Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksbyggnader - Biblioteksvetenskap är en systematisk framställning af allt som hör till biblioteksväsendet - Bibliothéca ambrosiana (lat.). Se Ambrosianska biblioteket - Bibliotheca mathematica, internationell tidskrift för matematikens historia - Bibliotheque mazarine, ett bibliotek i Paris. Se Mazarin - Bibliothèque nationale, det franska riksbiblioteket i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inpassas för hyllbrädenas uppbärande. I hyllfackens
midt äro galvaniserade järntrådsnät spända för att
hindra böcker att glida öfver från den ena sidan
i den motsatta. (Jfr "Göteborgs stadsbibliotek",
festskrift af L. Wåhlin, 1900.)
Om folkbiblioteksbyggnader se Folkbibliotek. Om
biblioteksbyggnader och deras inredning se
vidare Gräsel, "Handbuch der bibliothekslehre"
(2 uppl. 1902, s. 49–152), hvarest äfven
meddelas afbildningar af åtskilliga utländska
bibliotek samt litteraturförteckningar.
B. L.
Biblioteksvetenskap är en systematisk framställning
af allt, som i teoretiskt eller praktiskt
hänseende hör till biblioteksväsendet. Vanligen
plägar den indelas i två afdelningar: den ena
historisk-statistisk, handlande om bibliotekens
historia, beskrifning och statistik, den andra
praktisk-teknisk, handlande om bilioteks anläggande
och förvaltning, biblioteksbyggnadernas inredning,
katalogers upprättande m. m. dylikt. I de sp. 290
omtalade "library schools" och "utbildningskurser
för blifvande bibliotekstjänstemän" meddelas
ock undervisning häri. – Schrettinger var den
förste, som lämnade en systematisk framställning af
biblioteksvetenskapen, i "Versuch eines vollständigen
lehrbuchs der bibliothekswissenschaft" (2 dlr,
1808–29) och "Handbuch der bibliothekswissenschaft"
(1834). Efter honom väckte F. A. Ebert stort uppseende
med sitt arbete "Über öffentliche bibliotheken,
besonders deutsche universitätsbibliotheken"
(1811), hvilket han utgaf vid blott tjugo års
ålder. Densammes "Die bildung des bibliothekars"
(1820) är af bestående värde, liksom ock Molbechs
"Om offentlige bibliotheker" (1829, tysk öfvers. af
Ratjen 1833). Zollers "Die bibliothekswissenschaft
in umrisse" (1846) är i förhållande till sitt ringa
omfång mycket innehållsrik, men undanträngdes af
J. Petzholdts lilla förträffliga "Katechismus der
bibliothekenlehre. Anleitung zur einrichtung und
verwaltung von bibliotheken" (1856, 3:e uppl. 1877;
på italienska af Biagi och Fumagalli, 1894). Gräsel
utgaf denna bok i omarbetad form under titel
"Grundzüge der bibliothekenlehre" (1890; fransk
öfvers. af Laude, 1897, och italiensk af Capra,
1893). En fullständig omarbetning häraf är Gräsels
"Handbuch der bibliothekslehre" (1902), hvilken är
det innehållsrikaste och bästa på tyska utgifna
arbetet om biblioteksvetenskapen. På danska har
A. S. Steenberg utgifvit "Folkebogsamlinger, deres
historie og indretning" (1900), som 1902 utkom på
svenska. "Om folkbibliotek", öfversättning med ett
tillägg af R. F. ( = Ragnar Fehr).
Med hänvisning till de i art. Bibliotek anförda
arbetena må vidare nämnas, af engelskamerikansk
biblioteksvetenskaplig litteratur: Green, "Library
aids" (1883), Poole, "The public library in our time"
(1887), Wheatley, "How to form a library" (1886)
och "How to catalogue a library" (1889), Greenwood,
"Public libraries" 1890), Mac Alister, "The library
association series" (6 dlr, 1892–96), R, Garnett,
"The library series" (5 dlr, 1897–99), Clark, "The
care of books" (1902), samt Duff Brown, "Manual of
library economy" (1903); bland franska arbeten:
Cousin, "De 1’organisation et de l’administration
des bibliothèques" (1882), Maire, "Manuel pratique
du bibliothécaire" (1896), och Daruty du Grandpré,
"Vademecum du bibliothécaire" (1897).
