observatoriets
fackbibliotek, vetenskaps-societetens, det med
skytteanska professuren förenade "gyllenhjelmska
biblioteket", hvilket i senare tid blifvit ökadt
med Hans och Thomas Järtas samt prof. 0. Alins
efterlämnade boksamlingar, studentkårens (10,000 bd),
nationernas, de vetenskapliga fackföreningarnas samt
Uppsala katedralskolas, af hvilka ett par ega ända
till omkr. 10.000 bd.
I Lund fick universitetet, när det 1668 grundlades,
domkyrkobiblioteket, hvilket till större delen
hade blifvit bildadt under 16:e årh., i synnerhet
genom den nitiske kaniken "mäster Bentes" gåfvor. I
universitetsbiblioteket finnas ännu 371 tryckta böcker
och 14 handskrifter, som tillhört domkyrkan. 1669
sände Karl XI :s förmyndare 500 dal. smt till inköp
af böcker, hvilken penningsumma professorerna funno
för godt att dela sinsemellan. Karl XI skänkte 1684
"till ungdomens förkofring och nytta" den efter
hans forne lärare Gripenhjelm inköpta boksamlingen,
5,857 bd. Redan 1698 erhöll det rätt till
arkivexemplar (se d. o.), som enligt 1812 års
tryckfrihetsförordning fortfarande tillkommer
detsamma. Genom gåfvor och testamenten – bl. a. af
medicine professor Rost (d. 1687), generalmajor
L. C. Stobée (d. 1756), akademikansleren Melker
Falkenberg (1780, 1,372 bd), prof. J. H. Lidén
(1787, 739 bd), assessor G. Lund (1795, 758 bd
o. 200 läkarporträtter), akad.-adj. S. Hylander
(1825, 500 bd), prof. A. H. Florman (1825),
prof. M. E. Ahlman (d. 1844), envoyén A. C. D’0hsson
(1850), justitierådet C. C. Schmidt (1861
o. 1866), öfverjägmästaren J. J. Sjöcrona (1874,
60 paleotyper), en del af Karl XV:s boksamling
(1875, 2,700 bd), "Friherre Jules von Schwerins
Horatii-samllng" af prof. H. H. von Schwerin
(1880), prof. Svante Ödman (1901, 2,992 bd,
medicinsk och psykiatrisk litteratur) samt delar af
prof. J. B. Prambergs (1875), P. E. Gellerstedts
(1880), biskop V. Flensburgs (1898), ärkebiskop
A. N. Sundbergs (1901) och prof. N. Ohlsson-Gaddes
(1904) m. fl:s efterlämnade bibliotek – har
efter hand boksamlingen ökats. Under samma tid
har handskriftsamlingen erhållit åtskilliga
gåfvor, bl. a. prof. Sven Lagerbrings (1829) och
excellensen J. C. Tolls (d. 1817) efterlämnade
papper, delagardieska arkivet på Löberöd (1848
större delen, 900 bd, och 1892 återstoden, 142
bd), språkforskaren, prosten J. E. Rietz’ papper
(d. 1868), prof. J. W. Zetterstedts brefväxling
(1875), K. A. Agardhs brefväxling (1881), Esaias
Tegnérs efterlämnade papper och brefväxling (vid
Tegnér-jubileet 1882), frih. Jacob Cederströms
efterlämnade papper (1885), prof. Axel Nyblæus’
(1899) och Sven Nilssons (1901) efterlämnade papper
samt entomologen, adj. K. G. Thomsons brefväxling
(1902).
Biblioteket, som 1729 räknade omkr. 10,000 bd,
1829 omkr. 30,000 bd, befanns ega vid företagna
räkningar 1887 142,430 bd samt 1897 173,657 bd;
f. n. (1904) anses det innehålla omkr. 200,000 bd,
däribland omkr. 5,000 handskrifter. Biblioteket har
städse varit inrymdt i det gamla universitetshuset;
då under årens lopp utrymmet däri blifvit alldeles
otillräckligt, anvisades vid 1897 års riksdag 168,000
kr.. för bibliotekshusets tillbyggnad, hvilken dock
aldrig kom till utförande, utan medgaf riksdagen
1900, att de till tillbyggnaden 1897 beviljade medlen
finge användas jämte ytterligare anvisade 127,000
kr. till uppförande af en ny biblioteksbyggnad på
Helgonabacken, ännu (1904) under uppförande (jfr
Biblioteksbyggnader).
Det för Lunds universitetsbibliotek gällande
reglementet utfärdades 1870. Biblioteket är
tillgängligt under terminerna alla söckendagar 10–2
samt under mellanterminerna samma tider tisdagar och
fredagar. Bibliotekets personal består (sedan 1844) af
en bibliotekarie, en vicebibliotekarie, två (fr. 1905
tre) amanuenser och (sedan 1901) två vaktmästare
samt f. n. åtta e. o. amanuenser. Till personalens
aflöning utgår årligen (utom ålderstillägg) 16,200
kr. (fr. 1905: 18,700 kr.) samt 2,500 kr. till
arfvoden åt extra biträden. Till bokinköp användes
årligen på 1840-talet omkr. 6,400 kr., och 1881
höjdes statsanslaget till 14,475 kr. För böckers
inköp och bindning, uppvärmning m. fl. expenser
åtnjuter biblioteket fr. o. m. 1902 ett statsanslag af
24,675 kr. År 1903 användes till bokinköp 20,260 kr.,
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
