Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bielke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bifilar-upphängning, fys., en kropps upphängning
på tvenne lika långa trådar, hvilkas öfre ändar äro
fästa i en och samma horisontala skifva och på kort
afstånd från hvarandra. Detta slag af upphängning
nyttjas vid vissa fysikaliska instrument för att
uppmäta små variationer i de verkande krafterna. Jfr
Bifilar och Elektro-dynamo-meter.
R. R.*
Bifilär lindning. Se Bifilär veckling.
Bifilär veckling 1. Bifilär lindning, fys., en vid
framställande af motståndsrullar, som icke böra ega
någon stor själfinduktion (se d. o.), använd veckling,
som åstadkommes därigenom, att ledningstrådens båda
ändar läggas bredvid hvarandra. I den så uppkomna
dubbeltråden blir den enkla trådens midt den ena
änden, den andra utgöres af den enkla trådens två
ändstycken. Dubbeltråden vecklas på vanligt sätt
upp på en trådrulle. Induceras genom yttre strömmar
elektromotoriska krafter uti den bifilärt vecklade
tråden, så äro dessa lika stora i dubbel trådens båda
hälfter, men riktade så, att de verka i motsatt led,
d. v. s. taga ut hvarandra. En afart af den bifilära
vecklingen har införts af fransmannen Gouy. Vid denna
veckling, som är ännu effektivare än den vanliga
bifilära, vänder man om upplindningsriktningen,
så snart hvarje helt hvarf blifvit upplindadt på
trådrullen. S. A-s.
Bi-fjäril, zool. Se Vaxmal.
Biflidi. Se Biflindi.
<b>Biflindi</b l. Biflidi (isl. Biflindi l. Bifldi),
nord. myt., "spjutskakaren" eller "den som jagar
hären på flykten", ett af Odens tillnamn.
<>Biflod.</b> Se Flod.
<b>Biflorisk</> (af lat. bis, två gånger, och flos, blomma),
tvåblommig.
Bifolisk (af lat. bis, två gånger, och folium, blad),
tvåbladig.
Bifora Hoffm., växtsläkte af fam. Umbellatæ, nära
släkt med Coriandrum. Frukterna af B. testiculata
DC. och B. radians Bieb. (Medelhafstrakterna) användas
som krydda. G. L-m.
Bifom (af lat. bis, två gånger, och forma, form),
dubbelformig. – Biformitet, dubbelformighet.
Bifrost (isl. <i>Bifrost l. bifrost, af bifa, skälfva,
l. bila, gifva efter, och rost, väg), nord. myt.,
benämning på regnbågen, en bro från jorden till
himmelen, af tre färger. Den är mycket stark och
konstfärdig, men skall brista, när Muspells söner
rida öfver den. Asarna rida öfver den hvar dag till
sitt domställe, utom Tor, som går och vadar öfver
åar. Det röda i bågen är brinnande eld. Där Bifrost
når till himmelen, är Himinbjorg; där bor Heimdal,
som vaktar bron mot bergresarna. Bifrost är den
förnämsta af broar samt kallas ock Asbro.
Bifurkation (af lat. bis, två gånger, och furca,
tjufva, gaffel), tudelning, klyfning. Denna term
nyttjas dels i naturvetenskapen (t. ex. om en
åder, en trädstam, en trädrot), dels i geografien
(om floders tvågrening, se härom nedan), dels om
den anordning inom det högre skolväsendet, enligt
hvilken lärjungarna, efter att på ett lägre stadium
hafva undervisats gemensamt, på ett högre fördelas
i två hufvudafdelningar eller s. k. linjer (den
klassiska och reala), hvilka, utom i vissa för dem
bägge gemensamma ämnen, hafva hvardera sin särskilda
undervisning. Detta undervisningssystem kallas
bifurkationssystemet.
Bifurkationer i geografisk mening förekomma antingen
i mycket jämna trakter utan utprägladt fall i bestämd
riktning, således där vattendelare saknas, eller ock
där en flod löper nära vattenskillnadslinjen och det
i denna finnes en fördjupning, hvarigenom en del af
flodens vatten kan lämna den ursprungliga dalen och
gå öfver i den närgränsande. Bifurkationer äro inga
vanliga företeelser, dock torde de vara flere än
man i allmänhet föreställer sig. Sjöbifurkationer,
d. v. s. där en sjö har aflopp genom tvenne
själfständiga floddalar, förekomma såväl i bergland,
t. ex. flerstädes i Norge (den mest bekanta är
Lesjeskogsvand på Dovrefjeld, som sänder Laagen mot
s. till Glommen och Kauma mot n. till Romsdalsfjord),
som i slättland, t. ex. bland de masuriska sjöarna
i Nord-Tyskland och i norra Ryssland, där Segosero
(Sees järvi) genom Kumsa står i förbindelse med
Onega och under våren genom Segesja med Vyg-sjön och
Hvita hafvet. På visst sätt en förening af flod-
och sjöbifurkation lämnar Manytsj-området. Genom
delning af Kaukasusfloden Kalauss’ vatten till
västra och östra Manytsj strömmar detta åtminstone
under snösmältningen till både Svarta och Kaspiska
hafvet. Bland mera bekanta flodbifurkationer må nämnas
Torne älf, som genom Tärendö älf sänder en stor del af
sin vattenmassa till Kalix älf, Faxeälfven, som sänder
Vengelälfven öfver till Fjällsjöälfven, Haase, som
sätter Ems i förbindelse med Weser, och Orinoco, som
genom Casiquiare står i förbindelse med Amasonflodens
biflod Rio Negro. Genom det 1891 af B. W. Evermann
närmare undersökta Two ocean pass i staten Wyoming,
Nord-Amerika, s. om Yellowstone park, under 110° 10’
v. lgd och 44° 3’ n. br., eger en flodförbindelse rum
mellan Snake river och öfre Yellowstone, hvarigenom
fisk kan gå öfver från Columbias till Mississippis
vattensystem. – Man använder dock stundom ordet
bifurkation äfven i annan betydelse, nämligen om en
flods delning i två eller flera armar, antingen dessa
åter mötas efter att hafva kringflutit en flodö eller
icke återförenas, såsom i deltabildningar.
Biga (lat., af i>bis</i>, två gånger, och jurgum, ok,
spann), vagn med två dragare, tvåspann.
Bigami (af lat. bis, två gånger, och grek. gamos,
äktenskap), tvegife (se d. o.).
Bigaradier, bot. Se Citrus.
Bigaradolja, bot. Se Citrus.
Bigarrå (fr. bigarreau], trädg. Se Körsbär.
Bigatus (lat., af biga, tvespann), num., benämning
på sådana fornromerska mynt, som på frånsidan visa
bilderna af två hästar och en vagn med den bevingade
segergudinnan (eller annan gudom) uti. De voro i bruk
från puniska krigen till borgerliga krigen.
Big black river [bi’g blä’k ri’v0], biflod fr. v. till
Mississippi, i staten Arkansas. 640 km. lång, däraf
segelbar under 210 km. Utmynnar med två armar nedanför
Vicksburg.
Big blue river [bi’g blö’ ri’va], biflod fr. v. till
Kansas, 440 km. lång, uppstår i sydöstra Nebraska af
tre källfloder och inflyter i Kansas vid Manhattan.
Bigelow [bi’g8lå~u], kir., ett instrument, som
användes vid stenkrossning och som konstruerats af
den särskildt såsom operatör af blåsesten bekante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