De viktigaste på detta område utgifna tidskrifterna
äro i Tyskland: "Serapeum, zeitschrift für
bibliothekswissenschaft, handschriftenkunde und ältere
litteratur" (af R. Naumann, 1840–70), "Anzeiger für
literatur der bibliothekswissenschaft" (1840–44, für
bibliothekswissenschaft 1845–49, für bibliographie und
bibliothekswissenschaft 1850–55) och "Neuer anzeiger
für bibliographie und bibliothekswissenschaft"
(1856–84), utg. 1840–84 af J. Petzholdt och
1885–86 af J. Kürschner, samt "Zentralblatt für
bibliothekswesen" (1884–1903 af 0. Hartwig samt
fr. o. m. 1904 af P. Schwenke), som utgifves med
understöd af preussiska staten och åtföljts af en
värdefull "Sammlung bibliothekswissenschaftlicher
abhandlungen" (28 h., 1888–1904) äfvensom af
en bilaga, "Blätter für volksbibliotheken und
lesehallen" (1–4, 1900–03), utg. af A. Gräsel och
(fr. o. m. 1904) såsom själfständig tidskrift af
E. Liesegang; i England: "The library chronicle,
a journal of librarianship and bibliography"
(1884–88, utg. af E. C. Thomas), "The library, a
magazine of bibliography and literature" (1889–98,
af J. Y. W. Mac Alister) och "The library association
record" (fr. o. m. 1899, af H. Guppy); i Amerika:
"The library journal, official of the american library
association" (fr. o. m. 1876) och "Public libraries"
(fr. o. m. 1896, af M. E. Ahern); i Frankrike:
"Le cabinet historique" (1855-83), "Bulletin des
bibliothéques et des archives" (1884-89), "Revue des
bibliothèques" (fr. o. m. 1891), "Revue internationale
des archives, des bibliothèques et des musées" (1895
–96) samt dennas fortsättning, "Le bibliographe
moderne, courrier international des archives et
des bibliothèques" (fr. o. m. 1897, af H. Stein); i
Holland: "Tijdschrift voor boek- en bibliotheekwezen"
(fr. o. m. 1903); i Italien: "Giornale delle
biblioteche" (1867–73) och "Rivista delle biblioteche
e degli archivi. Periodico di biblioteconomia e
di bibliografia" (fr. o. m. 1888, af G. Biagi);
i Spanien: "Revista de archivos, bibliotecas y
museos" (1871–78, 1883 samt fr. o. m. 1897); i
Ungern: "Magyar könyvszemle" (fr. o. m. 1876)
samt i Sverige: "Folkbiblioteksbladet"
(fr. o. m. juni 1903 utg. af föreningen för
folkbibliotek och läsestugor genom G. H. von Koch).
B. L.
Bibliothéca ambrosiana (lat.). Se Ambrosianska
biblioteket.
Bibliotheca mathematica, internationell tidskrift
för matematikens historia, sedan 1887 utgifven
af G. Eneström i Stockholm. Tidskriften upptager
matematisk-historiska artiklar, författade på tyska,
franska, engelska, italienska och, undantagsvis,
latin, samt innehåller dessutom recensioner af och
förteckningar öfver nyutkommen matematisk-historisk
litteratur. 1887–99 var tidskriftens utgifningsort
Stockholm; en ny följd, efter väsentligt utvidgad
plan, utges fr. o. m. 1900 på Teubners förlag
i Leipzig. 1884–86 utkom med samma hufvudtitel
och utgifvare såsom bilaga till tidskriften
"Acta. mathematica" en äldre följd, väsentligen egnad
åt matematisk bibliografi.
Bibliotheque mazarine [-åtä’k masari;n], ett bibliotek
i Paris. Se Mazarin.
Bibliothèque nationale [-åtä’k nasiåna’1], det franska
riksbiblioteket i Paris, är det största bibliotek
på jorden. Det består af fyra afdelningar: 1) böcker
(öfver 2,600,000 bd) och geografiska kartor (250,000);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
