- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
289-290

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bindning 4,361 kr. och till expenser 2,336 kr. Samma år
uppgick antalet besökande till 11,630, för hvilkas
räkning framtogos ur samlingarna 37,846 bd, af hvilka
14,902 hemlånades.

Om Lunds univ:s ibibliotek se A. Lidbeck, "De initiis
et præcipuis incrementis bibl. Lundensis usque
ad 1769" (1, 2; 1801–02) och "Series praæfectorum
bibl. Lundensis" (1805), A. Lidbeck och N. Lovén,
"Memorabilia bibl. Lundensis" T. 1–2: p. 1–4
(1813–19), P. Wieselgren, "Catalogus manuscriptorum
bibl. acad. Lundensis" (1830) och "De la gardieska
archivet" (d. 1–20, 1831–43), C. J. Tornberg,
"Codices orientales bibl. univ. Lundensis"
(1850–53), Hj. Edgren, "De codicibus nonnullis
indicis ... bibl. Lundensis" (1883), Elof Tegnér,
"De la gardieska samlingen i Lund och på Löberöd" (i
Vitt. hist. o. ant. akad:s "Handlingar", bd 12, 1894),
samt Weibull och Tegnér, "Lunds universitets historia"
(2:a bandet, afd. "Tjenstemän vid biblioteket"),
och Tegnér, "Lunds universitet, 1872–97" (1897,
s. 147–168). 1853–85 utgafs årligen ett häfte af
"Lunds universitetsbiblioteks accessionskatalog",
som fr. o. m. 1886 uppgått i den af k. biblioteket
utgifna accessionskatalogen.

Bland öfriga boksamlingar i Lund märkas Botaniska
institutionens bibliotek
(omkr. 4,500 n:r),
hufvudsakligen tillkommen genom testamente
af prof. J. G. Agardh (d. 1901); Astronomiska
observatoriets bibliotek
; Akademiska föreningens
bibliotek
och studentnationernas boksamlingar, af
hvilka den, som gemensamt tillhör Skånska, Blekingska
och Kalmar nation, är den betydligaste.

Af öfriga landsortsbibliotek må särskildt nämnas
Göteborgs stadsbibliotek, som bildats genom
sammanslagning af Göteborgs museibibliotek,
Göteborgs 1887 grundlagda högskolas och
Vet. o. vitt. samhällets boksamlingar. Det blef
1900 öfver-fiyttadt i en för detsamma uppförd
byggnad (jfr Biblioteksbyggnader). Dess personal
består af en bibliotekarie, två ordinarie och en
e. o. amanuens. Det eger omkr. 100,000 bd; år 1903
utbetalades till bokinköp och inbindning 12,451 kr.,
till expenser 6,963 kr. samt till personalens aflöning
13,020 kr.; s. å. utgjorde de besökandes antal 19,497
personer, för hvilkas behof 12,478 bd uttogos ur
samlingarna, och hemlånens antal 6,932 bd.

Norrköpings stadsfullmäktige hafva till grundval
för ett blifvande stadsbibliotek i okt. 1904 inköpt
Finspongs stora bibliotek, som tillhört brukspatron
C. E. Ekman och hvaröfver en tryckt katalog, upprättad
af bibliotekarien B. Lundstedt, 1883 utgifvits.

Äfven vid alla Sveriges 82 läroverk finnas bibliotek,
af hvilka de förnämsta äro de i Linköping
(omkr. 100,000 bd och 1,600 handskr.), Skara
(32,000 bd, utom ströskrifter), Strängnäs (30,000
bd och 50,000 småskrifter), Växjö (30,000 bd och
600 handskr.), Norrköping (26,000 bd), Göteborg
(20,000 bd), Västerås (20,000 bd utom
småtryck), Karlstad (18,000 bd) och Kalmar
(17,000 bd). Äfven de 30 folkhögskolorna hafva egna
boksamlingar.

Sedan 1600-talet hafva inom åtskilliga socknar i
Sverige funnits för själfva folkets läsbehof afsedda
s. k. sockenbibliotek; 1842 års folkskolestadga
framkallade äfven åtgärder för allmänt
inrättande af dylika bibliotek, men intresset därför
har sedermera afsvalnat, och deras antal uppgår
f. n. till omkr. 1,800 st. Däremot har under de
sista årtiondena intresset vaknat för bildande, efter
engelskt och amerikanskt mönster, af s. k. folkbibliotek
och vandringsbibliotek
(se d. o.) för den stora allmänhetens behof;
åtskilliga dylika hafva redan blifvit upprättade,
och en särskild "Förening för folkbibliotek och
läsestugor" bildades 1900.

På åtskilliga landtegendomar finnas dessutom stora
enskilda bibliotek, såsom på Eriksberg, Främmestad,
Koberg, Leufsta, Sko, Säfstaholm och Trolleholm
m. fl. Om såväl dessa som de allra flesta offentliga
och enskilda bibliotek, som funnits i Sverige,
meddelas utförliga upplysningar i C. M. Carlanders
"Svenska bibliotek och ex-libris", d. 1–3
(1889–94), tillökad upplaga 1902–03 (4 dlr i 6 bd).
B. L.

Bibliotekarie (jfr Bibliotek), bokvårdare,
"bokvärd", person, som har tillsyn öfver ett
bibliotek. I flera skandinaviska bibliotek kallas
chefen "öfverbibliotekarie", hans närmaste män
för "bibliotekarier" eller "vicebibliotekarier"
och de öfrige tjänstemännen "amanuenser" eller
"assistenter". Samtidigt med litteraturens oerhörda
tillväxt i nyare tid har ock biblioteksväsendet
i hög grad utvecklats samt anspråken stegrats på
bibliotekspersonalens personliga egenskaper och
biblioteksvetenskapliga fackbildning. Efter det att
bibliotekarien vid Jenas universitetsbibliotek Anton
Klette 1871 utgifvit sin epokgörande skrift "Über
die selbständigkeit des bibliothekarischen berufes"
(hvaraf en jubileumsupplaga 1897 utkom), har en
förbättring i bibliotekstjänstemännens ställning
inträdt i nästan alla kulturländer, i det att vid
biblioteksplatsers tillsättande numera hufvudsakligt
afseende fästes vid den biblioteksvetenskapliga
fackbildningen. Förut hände det esomoftast, i
synnerhet vid chefsplatsers tillsättande, att dessa
tilldelades såsom bisysslor eller hedersposter åt
universitetsprofessorer eller andra utom biblioteken
stående personer, som voro alldeles främmande för
biblioteksgöromålen.

För anställning vid bibliotek äro i åtskilliga
länder särskilda fackpröfningar föreskrifna,
såsom i Frankrike (1879 och 1893), Italien (1885),
Belgien (1897) och Preussen (1893), där man 1886
vid universitetet i Göttingen upprättat en särskild
professur för "bibliotekshjälpvetenskaper". I
England äro af "Library association" sedan 1884
särskilda utbildningskurser med afslutningspröfningar
anordnade för de män eller kvinnor, som önska vinna
anställning vid de många i detta land befintliga
"free public libraries" (folkbibliotek). I
Nord-Amerika hafva ock församma ändamålsedan
1887 flera"library-schools" blifvit inrättade.
B. L.

Bibliotekarie-föreningar, -möten och -kongresser. Det
första bibliotekariemötet egde veterligen rum
i New York 1853., där åtskilliga amerikanska
bibliotekarier samlades för att öfverlägga om
frågor af gemensamt intresse. Under utställningen
i Filadelfia 1876 hade de ett nytt möte, vid
hvilket man beslöt bildandet af "American library
association" (A. L. A.), för att dels väcka och
sprida intresset för biblioteksväsendet, dels ock
stärka samhörighetskänslan hos de olika bibliotekens
personal och främja de vänskapliga förbindelserna
emellan både dem och alla för bibliotek och
bibliografi intresserade personer i landet. Af
utomordentlig betydelse har denna association varit
för biblioteksväsendets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free